Ritual av Mo Hayder

Två avhuggna händer hittas under en restaurang. Polisdykaren Flea Marley kämpar med egna mörka minnen från olyckan där hennes föräldrar förolyckades. Den nyinflyttade kriminalkommissarien Jack Caffery får i uppgift att utreda fallet. Han förföljs också av händelser från det förflutna, händelser som han inte kan släppa och som leder honom till prostituerade och hemlösa. Vandrande mannen är en person till i boken, en person vars roll jag inte kan räkna ut. Det har något att göra med det förflutna och troligtvis kommer vi i följande böcker att få läsa mer om honom, eftersom Ritual är första boken i Walking Man-serien.

Magi, mystik, droger och blod. Det är ingredienserna i den här boken. Jag ät inte helt såld. Jag störde mig på Fleas och Jacks kaotiska privatliv, det hade räckt med lite mindre. Spänning fattades ändå inte, speciellt i slutet. Jag hade ännu önskat få veta lite mer om hur det gick för de drabbade, det blev lite platt fall där i slutet. Troligtvis kommer jag ändå att läsa också följande bok, för att få större inblick i Fleas och Jacks liv, få någon ordning på kaoset.

Tack till Modernista för recensionsexemplaret!

Eurovision Song Concert

Det har nu blivit dags för ett icke bokrelaterat inlägg på denna blogg. De som följt mig en tid kanske vet att jag sjunger i en kör. Det börjar igen dra ihop sig till konsert. Det här året har vi hållit på med Eurovisions schlager. Det blir en blandning av gammalt och nytt, svenskt, finskt, engelskt, tyskt osv. Det blir högklackade skor, glitter och glamour. Vi är sjukt taggade, det ska bli så kul! Konserten går av stapeln 27.4, alltså redan om drygt två veckor. Så om någon av er läsare rör sig i Borgå-trakten den lördagen, kom till Idrottshallen!

Fotografi Oscar Lindell

P.s. Det är jag som är precis bakom dirigentens högra hand.

Kirjablogistit

Idag har jag tagit ett steg in i den finska bokbloggarvärlden då jag blev medlem i den finska motsvarigheten till bokbloggargruppen på facebook. Det finns en hel massa bokbloggare som skriver på finska. En hel värld att upptäcka. Så jag vill passa på att hälsa de finska bloggare välkomna som kanske tittar in på min lilla blogg.

Tervetuloa kaikki suomenkieliset lukijat! Toivottavasti jaksatte lukea tekstejäni ruotsiksi. Kommentoida saa vapaasti myös suomeksi.

Surfplatta eller läsplatta?

Många funderar på att skaffa sig någon slags elektronisk apparat för att läsa e-böcker på. Det kan vara svårt att välja mellan alla plattor och paddor som finns på marknaden. Bloggen e-book friendly har sammanställt 12 frågor man kan svara på för att få hjälp med att först reda ut om man vill ha en surfplatta eller en renodlad läsplatta. Riktigt bra och användbar tycker jag. Ni hittar den här. Vill gärna tipsa er att följa e-book friendly på facebook också, speciellt om ni gillar e-böcker.

Ove flyttar in

Igår fick vi tillökning i familjen. Det var Ove som flyttade in.

Min mamma hämtade den åt mig från Stockholm. Nu gäller det bara att hitta lästid så att man kan bekanta sig med Ove i lugn och ro. Lite får han allt vänta ännu, har några recensionsexemplar som ska läsas först.

Den ultimata lässtunden 2

Det här är så mysigt att det nog också kan klassas som ultimat :)

Den ultimata lässtunden

En varm, solig sommardag. Utan ett enda måste. Barnen leker för sig själva. Att då gå ut i trädgården med boken och tekoppen, sätta sig i solen och läsa någon timme. Ingen som stör, ingen som vill mig något. Så ser min ultimata lässtund ut.

Kolla in hur andra bokbloggares ultimata lässtund ser ut här.

Vattnets form av Andrea Camilleri

Den framgångsrike politikern Silvio Luparello hittas död i sin bil, med byxorna nere vid knäna. Bilen är parkerad i helt fel område av stan. Det visar sig att han har dött en naturlig död men kommissarie Salvo Montalbano tycker ändå att allting inte stämmer. Han gör egna efterforskningar och frågorna hopar sig ju fler han intervjuar. Det verkar som om någon vill vilseleda honom.

Vattnets form är den första delen i serien kriminalromaner om kommissarie Montalbano. Böckerna har fått enorma framgångar internationellt. De har sålts i över sexton miljoner exemplar världen över. Originalet utkom redan år 1994. Jag har svårt att uttrycka mig om den här boken. Efter att ha läst Livrädd (där jag tidvis var nästan livrädd) är den här boken som att ligga på en strand och njuta av friheten. Det är inget nämvärt våld. Visst sker det mord, men berättelsen fokuserar inte på dem. I stället är det som att se på tv. Vyerna målas upp så att man hela tiden kan föreställa sig hur det ser ut. Har man någongång sett en italiensk deckare på tv, så är det så som boken är. Hela tiden medan jag läser har jag en känsla att jag är med i ett avsnitt på tv. Först störde det mig lite, men egentligen är det ju ett rätt gott betyg, att författaren lyckas måla upp händelserna så trovärdigt att man kan se dem framför sig. Lite väl mycket karaktärer var det i boken, jag hade problem med att hålla reda på alla. Men överlag ändå en riktigt okej läsupplevelse. Lite annorlunda mot vad jag vanligtvis brukar läsa, och det är ju aldrig fel.

Tack till Modernista för recensionsexemplaret!

Liebster Blog Award!

I dessa tider av näthat cirkulerar det motsatta på bokbloggarna, nämligen Liebster Blog Award. Vad glad jag blev när den nådde också lilla mig. Jag konstaterar precis som Monika skriver i sitt inlägg att jag gläder mig något oerhört över att ni läsare återkommer till min blogg och läser det jag skrivit. Kärlek till er alla! Tack till Monika för utnämningen!

1. Vad ville du bli när du var liten?
Bibliotekarie var Drömyrket. Än idag undrar jag vad som gick fel...


2. Vad är du idag?
Sjukskötare. Boknerd. Fru. Mamma. Körsångare.


3. Vart vill du helst resa?
Drömmer ofta om att resa. Tyvärr stannar det ofta vid drömmar. Just nu är största drömmen att resa till Abu Dhabi där guddottern bor tillsammans med sin familj. Den drömmen ska bli sann.


4. Var ser du dig själv om fem år?
Oj. Knappast har det hänt så hemskt stora förändringar. Hoppas jag i alla fall. Barnen är tonåringar, det är lite skrämmande... Kanske, kanske jobbar jag på något annat ställe. Om inte så tar jag emot 20-års förtjänsttecknet det året.


5. Rött eller vitt?
Färg? Vin? Godis? Ingen skillnad. Båda går bra.


6. Sommar eller vinter?
Sommar. Inget snack om saken. Ju varmare desto bättre.


7. Skog eller hav?
Bor vid kusten så hav. Absolut.


8. Vad gör dig ledsen?
Svåra obotliga sjukdomar.


9. Vad är det bästa du vet?
Familjen. Vänner. Böcker.

Till sist borde jag dela ut awarden till fem bloggare. Jag har noll koll på vem som redan har fått den så jag väljer att ge den åt dig som ännu inte har fått den. Varsågod! Lämna gärna en kommentar med länk till ditt inlägg så att jag och andra hittar dit.

Livrädd av S.J Bolton

Det här inlägget skrivs bara någon timme efter att jag läst klart boken, den 25.3. Det publiceras på recensionsdagen, 3.4. Livrädd är S.J Boltons andra bok om kriminalpolisen Lacey Flint. Jag kan inte annat än konstatera att S.J Bolton senast med den här boken ställer sig på samma hylla som Gillian Flynn står på. Det är bara så bra. Jag är fast från första sidan.

En väg av självmord sköljer över universitetsstaden Cambridge. Unga kvinnliga studenter begår självmord, det ena värre än det andra. Polisen misstänker att det inte bara är ett sammanträffande men kan inte bevisa det. Lacey som precis har återhämtat sig från förra utredningen hon deltog i blir lockad att gå in under täckmantel för att locka fram eventuella gärningsmän. Hon ska agera psykologistuderande och försöka luska reda på om det på universitetet finns en ond subkultur som kan vara orsaken till självmorden. Fortare än kvickt börjar obehagliga händelser inträffa, händelser som verkar oförklarliga.

Som sagt var jag fast från första sidan. Det är spännande, ibland riktigt rysligt spännande. Titeln på boken är riktigt passande. Dead Scared heter den på engelska. Mer beskrivande titel får man leta efter, stundvis är jag livrädd. Jag har lite problem med att hålla reda på i vilken tid vilket kapitel utspelar sig, då endel kapitel är utmärkta med tidsangivelse medan andra inte är det. Men då man får igång läsflytet stör det inte längre. Jag kan inte gissa mig till lösningen innen den står där framför min näsa. Det är många vändningar, den ena mer överraskande än den andra. Jag gillar att man som läsare inte får alla detaljer klargjorda för sig, det ökade spänningen. Mer Bolton åt folket!

Tack till Modernista för recensionsexemplaret!

Mera tävlingar

Feelgoodbibliotekarien brukar lotta ut bra böcker, så även den här gången vill jag vara med då hon lottar ut En nypa salt av Maria Goodin. Har aldrig hört om boken, men då jag läste här blev jag intresserad. Det här är just det bästa med bokbloggar, man får en massa tips och uppmuntras att läsa annat än det självklara för en själv. Håller tummarna!

Tävling hos Sagan om sagorna

Anna på Sagan om sagorna har haft en händelserik påsk. Det firar hon med en utlottning av inget mindre än sex böcker! Flera av böckerna har jag varit intresserad av så visst vill jag vara med i den utlottningen. 10.4 är sista dagen att vara med. Det är samtidigt dagen då min pappa skulle ha fyllt 64 år om han hade levt. I sommar blir det 29 år sedan han dog. Fast nu var det utlottningen som det här inlägget skulle handla om. Jag håller tummarna att Fru Fortuna drar mitt namn i utlottningen.

Högläsning för barn

Den första notisen jag såg då jag gick in på facebook i morse var nyheten om att antalet föräldrar som läser högt för sina barn har minskat drastiskt. SvD Kultur skriver idag på sin webbsida att ännu på 1980-talet läste 80% av föräldrarna högt för sina barn. För 10 år sedan var siffran fortfarande 74%. Men förra året störtdök den siffran till 35%. Det är ju verkligen katastrofalt tycker jag. Samtidigt väckte det mig att reflektera över mitt eget högläsande.

När barnen var små läste vi dagligen högt. En tid fick jag inte storebror att sova dagssömn om vi inte läste först. Vi plöjde Emil och Pippi och diverse andra riktigt tjocka böcker. Båda barnen lärde sig läsa innan de fyllt 6 år. Efter det minskade högläsningen verkligen drastiskt. Det gick några år utan att vi läste något alls högt. Nu då dottern går i andra klass har de en kampanj, en kvart om dagen. Den går ut på att man ska läsa högt tillsamman minst 15 minuter om dagen. Hon har ett häfte där vi fyller i vad vi har läst och läraren kollar upp det nu och då. I och med det har vi nu återupptagit högläsningen. Vi lyckas inte få in 15 minuters högläsning riktigt varje dag. Vi försöker, men alltid lyckas det inte. För tillfället håller vi på med första Harry Potter boken, så nu är vi riktigt ivriga att få läsa vidare.

Högläsningsstunden är mysig, det kan ingen förneka. Själv märker jag att jag ibland blir lite irriterad på avbrytningar, då barnen frågar vad något ord betyder. Det skulle man ju inte få bli då det ju är fråga om ord som barnen inte förstår. Högläsning ökar barnens läsförståelse. Läsförståelse är en viktig, ovärderlig komponent i läsandet. Många barn läser på utan att förstå delar av texten de läser, vad den betyder.

Vad beror det då på att föräldrar inte längre läser högt för sina barn? Samhällets stressiga tempo? Till en del tror jag också att det är fråga om föräldrarnas bekvämlighet. Läser man annars inte heller böcker, varför skulle man då läsa för sina barn? På 80-talet hörde det till barnuppfostran att läsa böcker för barnen. Inte är det någon på barnavårdscentralerna som idag frågar föräldrarna om de läser för sina barn. Eller har jag fel?

Den här utvecklingen är riktigt oroväckande. Låt oss bokbloggare föregå med gott exempel. Läs högt för era barn! Säkert gör ni det också. Kanske det bara är jag som har slarvat med den saken...

Påskplaner

Märker till min stora förskräckelse att det igen har gått en vecka sedan mitt senaste blogginlägg. Måste verkligen skärpa mig. Den här veckan frågar Annika:

Vad ska du göra i påsk?

Jag är glad över att vi inte har fullspäckade planer. Idag kommer min mamma till oss och äta och i morgon ska barnen klä ut sig till påskgummor (så här på riktig finlandssvenska) och vi åker runt till bekanta och önskar glad påsk. Men där slutar planerna. Jag har nog tänkt hinna njuta av några bra böcker. Bla håller jag på läsa Kristina Ohlssons nya bok Davidsstjärnor, så den vill jag gärna fördjupa mig i. Kanske jag ska ta och blogga flitigt också. Får se. Skönt med lediga dagar utan en massa måsten!

Bokbloggsjerkadags igen

Efter några veckors uppehåll är jerkan igång igen hos Annika. Veckans fråga lyder:

Kan du ge exempel på en hyllad bok som du avskydde eller som du inte alls förstod dig på?

Den första jag kommer på är Tom Perrottas bok Little Children. Bla Bokbabbel hade hyllat hans böcker till skyarna men jag blev besviken. Lindrigt sagt. En annan bok som har hyllats och skrivits spaltmeter efter spaltmeter positiva omdömen om är Jellicoe Road. Den förstod jag nog inte riktigt helt, jag förstod inte riktigt vad alla menade. Visst var den helt okej, men inte så mycket mer än det heller.

Det kanske finns ett liv efter Readern i alla fall

För några dagar sedan var det många bloggare som gav upp ett ramaskri när Google meddelade att de kommer att stänga ner sin Reader den 1.7. Jag tycks inte vara ensam om att läsa blogginlägg via Google Reader. Bloglovin är ett alternativ, men det har jag läst såpass blandade kommentarer om att det inte känns lockande. Jag började söka efter alternativ och kom via facebook in på den här sidan. Där står det om feedly, en sida/applikation som importerar dina reader-inställningar och där du kan läsa blogginläggen. Jag har nu i två dagar provat på feedly och gillar att det gick helt smärtfritt att importera bloggarna och börja läsa. Jag är inte helt övertygad ännu att jag gillar det och har inte hittat alla finesser, men hittills är feedly det bästa alternativet till readern som jag har hittat. Jag länkar inte till feedly, för man ska välja till vilken webbläsare man vill installera det. Hittas lätt genom att googla.

Hur är det med er andra, har ni hittat något alternativ till readern?

Nykomlingar i bokhyllan

Två sms-avier plingade till i mobilen mitt under arbetsdagen idag. Det ena paketet hade sonen beställt för sitt presentkort han fick till 10-årsdagen. Har har väntat minst lika otåligt på sitt paket som jag har väntat på mitt. Han hann bara hem från skolan innan han ringde mig för att kolla om det kommit något meddelande. Så det var bara att åka via postombudet på hemvägen. Här är vad som fanns i paketen. Gissa vilket paket var mitt...

Fungerar!

Här om kvällen testade jag om det fungerade att läsa på min Kindle Paperwhite i mörker. Mannen sov och jag kände för att läsa ännu lite. Det fungerade alldeles utmärkt. Jag fick tom ställa in ljuset på lite mindre klart då det i mörkret lyste som bara vad. Så även denna funktion är jag jättenöjd med hos paperwhiten. Har nog inte kommit på något negativt ännu...

Hej läslust!

Den här boken hittade jag i postlådan idag. Som jag har väntat. Igår blev jag lite otålig och hojtade till på facebook och undrade om någon fått boken. Det visade sig att de flesta hade fått den precis igår. Måste ta och börja på den bums :)

Read an E-Book Week

Den 3-9.3 var det Read an E-Book Week. På hemsidan står det att mars är Read an E-Book Month. Tydligen har e-boksveckan firats sedan 2004. Syftet är att informera allmänheten om fördelarna och nöjet med att läsa böcker elektroniskt. Riktigt kul initiativ tycker jag. Jag firar nog Read an E-Book Week alla veckor, alla månader.

Jag hittade evenemanget på facebook. De hade en tävling där den som först svarade rätt på en fråga vann en Kindlebok. Jag lyckades svara rätt först och fick snart ett mejl med länk till Amazon. Då jag öppnade länken upptäckte jag att boken inte var tillgänglig i Finland, men att jag kunde få byta ut den mot ett presentkort i stället. Utmärkt! Så jag fick ett presentkort värt ca 16 dollar. För att presentkortet inte skulle försvinna ut i cyberrymden någonstans klickade jag fort som attan hem Veronica Roths Insurgent, andra delen av Divergent-trilogin

 Nu gäller det bara att komma igenom The Twelve som jag håller på med innan jag får börja på Insurgent. Nu känner jag att lite av den pirrighet och förväntan som infinner sig inom en när man har en bra bok som ligger och väntar på en börjar återvända. Den har varit borta hela februari, men tydligen återvänder den med vårsolen. Bra så. Visst är det något speciellt med känslan då man läser slut en bok (som man också gillar skarpt) så att man ska få börja läsa följande bok som väntar på en. Insurgent. Snart är det din tur.

Brännande kort

Det att jag ännu inte spenderat någonting från presentkorten till Adlibris och Amazon som jag fick till julklapp trots att vi idag har 10.3, det måste vara rekord. Jag börjar ändå nu känna vissa abstinensbesvär efter bokshoppande, så så småningom måste det nog åtgärdas. Presentkorten börjar pocka på uppmärksamhet allt oftare nu. De är nog helt tydligt rädda för att bli bortglömda. Har sett ut en par reaböcker från Adlibris, så nog ska det snart vara ett bokpaket på väg till det boktokiga hemmet.

Fortsätta eller sluta?

Så här kvinnodagen till ära började jag i morse läsa Caitlin Morans bok How to be a Woman på väg till jobbet. Tyckte att det skulle vara en passande bok en dag som denna. Kan inte säga att jag blev imponerad direkt. Är jag intresserad av att läsa hur det var att få mens första gången, eller hur hormonerna for iväg med henne? Jag har bara kommit ca 40 sidor in iboken, men jag överväger starkt att sluta där jag är. Vad säger ni som har läst? Ska jag ännu ge den en chans eller är det inte lönt? Jag brukar inte ge upp trots att jag inte gillar boken nämnvärt, men nu känns det som om jag kunde göra det.

Fifty Shades of Grey av E. L. James

Så har då också jag kollat in what all the fuss is about. Jag tänker inte berätta vad boken handlar om, det har ni säkert läst om på en hel massa bloggar under förra året. Du som inte vet vad den handlar om kan klicka här.

Jag är tveksam under så gott som hela boken. Jag förstår inte riktigt all uppståndelse som boken har fått. Det är en massa velande fram och tillbaka. En massa upprepningar. Det jag ändå tycker att är rätt så underhållande är "the inner goddess" som gör high five med sig själv och hejar på Ana. Det andra positiva och underhållande med boken är e-post diskussionerna mellan Ana och Christian.

Vad tycker jag så om sexscenerna? Ärligt talat så trodde jag nog att det skulle vara betydligt mer och betydligt "värre" efter det ryktet boken har. Visst finns det en del smaskiga scener och ibland rodnar jag lite, men jag hade nog trott att det skulle vara mera.

Kommer jag då att läsa de återstående böckerna? Halvvägs in i boken tänkte jag nog att en bok får vara nog, men nu tror jag ändå att jag ska ge bok nr två en chans. Tror ändå att jag behöver en smaskig deckare i mellan.

Måndagsenkät

För at försöka råda bot på bloggtorkan här på bloggen tar jag en enkät till hjälp. Det var på Julia Skotts blogg jag hittade enkäten och hon skriver att det är fritt fram att stjäla. Så stjäl du också, vetja! Här kommer mina svar.

1. Ljudbok eller bok i handen?
Hellre bok i handen än ljudbok. Har provat på ljudbok men inte riktigt helt fastnat. Jag har bara lånat ljudböcker på biblioteket och det är ganska bökigt att föra över 10-12 skivor till mp3-spelaren. Att gå så långt som att betala för en ljudbok har jag inte ännu kommit. Tycker att de är rätt så dyra. Så jag håller nog på bok i handen. En e-bok håller man ju också i handen...

2. Pocket eller inbunden?
Inbunden är favoritformatet, ekonomin gillar pocket bättre. Sällan köper jag en nyutkommen inbunden bok, brukar försöka hitta dem på rea.

3. Påhittat eller verklighetsbaserat? (Fiction/non fiction)
Påhittat, definitivt.

4. Harry Potter eller Twilight?
Jag har ju nu inte då läst någon Harry Potter bok... Jag har börjat läsa första boken  högt för barnen men ännu inte kommit så långt. Twilight har jag bara läst första boken av, men var nog inte så imponerad som de flesta andra verkar vara. Så det blir nog ändå Harry Potter. Jag tror i alla fall att jag kommer att gilla det bara vi kommer lite längre.

5. Fantasyvärld eller vår värld?
Föredrar nog vår värld. Har ju ändå på sista tiden läst och gillat en par dystopier, så nog går det med fantasy i små doser också.

6. Kindle, iPad eller annat?
Kindle, Kindle, Kindle. Min paperwhite är nog min bästaste pryl.

7. Låna eller köpa böcker?
Jag lider av ett "vilja ha mina böcker" begär. Så köpa böcker är svaret här.

8. Bokhandlar eller online?
Online är det som gäller. Då man som svenskspråkig bor i Finland får man med ljus och lykta leta efter svenska böcker i bokhandlarna. På tvåspråkiga orter, som den jag bor på, hittar men ett litet utbud dyra böcker på svenska. Att strosa i en bokhandel i Sverige däremot är som bomull fär själen. Visst skulle jag gärna handla böcker i fysisk bokhandel, men jag är tacksam för online bokhandlarna.

9. Ensamstående bok eller trilogi?
Läser man en riktigt bra bok så vill åtminstone jag gärna läsa mer av den författaren. Det är egentligen inte så stor skillnad om det är ensamstående böcker eller trilogier, bara det finns mer att läsa!

10. Tjock bok eller kort bok?
Gärna lite mitt i mellan lagom.

11. Romans eller action?
Att varva action med romans är det bästa tycker jag.

12. Mysa under en filt eller steka i solen?
Lätt fråga. Steka i solen.

13. Varm choklad eller latte?
Ingendera. En kopp te däremot tackar jag inte nej till.

14. Läsa recensioner eller bilda egen uppfattning?
Det är ju genom att läsa recensioner man får de bästa boktipsen. Men om det är en bok jag verkligen sett fram emot bildar jag gärna mig en egen uppfattning.

Genrer

Tiden den rusar iväg och det har gått en hel vecka sedan mitt senaste blogginlägg. Det blir två jerkainlägg efter varandra då.

Vilken genre önskar du att du kunde läsa men som du bara inte kan stå ut med?

Jag kommer faktiskt inte på någon genre som jag skulle önska att jag gillade. Jag är helt nöjd med de genrer jag läser. Jag hyser ingen längtan att läsa poesi eller fakta, inte heller sci-fi eller historiska romaner. Kanske det ändras någon dag, men så länge det finns olästa böcker i de genrena jag gillar så är jag helt tillfredsställd. 

Lässvackor

Det skrivs om lässvackor på diverse bloggar så här i februari. Det verkar som om februari är bokbloggarnas mörkaste månad. Så det är ett högaktuellt ämne Annika tar upp i veckans jerka.

Brukar du drabbas av lässvackor ibland och hur gör du i så fall för att ta dig ur dem?

Hittills har jag inte drabbats av någon lässvacka om lässvacka betyder att man inte har lust och orkar läsa. Snarare är det så att jag inte hinner läsa trots att jag mycket gjärna skulle göra bara och endast det. Som den här helgen. I Kindlen ropar The Twelve på mig och jag "måste" ställa till med 10-års kalas. Det betyder att det röjs, städas och bakas. Mat ska familjen också ha. Då blir det inte mycket lästid kvar av dagen. I morgon kommer första gästerna kl 14, så innan dess ska det sista fixas och trixas.

Så lässvacka för mig betyder att jag inte hinner läsa så mycket som jag skulle vilja. Å andra sidan vet jag inte om jag någonsin hinner läsa så mycket som jag skulle vilja. Jag hoppas innerligt att jag inte kommer in i en sådan lässvacka att jag inte skulle vilja läsa. Det kan jag inte alls tänka mig. Skulle det mot förmodan hända så skulle jag nog ta mig ur den med en lättsmält chick-lit eller en annan feelgood-roman.  

Hoppa högt Sigge!

Idag är det dottern Emma 8 år som agerar gästbloggare. Hon skriver om boken Hoppa högt Sigge! av Lin Hallberg. Texten är helt hennes egen.

Hoppa högt Sigge handlar om en flicka som heter Elina och hon är hästtokig. Hon rider på stallet Brobygården. Elinas favorithäst heter Sigge. Elina vill så gärna ha Sigge till sköthäst men en annan som heter Jossan har redan Sigge till sköthäst. Jossan blir för gammal för Sigge men hon vill ändå ha Sigge. Alla flickorna på Brobygården rider tillsammans till en annan gård. Där ska de rida i en manege. Elina får rida Sigge. När de ska ta galopp så faller Elina av! Om några timmar rider de hem. Ridläraren Ingela som äger hela stallet bestämmer att Elina får bli skötare på en ponny som heter Atle. Atle var Ingelas häst när hon var liten. Nu är Atle trettiosex år. Elina börjar sköta Atle. I sadelkammaren äter alla smörgåsar till mellanmål. Elina har inte med nåra smörgåsar så hon får en av en flicka som heter Rosanna. När Elina frågar Jossan om hon nån gång kommer sluta rida Sigge så säger Jossan fult åt Elina. Elina försöker hindra tårarna att komma ut men det går inte så bra.

Jag tyckte att den här boken var bra för att lite av det här har hänt Lin Halberg som är författaren och för att på sista sidan kunde man lära sig rita Sigges huvud.

ANDRA SIGGEBÖCKER:

Äntligen Sigge! Kom igen Sigge! Simma lungt Sigge! Äventyr med Sigge! Det spökar Sigge! April april Sigge!

Av det där böckerna har jag läst: Äntligen Sigge! Kom igen Sigge! April april Sigge och Simma lungt Sigge!

Eldnatt av Yrsa Sigurdadóttir

Eldnatt är den första boken jag läst av en isländsk författare. Jag slås redan i början av de krångliga namnen och fastnar lite onödigt mycket i dem. Visst har jag ju hört isländska namn förut, men jag har inte reagerat på att det är så krångligt att läsa dem. Nåja, det kanske var en onödig bagatell, men det gjorde läsningen långsammare för mig.

Ett gruppboende har brunnit ner för en tid sedan och fem personer dog. Den enda överlevande, en pojke med Downs syndrom, har dömts för mordbrand. Fallet har redan fallit i glömska när advokaten Thora Gudmundsdóttir blir ombedd att åta sig fallet. En dömd pedofil är nämligen övertygad att fel person blivit dömd och åtar sig att betala Thora för att få upp fallet till ny åtalsprövning.

Det är flera trådar som till en början verkar vara helt fristående från varandra. Ändå vävs de ihop helt finurligt i slutet. Boken kunde ha varit lite kortare. Jag blir lite okoncentrerad då det är en hel del onödiga utsvävningar, utläggningar. Det intressanta var att få en inblick i det isländska samhället med bankkrisen i förgrunden. Jag saknade beskrivningarna om naturen, miljön. Jag har en bild av den isländska naturen och hade trott att jag skulle få njuta av de vyerna i boken.

Kommer jag ätt läsa fler böcker av Yrsa Sigurdadóttir? Njäe, det är lite tveksamt. Man ska aldrig säga aldrig, men just nu är jag mätt.


Recensionsexemplar från Modernista förlag. Tack!

Bloggtorka grande

Just nu pågår det en hel del i min vardag. Inte alltid helt roliga saker. Därför har bloggen blivit lidande. Jag har läst på nästan som vanligt, men det har bara inte funnits ork och energi att skriva om böckerna. Nu ska jag försöka få liv i bloggen igen med en enkät som Monika blåste liv i igen. Det gäller att sätta kyss framför påståendena som stämmer in på en själv. Here goes:


Jag har…
() ljugit i en recension för jag vet att förlaget/författaren läser recensionen.
(x) fått recensionsexemplar
(x) och inte skrivit om boken på bloggen
() sagt att jag inte har läst en bok jag har läst.
() sagt att jag har läst en bok, jag egentligen inte läst.
() tjänat något på min blogg
() fått elaka kommentarer.
() blivit stressad av att blogga.
() tänkt sluta blogga.
() hållit det hemligt att jag har en blogg.
(x) gjort saker IRL som jag inte hade fått göra utan bloggen.
() haft andra bloggar.
() gjort min design på bloggen själv.
() betalat för något till bloggen.
(x) läst en speciell bok bara för bloggens skull.
(x) träffat en annan bokbloggare.

Inte så värst många kryss för min del... Jag har ännu en bok kvar från höstens recensionsexemplar som jag inte har läst, då min Kindle gick sönder precis då jag fick en hel hög med e-böcker (kan man stapla e-böckerna i hög..?) Det är jag inte stolt över, men också den boken ska bli läst och recenserad, jag lovar.

Skolprojekt

Dottern har haft som uppgift i skolan att läsa Heja Pelle Svanslös tillsammans med tre klasskamrater. Var och en ska läsa boken och sedan ska de i grupp berätta om den för övriga klassen. Boken ska vara läst på måndagen. Då jag idag påminde henne om det kom hon på att hon lämnat boken i skolan. Som den samvetsgranne andraklassare hon är blev hon alldeles förtvivlad över att ha glömt boken i skolan och det trillade stora krokodoltårar. Kvickt klickade jag in mig på det lokala bibliotekets hemsida och upptäckte att det fanns ett exemplar av boken inne. Klockan var då 14.30 och bibliotetket stängdes kl 15. Vi for iväg till biblioteket och hann fram innan det stängde. Vi kunde ändå inte hitta boken i hyllan utan fick ta hjälp av personalen. Den snälla bibliotekstanten kollade på datorn att boken vi sökte, som skulle finnas inne, fanns i bibliotekets magasin, för den hade kommit ut år 1963! Hon gick glatt (?) iväg efter den 5 minuter innan stängningsdags och dottern fick sin bok. Nu har hon ca halva boken kvar att läsa innan måndagen och presentationen i klassen. Jag har i alla fall gjort vad jag kunnat för att projektet ska bli godkänt...

Bokbloggsjerka 8-11.2

Efter att de senaste dagarna varit totalt däckad av magsjukan känns det bra att komma tillbaka till civilisationen med hjälp av veckans fråga:

Följer du någon utländsk blogg? I så fall vilken/vilka?

För mig är de flesta bloggar utländska. Eftersom jag bor i Finland, är Finlandssvensk, läser jag helst också bloggar på svenska. Vad passar då bättre än att klicka omkring på alla härliga svenska bloggar. Eftersom det inte är särkilt intressant för de flesta av er läsare att läsa om vilka svenska bloggar jag följer så har jag här valt att ta upp två bloggar som jag följer som varken befinner sig i Sverige eller Finland.


Lingonhjärta är en svensk bosatt i Argentina. Hon trivs bäst i litterära mörker. Har ni ännu inte hittat till den bloggen tycker jag ni ska klicka in er där. Just nu har hon också en utlottning på gång!

Bokelskerinnen är en norsk blogg som jag ganska nyligen börjat följa. Lite jobbigt är det att läsa på norska, men riktigt kul att se att kärleken för böckerna är universell, oberoende var man bor och lever. Kolla in den också!

Den vill jag vinna!

Joanna på bloggen och dagarna går har dubbla exemplar av Jonas Gardells bok Torka aldrig tårar utan handskar 2. Sjukdomen. Hon lottar ut den ena och jag vill absolut vara med i den utlottningen. Vill verkligen läsa fortsättningen av historien och nu håller jag tummarna att turen står på min sida. Klicka dig in på bloggen om du också vill vara med. Fast om du inte är med så har jag större chans att vinna...

Samlare? Jag?

Ett säkert fredagstecken är att ett bokbloggsjerkainlägg dyker upp på Annikas blogg. Den här veckan undrar hon:

Är du en ”samlare” av saker som kan kopplas till litteraturen (böcker, bokmärken, muggar med litteraturmotiv, etc)?

Jag har en svaghet. Den handlar om böcker. Jag behöver äga böcker. Jag behöver ha en diger samling med olästa böcker i min bokhylla för att ifall dagen kommer då vårt hus omringas av vatten eller enorma snömassor behöver det finnas böcker att läsa. Därmed kan man säga att jag samlar på böcker. Jag är inget vidare bra på att låna böcker från biblioteket. Pressen med att ha en viss datum för när boken inte längre får bo hos mig känns inte alls angenäm. Att kunna välja och vraka bland böckerna i bokhyllan, det är det man vill göra då man läst slut en bok och ska börja på en ny.  Därför samlar jag på böcker.

Sedan kan man ju diskutera huruvida man måste spara på alla lästa böcker i bokhyllan också. Det tror jag nog att man måste. Att skiljas från böcker man älskat, levt sig in i, går ju inte. Det är ju som att ge bort en bit av sig själv. Visst finns det en del böcker man bra kan ge bort, böcker som inte lämnat ett så djupa spår i en. Men de som berört en behöver man nog spara. Plötsligt en dag känner man att man absolut behöver känna den känslan just den boken gav en och att då kunna plocka fram den och läsa kan vara just det som hjälper en att ta ett steg framåt i livet.

Nu blev det här flummigt och filosofiskt, jag skyller på den sena timmen... Men för att sammandra veckans fråga; Hej, jag heter Marika och jag är en boksamlare.

Tag: Happy Bookaholic

Den här enkäten har cirkulerat bland bokbloggarna en tid nu och jag har blivit taggad av Monika. Att min blogg är den första bokblogg hon började följa är ju helt enormt, jag känner mig hedrad. Här kommer mina svar:


1. Vad älskar du med att köpa nya böcker? 
Jag förstår inte riktigt frågan, finns det något man inte älskar med att köpa nya böcker? Man känner sig rik då man har en ny bok i hyllan. Man kan gå och klappa lite på den, bläddra lite i den och beundra den. När tiden är inne är det bara att plocka fram den och börja läsa.

2. Hur ofta köper du nya böcker?
Det går i vågor. Det kan faktiskt gå någon månad i mellan bokinköpen, men sedan kan det också hända att jag klickar hem en beställning från både Adlibris och Amazon så gott som samtidigt.

3. Fysisk bokaffär eller bokhandlar online - vad föredrar du?
Det är något speciellt med fysiska bokhandlar. Att gå omkring och strosa bland hyllorna, klappa på böckerna, småbläddra och drömma sig bort. Det är ju bara helt oslagbart. Tyvärr har vi i Finland så litet utbud på svenska böcker att det inte är något vidare nöje att gå i fysiska bokhandlar här. Så online är nog att föredra, både för utbud och prisnivå.

4. Har du någon favorit bokaffär?
Blev väldigt förtjust i The English Bookshop i Stockholm då jag var där en sväng i december. Tyvärr förstod inte barnen charmen med den så besöket blev ganska kort. Annars gillar jag Akademiska Bokhandeln i Helsingfors. Den finns i ett gammalt hus, består av fyra-fem våningar och har ett hyfsat utbud på svenska och engelska. Deras reor brukar vara helt ok.

5. Brukar du förbeställa böcker? 
Jag tycker ju nog att det har hänt, men kan inte nu komma på ett enda exempel. Att förhandsbeställa till Kindlen är behändigt, den dagen boken kommer ut ploppar den fram i Kindlen. Praktiskt.

6. Har du en månadsbudget för bokinköp, som du inte får överskrida?
Nej det har jag inte. Vill jag ha en bok så brukar jag köpa den. Som sagt köper jag ju inte böcker varje månad, så då jag verkligen vill ha någon bok så brukar jag unna mig den.

7. Bokköpsstopp - är det något för dig?
NEJ! Hu, det går rysningar vid blotta tanken. Att inte få köpa en bok som ropar på mig skulle vara jämförbart med tortyr.

8. Hur stor är din bokönskelista?
På mina elektroniska post-it lappar finns för tillfället sex böcker. Jag försöker hålla antalet nere genom att uppdatera den då och då. På mina Amazon-önskelistor finns 10 böcker och på Adlibris önskelistan finns 4 böcker.

9. Vilka tre böcker(från din önskelista eller förbeställningslista) vill du äga NU?
1. Davidsstjärnan av Kristina Ohlsson
2. De bortglömda av Sara Blaedel
3. Inferno av Dan Brown

10. Vem taggar du?
Har rysligt dålig koll på vem som har blivit taggad, så jag taggar Lingonhjärta. En bloggare som befinner sig på andra sidan jorden men ändå så nära i cyberrymden med kärleken till böcker som gemensam nämnare.

Skärmtid

På senaste tiden har det varit mycket tal om barnens skärmtid i olika medier. Sonen tittade på Lilla Aktuellt söndag förra söndagen och efter det har vi diskuterat vad som skulle vara det bästa sättet att "förtjäna" skärmtid. Det har diskuterats poängsystem där man kunde få poäng då man hjälper till här hemma. Poängen skulle sedan förvandlas till skärmtid. Själv tycker jag nog att barnen ska kunna hjälpa till med hemsysslorna utan att behöva få någon belöning, det hör till livet liksom. Så igår på kvällen, strax före läggdags kom vi på att läsning är ett utmärkt sätt att förtjäna skärmtid. Idag på morgonen/förmiddagen har det lästs flitigt i det boktokiga hemmet. Sonen förtjänade ihop två timmar och dottern 1 timme och 40 minuter. Max skärmtid per dag har vi ännu inte fastslagit, måste lite se hur det börjar gå.

Hur gör ni med barnens skärmtid?

Ärlighet

Är du 100% ärlig i dina recensioner/omdömen?

Så lyder veckans jerka-fråga. Jag vill nog påstå att jag är ärlig i mina omdömen om böcker jag läst. Jag försöker ändå formulera mig vänligt, ingen blir väl glad av att läsa elakheter heller? Det är alltid inte så lätt att hitta rätt ord, men det är ju en del av tjusningen tycker jag. Men ärlig måste man vara.

Böcker A-Ö - I

Malins bokstavsutmaning börjar lida mot slutet. En av de sista bokstäverna kommer här.

"Veckans bokstav är I. Utmaningen är att nämna en bok, en författare samt en karaktär på bokstaven. Någon som ni gillar, avskyr, skrattar åt, gråter till, skräms av. Ja, listan kan göras lång men motivera ditt val så vi vet om det är något vi ska testa eller strunta i."

Bok på I: Illdåd av Thomas Eriksson. En riktigt läsvärd thriller om beteendevetaren Alex King. Vad jag tyckte om den kan ni läsa här.

Författare på I: Kajsa Ingemanson. Henne har jag inte läst något av men har Lyckans hjul i bokhyllan. Jag har varit nyfiken på hennes böcker redan en längre tid, snart ska det nog bli dags för Lyckans hjul av Ingemanson känner jag.

Karaktär på I: Det här var knepigt. Riktigt knepigt. Efter lite bläddrande på bloggen kommer jag fram till boken Drömbokhandeln. I den spelar Ivan en av huvudrollerna. Tillsammans med Franceska öppnar de en bokhandel med endast utvalda böcker i sortimentet. En riktigt härlig bokfylld bok för alla oss boknördar.

 

Bokbloggsjerka

Om du ser en bok av en författare som du aldrig hört talas om tidigare, vad är det som gör att du bestämmer dig för att läsa den?

Det undrar Annika i veckans bokbloggsjerka. Oftast är det nog omslaget som fångar mitt intresse. Om titeln verkar intressant vänder jag på boken och läser baksidestexten. Den är helt avgörande för att jag ska bestämma mig för att läsa boken. Så enkelt är det.

Bortom varje rimligt tvivel av Malin Persson Giolito

En av e-böckerna jag fick i höstas just innan Kindlen gick sönder var Malin Persson Giolitos bok Bortom varje riktigt tvivel. Jag har fullt sjå att läsa ikapp mina recensionsexemplar, det är inte kul att skriva om dem flera månader efter recensionsdatum. Men bättre sent än aldrig...

För tretton år sedan mördades en femtonårig flicka. Läkaren Stig Ahlin dömdes till livstids fängelse för mordet. Han blev känd för hela det svenska folket som en bestialisk mördare. Sophia Webers gamla professor erbjuder henne det som varje försvarsadvokat drömmer om, att få en oskyldig man fri. Sophia ställer sig skeptisk till uppdraget, inte kan väl den mannen vara oskyldig? Då hon upptäcker stora brister i mordutredningen bestämmer hon sig ändå för att ta sig an uppdraget. Hennes uppdrag väcker starka känslor och ju mer hon får veta desto svårare blir hennes arbete.

Jag trodde att boken var en klassisk deckare, men där hade jag fel. Jag har inte läst något av Malin Persson Giolito tidigare, så jag visste inte vad jag hade att vänta. Att författaren är advokat ser man i texten. Det är trovärdigt, realistiskt. Ändå ifrågasätter jag lite det att det gått en tredjedel av boken innan Sophia bestämmer sig att tacka ja till uppdraget. Det känns lite väl utdraget. Men på det stora hela var det en helt underhållande bok. Jag kanske ger författaren en andra chans. Skulle vara helt kul att fortsätta följa Sophia Webers åtaganden.

Recensionsexemplar från Piratförlaget, läst som e-bok på Kindlen

Tack-mejl

Det när författaren till boken man recenserat mejlar och tackar för recensionen känns ju helt jättekul! Att dessutom vara den första som recenserar boken, i alla fall enligt författaren själv, känns ju också kul. Att ha lyft av "en stor sten av nervositet" från författarens axlar, ja- jag är glad att jag kan stå till tjänst :)

Kul med feedback från författaren. Kan bra tänka mig mera sådant i framtiden. Det var bara det jag ville säga idag. Vilken bok det handlar om? Det kan du läsa här.

Löftet av Tinka Ullbro

Tinka Ullbro är en finlandssvensk marknadsföringschef och författare. Hennes debutroman Löftet kom ut i slutet av förra året. Tinka kontaktade mig per mejl för hon ville gärna att jag som finlandssvensk skulle recensera hennes bok. Då hon jobbade på boken bodde familjen i Göteborg, därför utspelar sig också boken där. Tinka jobbade då också som frivillig på en kvinnojour. Boken kan klassas som en deckare och handlar om en kvinna och hur våld påverkar relationerna till barnen och sina egna föräldrar, till alla i den misshandlade kvinnans närhet.

Annika som i ett års tid har flytt sin våldsamma man blir svårt misshandlad då mannen hittar dem. Sonen Adrian bevittnar hela händelsen och lyckas gömma undan sin lillasyster. Då mamman kommer till medvetande efter misshandeln och lyckas tillkalla hjälp hittas Adrian svårt traumatiserad. Han sitter apatisk och verkar ha förlorat talförmågan. Det enda han tycks reagera på är lillasyster Matilda, som han inte vill släppa med blicken. Barnpsykologen Paola tillkallas att ta hand om barnen medan mamma Annika vårdas på sjukhus. Trots att Paola i 30 år har jobbat med att förhöra och behandla barn som blivit offer för brott blir hon chockad när hon möter Adrian.

Det här är en alldeles ryslig historia. Helt otroligt bra skriven. Familjens liv beskrivs så verkligt att man tror att det är en sann historia. Jag får gång på gång påminna mig om att det är en helt fiktiv historia även om en del av detaljerna är sanna. Tinka har fint kunnat utnyttja sina erfarenheter från kvinnojouren, det är trovärdigt. Att någon människa, barn eller vuxen någonsin har varit/är tvungen att utstå sådana vidriga händelser känns helt övermäktigt. Som barnsjuksköterska blöder mitt hjärta. En värld så fjärran från vardagen jag och min familj lever i. Och det får man ju verkligen vara tacksam över.

Varje kapitel berättas ur en persons perspektiv. Det är kanske det enda jag har lite att invända mot. I varje kapitel är det jag som berättar. Då det alltid är olika personer är det i början lite svårt att hålla reda på personerna. Jag vande mig ändå vid det när jag lärde känna personerna, så det var bara i början som det lite störde. Det här är en bok som verkligen förtjänar mer uppmärksamhet. Jag hoppas att den säljer bra och att många läser den. Jag ser fram emot att få läsa fler böcker om Paola, det är nämligen tänkt att det ska bli en serie.

Stort tack till författaren Tinka Ullbro för recensionsexemplaret!

Böcker att se fram emot

Bokbloggsjerkan är tillbaka efter julpausen och veckans fråga lyder:

Vilken bok är du mest nyfiken på som kommer att komma ut under första halvan av året?

Allra, allra mest hade jag väntat på Elly Griffiths Dying Fall. Den fanns ändå till min stora glädje att klicka hem till Kindlen redan i december, så den är läst och recenserad, klappad och klar. Jag har inte varit särskilt aktiv med att ta reda på vad som kommer att komma under våren. Den bok jag i alla fall vet att kommer att komma ut och som jag väntar på är Kristina Ohlssons Davidsstjärnor, som kommer ut i april. Det är en bok som jag kommer att läsa så fort det går att få tag på den. Det är något speciellt med den väntan, känslan som man har då man väntar på att en bok som man verkligen vill läsa. Det är en del av charmen med böcker, väntan och förväntan. Alltid fyller inte böckerna man väntar på förväntningarna, men den känslan som infinner sig då boken uppfyller förväntningarna är oslagbar. Eller hur?

Borde man läsa om Ove?

Efter att ha läst det här inlägget hos Enligt O blir jag helt plötsligt väldigt sugen på att läsa boken En man som heter Ove av Fredrik Backman. Eftersom jag ju hittills har tyckt att det i alla fall låter som en bok som inte är för mig så blir jag ju nyfiken när Enligt O hyllar den till skyarna. Tittade också in på Fredrik Backmans blogg och fick mig några goda skratt, så kanske man borde ge boken en chans. Vad säger ni? Någon som läst?

Lite mera Kindletankar

De senaste degarna har jag legat på soffan med en dunderförkylning. Jag har inte orkat läsa så mycket men igår läste jag en del. Jag har läst Bortom varje rimligt tvivel av Malin Persson Giolito. Jag fick boken som recensionsexemplar i PDF, precis då min gamla Kindle gick sönder. Då jag nu fick min nya Paperwhite som är betydligt mindre fungerade inte PDF-filer längre så bra i Kindlen. Jag började googla runt lite för att hitta en lösning på det problemet. Jag hittade ett litet gratisprogram som heter "PDF to ePUB Mobi Converter". Det programmet konverterar PDF-filer till mobi-format, vilket är Kindle-formatet. Vips hade jag boken i Kindlen och det var bara att börja läsa. Radbrytningarna är inte helt optimala, men helt läsbara. Teckenstorleken går att ändra på, vilket man inte kunde med PDF-filens pyttelilla myrtext. Riktigt lyckat tycker jag!

Det som jag egentligen ville komma fram med i det här inlägget är Paperwhitens tidsräknare. Den uppskattar nämligen hur lång tid det tar innan man läst slut kapitlet och hur lång tid det tar innan man läst klart hela boken. Och det skojiga är att det faktiskt stämmer, nästan på minuten! Dessutom ska man kunna få riktiga sidnummer i stället för Kindlens egna "location" som inte sagt mig något om hur långt i boken man är. Så gissa om jag hade vissa problem att prioritera matlagningen idag då Kindlen visade att det bara var 36 minuter kvar av boken...

Ju mer jag läser på Kindlen desto mer tycker jag om den. Den är så mycket bättre än den gamla modellen!

Pianostämmaren av Stefan Tegenfalk

Årets första bok läste jag ut redan för en knapp vecka sedan, men har bara inte kommit mig för att skriva om den förrän nu. Pianostämmaren är del 4 i Stefan Tegenfalks serie om poliserna Walter Gröhn och Jonna de Brugge. Jag sträckläste de tre första böckerna i början av förra året och inleder nu också det här året med bekanta karaktärer. Serien var tänkt att bli en trilogi, men jag var åtminstone riktigt glad över att det kom en del till.

En 16-årig flicka hittas mördad. Gärningsmannen har skickligt dolt sina spår. Polisen utreder fallet och förhör personer i offrets närhet. Det visar sig att offrets klasskamrat blivit grovt mobbad av sina klasskamrater, bl.a. av offret. Ganska snart riktas misstankarna mot Linnea, den mobbade flickan. Jonna tvivlar ändå hela tiden på att Linnea skulle ha något med mordet att göra och går igen till en del egna vägar i utredningen. Historien flyter på bra, man dras in i historien. Det är inte riktigt lika spännande som de tidigare böckerna varit, men riktigt underhållande läsning tycker jag att det är. Man får veta lite mera om Jonnas bakgrund, medan Walter är lite mer i bakgrunden. Kommer det en femte del så kommer jag nog att läsa också den.

Nyårslöften?

På de flesta bloggarna läser man om nyårslöften, det ena mer ambitiösa än det andra. Jag lyfter på hatten åt alla dem som lyckas genomföra utmaningar, läsa 150 böcker i året och blogga flera gånger per dag. Visst skulle det vara härligt att få stoltsera med sådana siffror och statistik. Förstå mig inte fel, jag säger inget ont om alla er som hoppar på utmaningar eller som hör till snabbläsarklubben. Ej heller om er som lyckas uppdatera bloggen åtminstone en gång per dag. Tvärt om är det med en liten gnutta avund jag läser er statistik och era nya planer för det nya året. Tänk om jag också skulle läsa blixtsnabbt, då skulle bokhyllan inte vara full av hyllvärmare. Då skulle också jag kunna stoltsera med fin statistik. Nu är jag inte så snabb på att läsa, men jag njuter av det ändå. Att läsa är det jag allra helst gör på min fritid. Att blogga är ett sätt att få kommunicera med andra likasinnade. Varje kommentar är guld värd, jag blir varje gång lika glad då någon kommenterar.

Så för att komma till nyårslöftena. När jag tänker framåt på året som skall komma vill jag läsa, läsa, läsa. Jag vill läsa det jag har lust att läsa. Jag vill lyssna på böckerna som ropar åt mig- läs mig och välja och vraka vilken bok som ska vara den nästa i tur. Jag vill blogga, vill blogga mer aktivt än tidigare. Jag vill också kommentera på andras bloggar mer aktivt än tidigare. Jag vill inte ställa krav som leder till en massa måsten. Jag vill vara fri att göra mina val och fri att ändra på mina planer. Det är ett bra år uppbyggt av.

Nu ser du mig av S.J. Bolton

Dagen innan min gamla Kindle gick sönder fick jag boken Nu ser du mig som recensionsexemplar från Modernista. Dessvärre var boken en e-bok och jag hade ju ingen Kindle att läsa på. Jag började läsa den på datorn, men det gick trögt. Att det gick trögt var inte alls bokens fel, bara det att det inte alls var ett kul sätt att läsa på datorn. Så så fort jag läst klart senaste Ruth-boken laddade jag upp Bolton på Kindlen och sträckläste klart boken. Att koka risgrynsgröt samtidigt som man är mitt uppe i upplösningen är inte helt lyckat kan jag av erfarenhet säga...

Nu ser du mig är den första delen om polisen Lacey Flint och den enda som har översatts till svenska. Del två, Dead Scared finns på engelska, bla till Kindlen. Det känns lite onödigt att skriva så mycket om handlingen, ni har väl alla läst den här boken redan. Men ifall det finns någon därute som inte har läst boken ännu kommer här en kort summering.

En kvinna blir knivhuggen och bara några sekunder senare faller hon död ner i armarna på den unga polisen Lacey Flint. Några händelser senare står det klart för utredningsgruppen att mördaren är en Jack the Ripper-kopia som tycks hysa ett personligt vendetta mot Lacey. Det blir en blodig jakt efter mördaren och med blodig så menar jag verkligen blodig. Låt ändå inte blodet avskräcka dig, det här är en riktigt, riktigt bra historia.

Att försöka klura ut mördaren under läsningens gång är en del av charmen med att läsa deckare. I den här boken trodde jag flera gånger att jag hade klurat ut gåtan, men tji fick jag. Slutet är verkligen överraskande och på ett bra sätt. Ibland blir det bara fel när det inte blir som man tänkt sig, men här blir det genialt! Man vill bara ta och läsa del två på direkten. Kan den vara lika bra?

Tack till Modernista för recensionsexemplaret, och ursäkta den sena recensionen.

Kindle Paperwhite

Nu har jag haft min Kindle i nästan två veckor och läst en och en halv bok på den. Det är ju då Paperwhite-modellen (Pw) som jag har. Förut hade jag Dx-modellen som har 9.7 tums skärm. Pw-modellen har bara 6 tums skärm, så i början kändes den pytteliten. Den väger knappt något alls, vilket är ytterst bekvämt då man läser. Pw har touch screen, man bläddrar alltså genom att vidröra skärmen. Skärmen är rätt så känslig, så i början blev det en del bläddringar i misstag. Då man läst en tid vänjer man sig och bläddringen vållar inga problem.

Skärmen är upplyst. Trots det ska det gå att läsa också i solljus. Skillnaden mellan en vanlig surfplatta och Pw:n är att lamporna som lyser upp skärmen inte riktar sig upp från skärmen mot läsaren utan ner mot skärmen. Man ser lamporna och skuggorna av lamporna i nedre delen av skärmen, men det stör inte läsningen.

Till julklapp fick jag ett fint rosa fodral till Pw:n. Fodralet gör att det lite mer känns som en bok man håller i. Fodralets pärm går också att vika bakom plattan. Då blir den lite strävare och hålls tex mot böjda ben utan att man håller i då man är uppkurad i soffan. Det är en fördel tycker jag.

Hur är det då att läsa på Kindlen? Jo, jag gillar det. Det är smidigt och bekvämt. Att kunna välja font, fontstorlek, radavstånd och marginaler gör läsningen mer smidig. Ögonen blir inte ansträngda av ljuset och det är en stor fördel att inte behöva ha full läsbelysning. Man kan läsa var som helst. Jag har inte ännu testat att läsa i sängen med lamporna släckta. Vi brukar båda läsa nästan lika länge på kvällen, maken och jag. Att igen ha tillgång till Amazons enorma utbud känns tryggt. Att dessutom ha ett presentkort till samma nätbutik gör ju inte heller saken sämre.

Jag kan verkligen rekommendera Kindle och också Paperwhite-modellen. Jag förstår nog varför Amazon har tagit så stor marknadsandel i e-bokhandeln. En liten nackdel är det att inte kunna låna böcker från biblioteket och läsa dem på Kindlen. Det går enkelt att lägga in svenska böcker i Kindlen, med hjälp av gratisprogrammet Calibre. Nu har det också öppnats en ny e-bokshandel, Bokon, som har en knapp med vilken man kan skicka boken direkt till Kindlen då man köpt den. En mycket god nyhet för oss Kindleägare.

Summa summarum så är jag jättenöjd med min nya Kindle Paperwhite. Jag kan varmt rekommendera Kindle som läsplatta. Den är enkel att använda, bekväm och behaglig att läsa på och bokutbudet är nästan obegränsat. Kan det bli bättre?

Bok- och bloggåret 2012

Så här ca 14 timmar in på det nya året är det dags att ta en liten titt bakåt. En massa bloggare har gjort mastodontsummeringar om sina favoritböcker, men det känner jag att jag inte klarar av, så jag stjäl helt fräckt en enkät från Pocketlover. Här kommer min version lite modifierad.

Årets...

Bästa läs: Helt omöjligt att säga. Mitt läsår har varit fyllt av bra böcker. Bland de bästa är nog ändå Gardells Torka aldrig tårar utan handskar, Keplers Sandmannen, Kristina Ohlssons böcker som jag sträckläste, Gillian Flynns Gone Girl och S J Boltons Nu ser du mig.

Händelse: Bokmässan helt klart! Att få uppleva kaoset på mässgolvet och att få träffa många bokbloggare IRL var jättekul. Vill ha mer!

Upptäckt: Gardell som författare. Hade ju hört en massa gott om hans böcker, men inte läst något innan Kärleken.

Möte: Bokbloggarmiddagen i samband med bokmässan och så Bokhoras mingel som jag var med på. Träffade också flera författare på bokmässan och vågade tom prata med en del av dem!

Genre: Deckare, måste jag nog hålla fast vid. Fastän jag nu och då försöker mig på andra genrer så är det ändå deckarna som drar.

Format: e-boken. Kindle är en helt klar favorit, speciellt nu sedan jag fick min nya. Antalsmässigt har det inte blivit så många böcker på Kindlen, då jag var utan läsplatta i flera månader. Ser fram emot 2013, må det bli Kindle-året!

Aha-upplevelse: Att jag inte gillar alla böcker som alla andra gillar, tex. En dag av David Nicholls och Little Children av Tom Perrotta.

Wow: Att bloggen faktiskt i detta nu har över 22400 sidvisningar! Tack till er alla som tittar in här. Hoppas ni orkar följa mig också under 2013.

Gott Nytt År!