Skallra - snäppet för otäck?

Bild från förlaget

"En psykopat mer skrämmande än Hannibal Lecter rör sig på Londons gator. Han planerar allt i minsta detalj och lever två helt olika liv. I det ena är han som vem som helst. I det andra är han föreståndare för sin familjs ytterst makabra museum."

Så börjar baksidestexten på Fiona Cummins debutbok Skallra (Rattle). Hm, knappast nu ändå som Hannibal Lecter tänkte jag och öppnar kavat boken. Ganska snart får jag äta upp mina tankar. Det är obehagligt, rysligt. På snäppet till för otäckt faktiskt. Jag är inte jättekänslig och kan inte minnas när jag senast skulle ha känt en riktig motvilja mot en bok men Skallra går över min gräns. 

Ändå, just som jag överväger att sluta läsa vänder det och blir mindre obehagligt, mera spännande. Det gör att boken får två stjärnor på Goodreads av mig. För det blir bättre mot slutet. Kanske jag är extra känslig av någon anledning så rata inte boken pga det jag skriver. Har du läst boken? Vad tyckte du? 

Tack till Modernista för läsexemplaret!

Kidnappad av S.B. Caves

Det är alltid lite spännande att läsa debutböcker. Håller boken måttet? Är den bra? Kidnappad är S.B. Caves debutbok. Och visst håller den måttet. Han har helt klart inspirerats av Amerikanska thrillerförfattare och Kidnappad går i samma anda. Men jag gillar Linwood Barclay och Karin Slaughter. Och jag gillar också Kidnappad.

På tioårsdagen för dottern Autumns försvinnanade får Francine ett meddelande instucket under hennes dörr. "Jag vet var hon är" står det på lappen. Följande dag kontaktas hon av en tjej som vet saker som bara någon som känner Autumn kan veta och Francine inleder en desperat jakt efter sin dotter.

Det är Hollywood-stuk över historien och jag kan tro att någon kan störa sig på det. Boken är ändå välregisserad, nerbantad till 272 sidor, så det blir inte för mycket av det goda. Det är spännande (inte jättetrovärdigt) och underhållande och bladen vänder nästan sig själva. Igen en bok att ta med sig till stranden!

Tack till Modernista för läsexemplaret!

Entry Island av Peter May

Recensionsexemplar från Modernista.

Peter May är känd och älskad för sina Shetland-böcker. Nu är han tillbaka med en bok som också utspelar sig i karg miljö, den här gången på en liten ö utanför Canadas kust, Entry Island. Kriminalkommissarie Sime Mackenzie rycker ut från Montreal till Entry Island för att utreda samhällets första mord. Så fort han sätter fötterna på land upplever han att det är mer med fallet än vad man kan se. Den mordmisstänkte känner Sime igen trots att han aldrig sett henne förut.

Parallellt med mordhistorien löper historien om Entry Islands historia, om invånarnas liv och öden. Den historien fängslar mig totalt och jag som inte brukar gilla historiska utsvävelser får inte nog av den. Miljöbeskrivningarna är inte riktigt lika knivskarppa som i de tidigare böckerna, eller så lägger jag bara inte märke till dem. Spännande bok med en paralellhistoria som ger boken sin guldkant.

Kall, kall jord av Adrian McKinty

En bok som utspelar sig på 1980-talets Nordirland, mitt bland exploderande bomber, hungerstrejker och kravaller är inte precis vardagsmat för mig. Ändå håller spänningen i sig och jag läser hela boken från pärm till pärm. Eller kanske just därför. Jag är tillräckligt gammal för att från barndomens nyhetssändningar komma ihåg inläggen om Nordirland och IRA.

I Kall, kall jord utreder kriminalinspektör Sean Duffy två mord, som till en början inte tycks ha något med varandra att göra men som senare visar sig vara kopplade. De mördade visar sig vara homosexuella, vilket i sig är olagligt på Nordirland vid den här tiden.

Historien är väl skriven. Miljöerna och personerna beskrivs klockrent och man tar sig till staden Carrickfergus och förväntar sig varje morgon hitta en bomb under sin bil. Det är nog språket och miljöbeskrivningarna som får mig att fortsätta läsa trots att jag inte dras till "historiska" berättelser. Och visst är upplösningen genialisk. Lite snabbare upplösning av historien hade gett lite fler stjärnor. Det blev lite utdraget, men spänningen infann sig till slut.

Tack till Modernista för recensionsexemplaret!

Daisy i kedjor av Sharon Bolton

Bild från förlaget

Sharon Bolton är ett säkert kort. Inte heller i boken Daisy i kedjor blir man besviken. Början var lite seg men tids nog drogs jag med i historien. Språket är på hög nivå (fint arbete också av översättarna Lilian Fredriksson och Gabriel Setterborg), miljöerna klockrena och man dras genast med i det Boltonska mörkret och mystiken. Inget är vad det verkar vara och karaktärerna är passligt skruvade.

Maggie Rose är advokat och deckarförfattare. Hon är mycket väl känd för sitt arbete och har fått  många mördare frikända. Maggie lever ett tillbakadraget liv. Hon visar sig inte i domstolar och ger inte intervjuer. Det finns inga bilder på henne på nätet. Oftast möter hon bara människor hon arbetar med. Men ... hon har klarblått hår.
Maggie kontaktats av modern till en ökänd seriemördare, Hamish Wolfe. År 2014 dömdes trettioåtta år gamla kirurgen Hamish Wolfe för att ha dödat tre kvinnor till livstids fängelse. Den vackra gamla kirurgen hävdar att han är oskyldig och han vill att Maggie ska hjälpa honom att få sin dom överklagad. Hamish Wolfe har en hängiven grupp av anhängare som tror att han är oskyldig och vill se honom frikänd. Är Hamish Wolfe oskyldig till dessa brott? Kommer Maggie tro honom?
 
Hela historien varieras mellan tidnings- och tidskriftsartiklar, blogginlägg, personliga brev, domstolsutskrifter och polisprotokoll. Det går bra att följa historien och man vill bara läsa vidare för att få veta mer. 

Har du inte läst Sharon Boltons böcker så har du mycket utmärkt läsning framför dig. Hittills har 8 böcker getts ut på svenska, en del av dem, liksom Daisy i kedjor, är fristående. Ser fram emot följande bok!

Tack till Modernista för recensionsexemplaret!

Nikkis dagbok, berättelser om en (inte så glamorös) TV-stjärna

Bild från förlaget

Gästbloggare Emma, nästan 12 år:

Jag gillar Nikkis dagbok serien för att den är så riktig på något sätt. Den är skriven som en dagbok och rolig att läsa.

Nikkis dagbok 7 handlar b.la. om att Nikki och hennes band "Jag har inte bestämt mig än" ska få ett skivkontrakt av en känd person, men som vanligt är MacKenzie svartsjuk och vill förstöra för Nikki. Utan att avslöja för mycket av handlingen kan man säga att katastroferna avlöser varandra.
Boken var lättläst och jag läste den på 2 dagar. Bilderna var fina och roliga. Jag gillar hur författaren ritar människorna.

"Den där typen behövde verkligen ta ett steg tillbaka! Jag är svårt allergisk mot stora fula IDIOTER. Odören han kände var antagligen bara samma leverkorv- och tonfisksandwichlukt jag kände i HANS andedräkt. Sedan drog han upp en rosa cupcake ur skjortfickan, tryckte in den i munnen och tuggade argt. Det obevekliga tuggandet och smackandet fick mig att svettas floder! Sedan kom den läskigaste, mest hotfulla rap jag någonsin hört! Även om den luktade jordgubbe så menade han VERKLIGEN allvar!!" (Sidan 170-171)

Jag har läst alla delarna i serien och ser fram emot nästa del.

Tack till Modernista för recensionsexemplaret!

Jag utan dig av Kelly Rimmer

Jag är inte helt bekväm med att läsa sorgliga böcker där jag vet att slutet inte är lyckligt. Jag har t. ex. inte läst Jojo Moyes Livet efter dig, för jag misstänker att den är alltför sorglig. Av någon anledning fastnade jag ändå för beskrivningen av Kelly Rimmers Jag utan dig och tillbringade valborgshelgen med den. Jag är fortfarande inte helt säker på att jag vill läsa fler sorgliga böcker, det är kanske någon sorts självbevarelsedrift, inte vet jag. För faktum är ju att de gånger jag läst en sorglig bok så har jag ju gillat. I Jag utan dig blev jag tvungen att torka tårarna för att se att läsa vidare. Det om något är ovanligt för mig. Och jag kan ju inte annat än ge ett gott betyg åt en bok som berör mig till tårar.

Gripande, fängslande, romantisk, vacker och sorglig är några ord som beskriver boken. Jag vill inte berätta för mycket, uppmanar dig att läsa den i stället. Att boken utspelar sig i Australien är uppfriskande, det är inte många böcker jag läst som utspelat sig down under. Samtidigt får man ju en längtan att åka dit, åka färja, vandra i berg och dalar och chilla på stranden. Barfota. Läs!

Tack till Modernista för recensionsexemplaret!

Vem som helst utom Ivy Pocket av Caleb Krisp

Detta inslag är skrivet av Emma 11 år.

Boken ''Vem som helst utom Ivy Pocket'' är den första boken i serien Ivy Pocket. Boken är rolig men samtidigt spännande. Boken handlar om att Ivy ska överlämna en klockdiamant till Matilda Buterfield på hennes 12-årsdag som är från hertiginnan av Trinity. Diamanten är speciell och många är ute efter den. Ivy måste skydda den med sitt liv.

Ivy är en kammarjungfru som skapar problem på alla platser hon är på. Själv ser hon sig själv som begåvad och helt underbar. Hon jobbar för snobbar och höga personer. Jag tror att boken heter vem som helst utom Ivy Pocket för att hon är en katastrof och ingen vill ha henne.

Jag tycker att bilderna är jättefina. De är svartvita och väldigt detaljerade. Men kanske barnen är lite för smala?

Tycker att boken var väldigt bra! Man får nästan rysningar bara man ser på bilderna, och bara man läser får man bara mer och mer rysningar ju längre in man kommer i boken. Boken är skrivet på ett bra sätt som gör så att man genast vill sätta sig ner och läsa den när man har minsta lilla tid. Väntar på nästa del!:)

Tack till Modernista för recensionsexemplaret!

Det slutna ögat av Belinda Bauer

Jag är inget fan av Halloween, firar hellre en stilla Alla Helgons dag med en spännande bok. Hade jag inte läst Belinda Beuers Det slutna ögat än så skulle det vara den perfekta helgläsningen. Höstens tema i min läsning har helt klart varit försvunna barn. Det är också det handlingen kretsar kring i den här boken.

Daniel Buck, fem år, försvinner spårlöst då han gått ut genom dörren som hans pappa glömt att stänga. Allt som finns kvar av honom är fem små fotsteg i betongen utanför verkstaden där hans pappa jobbar längre upp på gatan. Daniels mamma Anna polerar fotstegen så att de glänser, polerar dem till vansinnets gräns. Hon gör allt för att hitta sin son. Kriminalkommissarie John Marvel kan inte släppa ett gammalt fall med en förvunnen flicka, Edie Evans. Flickan hittades aldrig och fallet har lagts ner i brist på bevis. John blir beordrad att utreda fallet med chefens frus bortsprungna hund och i den utredningen kommer han i kontakt med Anna Buck. Anna har ett fotografi av hunden och på samma fotografi finns också Edie Evans.

Jag hade lite problem med att komma in i boken. Det var inte så mycket action, John Marvels utredningar stampade mest på stället och han var allmänt osympatisk. Sedan plötsligt händer det. Kusligheten kryper sig sakta in i historien och jag mörker att jag inte kan släpa boekn utan läser och bläddrar frenetiskt för att få veta hur det går. Berättelsen är genialt uppbyggd. Jag kastas från en känsla av skräck till en känsla av osannolikhet. Vissa passager tycks inte ha något med historien att göra för att sedan avslöjas som rysliga sanningar. De sista 50-60 sidorna är en enda skräckscen.

Belina Baeur levererar igen. Det slutna ögat är annorlunda än de tidigare böckerna. Det är lite förvirrande samtidigt som det är så bra. Varje gång är hennes böcker superb läsning bara man kommer över det att det inte är lika som förra boken.

Tack till Modernista för recensionsexemplaret!

Lewispjäserna av Peter May

Det var med höga förväntningar jag högg tänderna i den avslutande delen i Peter Mays trilogi som utspelar sig på Hebriderna. Jag gillade Svarthuset och ännu mera Lewismannen och förväntade mig dras in i Lewispjäserna på en gång. Min förvirring var stor då jag upptäckte att jag inte kom ihåg något om vad som hänt i förra boken, eller är det så att det inte nämndes så tydligt där? Jag möter nya personer som tydligen varit Fins bästa vänner under barn- och ungdomstiden men som inte nämnts i de tidigare böckerna. What?

"Fin Macleod – numera säkerhetschef på en privatägd egendom på Isle of Lewis – får i uppdrag att utreda en våg av illegal jakt på ön.
Hans efterforskningar återförenar honom med Whistler Macaskill, en lokal tjuvskytt som var Fins bästa kompis under tonåren. Whistler bär sedan länge på en stor hemlighet. Och när återföreningen tar en mörk, våldsam vändning inser Fin att det skulle kunna bli förödande för ön om sanningen kom fram."

Nu måste jag genast inflika att också den tredje boken håller samma höga klass på miljöbeskrivningen. Jag blir sugen på att ta första bästa flyg till Hebriderna för att med egna ögon beskåda det karga landskapet. Peter May och Anne Cleeves besitter denna förmåga, att beskriva miljön så att reslusten väcks. Också i Lewispjäserna blandas händelser i nutid med händelser i dåtid. Vi får veta mer om Fins tonårstid och historier som gömts och glömts uppdagas. Fin är om möjligt ännu buttrare i den här boken än tidigare och han kör sitt eget race. Att han jobbar som säkerhetschef och har i uppdrag att utreda illegal jakt och fiske på egendomen är en bisak, boken handlar inte om det.

Jag hade önskat att schackpjäserna fått en större del i historien i och med att boken fått sitt namn efter dem. Där kunde May ha vavt in ögruppens kultur och historia i boken. Bokens, och hela trilogins, absoluta styrka är vemodet och melankolin i berättelsen samt de mörka historierna. Det är med ett vemod jag säger farväl till Fin och Hebriderna. Jag gav boken tre stjärnor av fem på Goodreads, ett bra betyg på min skala.

Tack till Modernista för recensionsexemplaret!

Bränd himmel av Gilly MacMillan

"Under en söndagsutflykt i Leigh Woods strax utanför Bristol låter Rachel Jenner sin åttaårige son springa i förväg. Ben är utom synhåll bara en kort stund. Sen är han borta och Rachel befinner sig mitt i varje förälders värsta mardröm.
I media slår försvinnandet ner som en bomb. Några ödesdigra handlingar får både pressen och allmänheten att vända sig mot Rachel. Och samtidigt visar det sig att Rachels syster bär på fruktansvärda hemligheter.
Kriminalkommissarie James Clemo och hans kollega Emma Zhang arbetar intensivt med det prestigefyllda fallet. Men när ledtrådar slutar i återvändsgränder och lögner kommer fram i ljuset blir läget allt mer desperat för alla inblandade.
Rachel är pressad till bristningsgränsen av sorgen och den förkrossande oron över sin son, av trycket från polisutredningen och den hårt dömande allmänheten. Vem kan hon egentligen lita på? Och vem kan lita på henne?"

 Så beskrivs Bränd himmel bland annat på Modernistas hemsida. Och visst är boken spännande. Det är en ryslig historia, en mardröm som man som mamma inte ens vågar tänka på. Det är kanske just det som gör att boken kryper in under skinnet, det att det inte är alltför långsökt att det skulle kunna hända på riktigt. Historien är också riktigt bra skriven, mina misstankar om gärningsmannen växlar an efter som historien utvecklar sig.

Bränd himmel är Gilly MacMillans debutbok. Hon jobbar på sin andra bok och jag kommer nog att hålla utkik efter den.

Titel: Bränd himmel

Översättning: Johan Nilsson

Originaltitel: Burnt Paper Sky

Genre: Deckare, Thriller

Antal sidor: 464

Förlag: Modernista

 

Tack till Modernista för recensionsexemplaret!

Behandlingen av Mo Hayder

En man och hans hustru hittas inspärrade i sitt eget hem på en stillsam bostadsgata i södra London. De är gravt uttorkade, och de har blivit fastbundna och brutalt misshandlade. Mannen är nära döden.
Men det ska bli ännu värre: Deras åttaårige son saknas. När kriminalinspektör Jack Caffery kallas in för att utreda visar det sig vara omöjligt för honom att förhålla sig kyligt och objektivt till brottet; likheterna med händelser ur hans eget förflutna är alltför stora. Och när han gräver djupare i fallet samtidigt som han försöker hålla ihop sin tillvaro trots de alltmer omskakande avslöjandena om hans eget liv så börjar den verkliga mardrömmen.

Så beskrivs boken på baksidan och på bokhandlarnas hemsidor. Jag kunde inte ha beskrivit boken bättre själv, så den här gången fick det bli rakt av. Och visst är Behandlingen ruskig. Det är alltid ruskigt när barn som far illa är inblandade. Mo Hayders sätt att smygande beskriva händelserna utan att avslöja för mycket triggar upp spänningen och förväntningarna. Jag blir inte heller besviken, det är riktigt bra. Att händelserna utspelar sig i närheten av Brixton i London är extra kul, för det var ett område jag rörde mig en hel del i när jag bodde i London för xx antal år sedan. Jag känner igen en del av gatunamnen och det ger läsningen en extra krydda. Jag anar mig till gärningsmannen i ett ganska tidigt skede, men glömmer för en stund bort det och blir lite överraskad i slutet. En tråd blev på hälft, få se om den tas upp i nästa bok.

Mo Hayder är en författare som jag kommer att fortsätta läsa. Känner ändå att jag behöver en lite lättsammare bok efter den här.

Tack till Modernista för recensionsexemplaret!

Modernistas vår

Under de senaste åren har Modernista vuxit till att bli ett av mina absoluta favoritförlag. Tidigare gav de ut mest deckare, eller i alla fall var det deckarna det skrevs om, men nu har utbudet breddats och katalogerna innehåller både svenskt och utländskt, nytt och gamla klassiker i nyutgåva. Tänkte lista de böcker jag är nyfiken på från vårens utgivning.

Uppkopplad, en guide till sociala mediers möjligheter av Felicia Marc-Ineanu låter som en intressant bok. Boken innehåller konkreta tips om hur man kan använda internet som en plattform för att förverkliga sina projekt och idéer. Kommer ut i mars.

Behandlingen av Mo Hayder är den andra boken om Jack Caffery. Ett måste! Kommer ut i mars.


Lille Prinsen av Antoine De Saint-Exupéry är en barndomsfavorit och en klassiker vid det här laget. För första gången på 63 år ges boken ut i nyöversättning, det vill inte jag missa. Borde ha kommit ut i januari, men statusen hos Adlibris är ännu ej utkommen.


Exil av Denise Mina är jag också nyfiken på. Har inte läst Garnet Hill, men det kan väl inte vara ett hinder? Kommer ut i mars.


Dessa godbitar kommer nog förr eller senare att landa hos mig. Detta bara från ett förlag. Ska se om jag knåpar ihop ett inlägg med samlade godbitar ur andra förlags utgivning. Vad ser du fram emot ur vårens utgivning?

Tre korta - Modernista

Under jullovet har jag läst tre recensionsexemplar från Modernista. Här kommer en version av korta omdömen om böckerna.

En julsaga av Chales Dickens
Jag blev glad då jag hittade den här lilla godbiten i postlådan. Den kom redan i november, om jag minns rätt, men jag bestämde mig för att läsa den under julen. Den snåle och elake kapitalisten Ebernezer Scrooge hemsöks av spöken under julaftonsnatten. Han förs till dåtidens, nutidens och framtidens jular och får se konsekvenserna av sitt leverne. Underhållande, spännande, aktuell, kuslig och rolig. Det är en julsaga.

Outtalat av Sarah Rees Brennan
En bok som jag inte hade plockat ner från hyllan i bokhandeln eller biblioteket. En hyllad ungdomsroman som beskrivits som humoristisk och utsökt spännande. Jag hade höga förväntnignar a'la Veronica Roth men blev snabbt besviken. Jag är nog för gammal för den här boken. Det är tonårskärlek, övernaturliga krafter och unga flickor som blir mördade. Visst blir det riktigt spännande i slutet, men jag lämnar nog boken till yngre läsare.

Lewismannen av Peter May
Andra delen i Lewis-trilogin. Fin är tillbaka på ön inleder en privat undersökning av ett mord som utspelat sig 50 år tidigare. Det ser nämligen ut som om Fins ungdosmskärleks pappa skulle vara inblandad i mordet. Pappan lider av svår demens och kan inte själv bringa klarhet i fallet. Den här boken älskade jag. Den var bättre än första delen och jag kan knappt vänta tills tredje delen kommer. Yttre hebriderna, den karga miljön och karaktärerna. Kan inte få nog.

Tack till Modernista för recensionsexemplaren!

Livet & dödens villkor av Belinda Bauer

Belinda Bauer har gjort det igen. Skrivit en bladvändare som blir allt mer ryslig för varje blad man vänder. Då jag däckades av en släng av magsjuka passade jag på att mellan tupplurarna läsa hennes femte bok, Livets & dödens villkor.

Ruby Trick är 10 år. Hon är en ganska ensam flicka som lider av sina egna rädslor om mobbning på skolbussen, rädlsa över skilsmässa och den mörka skogen utanför huset. Samhället terroriseras av en mördare som tvingar unga kvinnor att ringa hem och säga adjö innan hen mördar dem. Ruby följer med sin pappa på nattliga bilfärder för att spana efter mördaren och skjutsa unga kvinnor hem så att de inte ska råka illa ut.

Belinda Bauer är en mästare på att beskriva personer och miljö. Under läsningen utspelas scenerna framför ögonen på mig, nästan som att se på en film. Det är kanske därför det blir så otäckt. Eller så är det på grund av mitt halvdurriga tillstånd. Det jag gillar med Belinda Bauers böcker är att de inte är typiska brittiska deckare. Hon har sin egen stil som tilltalar mig. Bok för bok blir det allt rysligare. Perfekt för mörka decemberdagar!

Tack till Modernista för recensionsexemplaret!

Lång väg hem av Eva Dolan

Just då jag kom hem från bokmässan i Göteborg fick jag en drös bokpaket från Modernista, alla böcker som jag sett fram emot att läsa. En av dem var Lång väg hem av Eva Dolan. Boken är författarens debutroman, första delen i en brittisk uppmärksammad kriminalromanserie.

Lång väg hem utspelar sig i Peterborough, ett samhälle som i riktiga livet har levt upp under de senaste 15 åren tack vare ekonomiska migranter som kommit dit för att jobba inom jordbruk och livsmedelsförädling. Boken handlar om dessa migranter, arbetare som trott sig få ett bättre liv och förväntat sig förtjäna pengar till familjen därhemma.

En man bränns ihjäl i ett skjul i en förort. Offret identifieras som en illegal invandrare, en inte så omtyckt man. Kriminalkommissarie Zigic och kriminalinspektör Ferreira kallas in från Peterborough hatbrottsenhet för att utreda mordet.

Boken har det en deckare ska ha. Det är spännande, lite otäckt ibland, och jag kunde inte räkna ut vem mördaren var. Ändå har jag svårt att hitta flytet i läsningen. Till stor del beror det kanske på det att poliserna för det mesta nämns med sina efternamn, och jag har hängt upp mig på att jag inte minns vem av dem är man och vem är kvinna. Flera gånger får jag gå tillbaka och kolla upp saken. Zigic är man och Ferreira är kvinna. En liten bagatell men den stör min läsning. Annars är storyn riktigt bra. Mot slutet blir det mera fart och spänning, så sist och slutligen blir jag intresserad av följande del i serien. Det tycker jag att är ett gott betyg för en bok.

Tack till Modernista för recensionsexemplaret!

Var ska man börja...

... när man hittar 4 böcker i brevlådan (numera paketlådan).

Tack till Modernista!

Granne med döden av Alex Marwood

Jag var inte helt förtjust i Alex Marwoods första bok, Onda flickor. Tyckte ändå intrigen i Granne med döden lät så bra att jag ville ge den en chans.

Oh boy, boken tog tag i mig direkt. Det var otäckt från de första sidorna. Man kan se framför sig karaktärerna och händelserna och ibland mår man lite illa och vill blunda. Jag läste boken på svenska och måste nog ge översättaren Carla Wiberg en eloge. Att få det ruskiga som händer att bli så ruskigt också på svenska kan inte ha varit lätt.

Jag gillar karaktärerna. Colette som inte litar på någon. Cher, femtonåriga tjejen som livnär sig på det hon får tag på. Hossein som väntar på beslut på sin asylansökan. Alla flyr de från något, sin bakgrund. De hamnar alla i samma hus och lär känna varandra. Bara Vesta har bott i huset i hela sitt liv, och hon är lite av en mormor åt alla de andra invånarna.

Någonting mysktiskt händer i huset, en olidlig stank sprider sig. Då hyresvärden inte gör något åt saken utan i stället gång efter gång förs
öker sabotera Vestas boende händer något som gör att invånarna svetsas samman, om än till en början ofrivilligt.

Granne med döden är en sträckläsningsbok. Den är otäck och rå, riktigt ovanligt rå. Det är inte en bok man läser medan man äter. I bussen sneglar jag lite omkring mig, syns det att jag läser något så otäckt? Men oj vad jag gillar! Ibland funderar jag på vad det säger om mig som människa att jag gillar att läsa ruskiga historier. Det är i alla fall helt i motsats till vardagen, och det får man ju vara tacksam för!

Tack till Modernista för recensionsexemplaret!

Advokaten av Cormac McCarthy

I söndags skrev jag lite om boken Advokaten i smakebit på söndag-inlägget. Jag upprepar inte handlingen igen, klicka på länken och läs.

Det att hela boken är skriven som ett manus till en film är ju i och för sig lättläst. Det blir inte mycket text per sida och det gick snabbt att läsa. Mig störde formatet. Jag orkade inte alltid läsa vem som sa vad, utan skummade bara igenom replikerna. Ibland hängde jag med, ibland inte. Jag hängde inte heller med i handlingen, det var en massa dödande hit och dit och handlingen hoppade från en plats till en annan på samma sida. Nej, det här är för komplicerat för mig. Troligtvis är det helt genialt, men jag är för enkel och simpel för att förstå och hänga med i handlingen.

På baksidan av boken står ett citat från Washington Post Book World: "Liksom de författare han beundrar - Melville, Dostojevkij, Faulkner - har Cormac McCarthy skapat ett ouvre som är större och djupare än någon enskild bok. Sådana författare tävlar bara med gudarna."

Genialt? Kanske det. Jag förstod ingenting.

Tack till Modernista för recensionsexemplaret!

Fågelmannen av Mo Hayder

I mitt smakbits-inlägg i söndags klagade jag på att boken Fågelmannen inte riktigt bitit tag i mig. Det var efter drygt 70 sidor. Vid 100 sidor var jag fast. Det blev allt mer ruskigt ju längre in i handlingen man kom. Just då jag trodde allt var klart hände något som vände upp och ner på allt igen. Rysligt bra! Med snudd på att det var för rått och rysligt sträckläste jag de sista 284 sidorna.

Det har skrivits mycket om Fågelmannen, så vill du veta mer om handlingen kan du klicka här.

Tack till Modernista för recensionsexemplaret!