Tack till tomten!

Juldagarna börjar vara över för den här gången. Magen är mätt och belåten. Hårda paket kom det också, böckerna ser ni på  bilden. Dessutom fick jag smycket jag skrev om här! Så det är med förnöjsamhet jag lägger mig på soffan med vecka 36 ännu en stund. I morgon är det vardag och jobb igen.

Sonen ville också ha med sina böcker på bloggen. Han fick också en kamera och har tagit bilden själv. Ha en skön fortsättning allihopa, hoppas ni hinner läsa och njuta!

En outhärdlig situation

Igår på kvällen gick sonen omkring som en osalig ande här hemma. Då jag frågade vad som var fel sa han att han inte har någon bok att läsa. Jag försökte trösta honom med att det inte är så länge kvar till julen, att tomten säkert kommer med något bokpaket till honom. Han tittade på mej och sa:

Mamma. Man kan faktiskt inte vara utan bok i TRE veckor!!!

Det håller jag ju naturligtvis med om. Att inte ha någon bok som man vill läsa är ju en situation man inte vill hamna i. Till saken hör att det idag här i Finland är självständighetsdag, alla butiker och bibliotek är stängda. Men till all tur finns Adlibris! Det blev att klicka hem en Hotell Gyllene Knorren e-bok och ladda Kindlen. Nu är friden igen återställd i det boktokiga hemmet.

Twilight

Min syster har länge redan försökt övertala mig att läsa Stephenie Meyers vampyrserie. Jag har varit tveksam, vampyrer är inget för mej har jag tyckt. Syrrans entusiasm över dessa böcker och filmer fick ändå en liten låga av nyfikenhet att tändas inom mig. Själv hade jag nog inte valt att börja läsa boken, syrran hämtade den en dag och sa: läs! Snäll som jag är så lyder jag...

Twilight heter första boken. Om det nu mot förmodan finns någon som inte ännu vet det... Läste den på engelska. Troligtvis är jag den sista i universum som läser den. Boken handlar om Isabella som flyttar till sin pappa i en dyster stad. Hon börjar i en ny skola och upptäcker snabbt syskonen Cullen. Hon blir intresserad av Edward. Hans häpnadsväckande förtrollande utseende fängslar henne. Edward verkar ändå undvika henne, vilket ökar hennes intresse. Via efterforskningar drar hon slutsatsen att Edward och hans familj är vampyrer. Plötsligt kan Edward inte heller hålla sig borta från Isabella. Genom att inleda ett förhållande försätts Isabella i stor fara, fara för sitt liv.

Jag läste boken med ett visst obehag i magen. Hela tiden väntade jag på att vampyrerna skulle anfalla, hugga tänderna i människorna. Efter halva boken var jag inte övertygad, tyckte inte att boken var något vidare bra. När min syster hörde mina tankar hade hon ett brandtal om boken, historien. Boken är ju en ungdomsbok, skriven för lite yngre människor än jag... Efter brandtalet började jag se på boken på ett annat sätt och kunde slappna av från min vampyrskräck. Samtidigt började det också hända saker i handlingen. Det blev tom nästan spännande. Så jag måste nog ändå ge boken godkänt. Det är nu redan en tid sedan jag läste boken, så nu kunde jag så småningom kunna tänka mig att läsa nästa del i serien. Men ändå läser jag dem inte för att jag absolut vill/måste få veta fortsättningen. Boken fängslade inte mig. Men jag är kanske för gammal. Jag läser fortsättningen för att man nog borde ha läst de här böckerna om man ska kunna kalla sig bokbloggare. Jag kan ändå inte helhjärtat sälla mig till vampyrälskarklubben.

Kindle-statistik

Kollade lite på statistiken här på min blogg. Blev glatt överraskad över att inläggs-topplistans fyra första platser går till Kindle-inlägg! Det mest populära inlägget tycks vara Konvertera PDF-filer till Kindle-format. På andra plats kom Kindle på svenska. Tredje och fjärde plasen har också varit populära inlägg. Vad kan man nu då dra för slutsats av detta?

Det tycks finnas ett intresse för Kindle och läsplattor, också på svenska. Det gläder mig att folk hittat till min blogg med sökord som "Kindle på svenska" till exempel. Den som läser min blogg kan inte ha undgått att jag gillar min Kindle. Tro mig, jag har hållit igen på superlativen här på bloggen. Jag är barnsligt förtjust i maskiner och manicker av alla slag. Då det ännu till finns en elektronisk grunka som man kan läsa böcker på, tar orden slut för mig. Jag bara myser och lyser av lycka... Det är kanske bäst att jag slutar skriva det här inlägget nu, innan bilden av mig blir alltför excentrisk...

Läslycka

Adlibris har flera av Martin Widmarks LasseMajas detetktivbyrå-böcker som e-böcker. Sonen har redan en längre tid varit sugen på att läsa något på min Kindle, men Amazon har ju inget utbud på svenska. När nu Adlibris lanserade dessa böcker som e-bok laddade jag hem Mumiemysteriet. Vips hade jag boken i plattan via Calibre.

På bilden sitter han på sitt älsklingsställe och läser, inne i sitt klädskåp. Försedd med pannlampa i annars beckmörker passar det utmärkt att läsa Mumiemysteriet. Lycka är att få sitta på ett mysigt ställe och läsa!

Blå gryning

Jimmy Perez och hans fästmö Fran har anlänt till Jimmys hemö mitt i värsta höststormen. Jimmy skulle presentera Fran för sina föräldrar. På ön finns också en fågelstation som gästas av ett gäng ornitologer. Efter förlovningsfesten som ordnats för Jimmy och Fran hittas fågelstationens föreståndare mördad. Jimmy tar sig an fallet, ingen annan polis finns tillgänglig. Vem av ornitologerna mördade föreståndaren?

Upplägget är klassiskt Ann Cleeveskt. Miljön finns, relationerna likaså. Lugnt och tryggt läser jag boken till det plötsligt händer något. Något som förstör hela boken. Det förstör nästan hela serien. Om det fanns en femte bok i den här serien, skulle jag nog inte läsa den. Jag tänker inte här skriva ut vad det var som hände, ni som har läst boken vet vad jag pratar om. Ni andra måste läsa själva. Jimmy löser mordet, så mycket kan jag avslöja...

Jag läste slut boken för flera dagar sedan, men har inte ännu riktigt kommit över det som hände. Det kanske skulle krävas lite terapi för att bearbeta känslorna... Kanske lite lästerapi? Vad säger ni andra som läst boken? Tycker ni att den slutade bra??? Måste nog nu ta itu med någon annan bok. Livet och barnet kanske.

Uppdatering

Till dem (den) som undrar. Jag har börjat läsa Twilight.

Post!!!

Idag kom då äntligen mitt första recensionsexemplar! Tänk vad lycklig man kan bli av att hitta en bok i sin postlåda! Det var boken Konsten att bokblogga som kom. Jag började ju genast läsa den, trots att jag inte alls skulle ha haft tid just idag. Boken verkar lättläst, är upplagt på ett klart och trevligt sätt. Det är en bok som jag tror jag kommer att få mycket nytta av också i framtiden, man kan gå tillbaka till den och slå upp det man funderar på. Jag ska i alla fall försöka få min lilla blogg mera synlig. Hoppas på flera läsare!

Stort tack till Karin Berg och Petra Jankov Picha! Ska återgå till läsningen nu.

Bokbloggsjerka

Veckans fråga hos Annika:

Läser du mest bokserier eller föredrar du fristående böcker eller kanske en mix av båda?

Jag måste nog svara det sista alternativet på den frågan. Jag läser jättegärna serier. Tycker att det är underbart att det finns flera böcker av samma författare att fördjupa sig i när man har funnit något riktigt bra. Det kan vara rätt så irriterande att vara tvungen att vänta på att följande bok kommer ut ibland flera år efter första boken. Jag kan inte riktigt komma på någon fristående bok jag läst på senaste tiden, de flesta ingår i någon serie. Flickan från ingenstans är än så länge fristående, men där är man ju tvungen att vänta på fortsättningen. Tacka vet jag Ann Cleeves Shetlandsserie där man kan läsa alla fyra böcker i ett streck, då "man" hittat dem först nu. Håller dock på med sista boken nu, så det blir väl lite vemodigt att lämna den bekantskapen. En annan serie jag håller på med är Elly Griffiths böcker om Ruth Galloway. De är sååå bra de med. Jo Nesbös böcker har jag bara börjat med, där finns det många att bita tag i. Dessutom har min syster lånat första Twilight boken åt mig (jag vet, skäms över att inte ha läst dem ännu...), ska ta tag i den också bara jag samlat mod...

Så efter detta svammel kan jag sammanfatta att jag älskar serier men kan också tänka mig fristående böcker. Det var väl ett uttömmande svar...

Rött stoft

Tredje boken i Ann Cleeves Shetlandskvartett heter Rött stoft. Det är med glädje jag tar mig an boken, tar mig tillbaka till Shetlandsöarna, det karga landskapet, de typiska karaktärerna. Det är inte egentligen själva mordet och "jakten" på mördaren som fascinerar, utan allt däromkring. Karaktärerna, beskrivningarna. Jag gillar människorna jag möter, gillar polisen Jimmy Perez och hans tankar kring förhållandet med Fran. Jag tänker inte skriva desto mera om handlingen, den är ganska typisk. Men om du inte ännu har läst Ann Cleeves böcker som utspelar sig på Shetlandsöarna- gör det!

The Janus Stone

Del två i Elly Griffiths bokserie om arkeologen Ruth Galloway heter The Janus stone. Läste precis ut den på min Kindle. Ruth Galloway har vunnit mitt hjärta. I den första boken Crossing places tyckte jag att hennes övervikt kom fram lite väl många gånger, men i den här boken visste man vad man hade att vänta. Elly Griffith kan verkligen beskriva sina karaktärer. Man lär känna dem, tycker att de stiger ut ur boken. Ruth är nu gravid efter en natt med polisen Harry Nelson. De är inte ett par, Nelson är gift och har två flickor.

Upplägget är det samma som i första boken. Ben hittas i en utgrävning. Harry Nelson får hand om fallet och Ruth kallas in som expert. Ett annat skelett hittas på en byggarbetsplats, ett skelett som saknar huvud. Historierna utreds, riktigt otrevliga historier om barn som offrats och dödats. Mördaren försätter än en gång Ruth i livsfara. Riktigt spännande och bra upplagt tycker jag.

Vad är det som gör att man gillar de här böckerna så mycket? Bokvärlden vimlar ju av deckare av alla olika slag. Jag gillar i alla fall Elly Griffiths böcker till stor del pga språket. Jag har läst båda böckerna på engelska. Beskrivningarna av platser och karaktärer är så äkta att man kan se dem framför sig, föreställa sig miljön. Deckarhistorien i böckerna är inte heller fy skam trots att man ganska lätt kan räkna ut vem mördaren är. Nu ser jag fram emot att läsa tredje delen i serien, The house at Seas End, som hoppsan- just klickades hem till Kindlen...

Bokbloggsjerka

Ett säkert tecken på att det är veckoslut på intågande är att det på Annikas blogg ploppar upp ett "jerka-inlägg" på fredagen. Den här veckan tycker jag att frågan är alldeles speciellt härlig.

När insåg du att läsning var din passion och en otroligt viktig del av ditt liv?

Min spontana reaktion på frågan var att börja skriva direkt. När jag sedan funderade lite extra på den blev det lite klurigare. Jag har alltid älskat att läsa. Jag tror att jag lärde mig läsa i 5-års ålder (mamma- rätta mig om jag har fel). Jag knagglade mig igenom teskedsgumman, läste sagoböcker för lillasyster som då var 1 år. Favortiboken då var nog "Jag vill också börja skolan" av Astrid Lindgren. Till det lokala biblioteket i stadsdelen som vi bodde i vallfärdade jag titt som tätt. Man minns Vitnos och alla andra härliga hästböcker som man hetsläste, Kitty och Mary Lou, Lotta och många, många andra. Jag hade tidigt läst ut alla böcker i barn och ungdomshyllan och fick börja söka mig till vuxenhyllan. Under studietiden läste jag inte lika mycket, mest pga att jag aldrig hade blivit varken student eller sjukskötare om jag bara läst det jag ville läsa. Då jag utexaminerades som nybakt sjukskötare bestämde jag att jag härefter alltid kommer att läsa det jag vill läsa och inte det jag måste läsa. Så har det också fortsatt.

Insikten, att läsning är en passion och så otroligt viktig del av mitt liv, har jag nog faktiskt gjort först under det senaste året. Läsningen har alltid varit en normal del av min vardag, men först nu har jag bejakat boknörden i mig. Då jag i april började blogga om böcker och läsande kändes det som om det var det här som saknades i vardagen. Det är så underbart att följa med er alla härliga bokbloggare som tänker lika. Åt er kan man erkänna alla bokköp och andra små egenheter som tex inte arbetskamraterna alls förstår sig på...

Flickan från ingenstans- Justin Cronin

Har nu äntligen läst ut tegelstenen Flickan från ingenstans. Sidantalet var 907, tror att det är den tjockaste boken jag läst på åtminstone 20 år. Kanske den tjockaste någonsin. Känner mig ganska nöjd över att ha gjort det på för mig ganska kort tid, knappt 3 veckor. Detta samtidigt som jag jobbar. Skulle jag ha fått boken från biblioteket under min semester, skulle det knappast ha tagit så länge. Jag försökte hålla mig ifrån alla andra böcker under tiden, har bara en pocket i handväskan för tillfällen då man har en stund över- tegelstenen blev lite väl tung att gå omkring och bära på...

Passligt tills jag läste ut boken idag recenserades den också i vår pyttelilla lokaltidning. Den recensionen hittar ni här. Författaren Justin Cronin (av boken då, inte av recensionen...) skrev boken på sin dotters begäran. Hon ville att han skulle skriva en bok med en flicka i huvudrollen. Ganska kul bakgrundsfakta tycker jag. Jag är ganska överraskad att jag faktiskt gillar boken. Jag brukar inte läsa fantasy böcker, men kan inte annat än förtrollas av den här boken och världen den beskriver. Förtrollas av människorna som överlevt en fruktansvärd katastrof orsakad av militärens extrema experiment och deras kamp mot allt det onda.

Jag är glad att jag läste boken på svenska då denna fantasy-genre är obekant för mig. Det vimlar av konstiga varelser, viraler eller pyrer, olika namn på samma varelser. Boken är indelad i flera olika stycken. Lite hoppigt blir det, då man i början av ett stycke måste orientera sig i tid och rum, ibland hopp på nästan 100 år. Lite svårt är det också att hålla reda på vem alla är, men efter ganska snart bildas kärngruppen som går igenom hela boken. Början av boken var jättebra. Handlingen byggs upp och binds ihop så att det hålls spännande. I mitten blev det ändå lite långtråkigt, de mittersta 300 sidorna var lite tröga. Slutet igen blev mera spännande och man förstod varför man behövde traggla sig igenom alla dessa sidor. Boken slutar så att man vet att det ska komma en del till. Just nu känns det som om man aldrig skulle orka läsa en likadan tegelsten till, men följande del ges ut på engelska först sommaren 2012, så man hinner väl återhämta sig. Samtidigt som en del till känns oöverkomlig så vill man ju fortsätta följa de bekanta människornas kamp om frihet och överlevnad.

Justin Cronin har en riktigt snygg hemsida, den hittar du här. Där kan man bla titta på två lite otäcka videosnuttar som beskriver miljön och känslan man får då man läser boken. Lite samma känsla som jag fick igår på kvällen då jag i beckmörker gick ut och körde in bilen i garaget. Jag nästan förväntade mig att det skulle komma en viral flygande och anfalla mig... Snacka om att leva sig in i det man läser. Jag känner att det kommer att räcka en tid innan man kunnat smälta boken. Det kanske beror på att jag är ovan med den här genren, men den kröp nog innanför skinnet på mig måste jag medge.

Nu har jag ju inte här skrivit vad boken handlar om, det kan du läsa mera om här och i recensionen jag länkade till tidigare. Jag ville försöka förmedla lite tankar som boken väckte hos mig, hoppas jag i alla fall till en del har lyckats.

Bokbloggsjerka

Veckans fråga i Annikas bokbloggsjerka  är "Hur många böcker har du precis i detta nu i din att-läsa-hög och vilken/vilka är du mest sugen på att läsa just nu?"

Oj, oj, oj, säger jag... Att räkna alla olästa böcker vågar jag inte... Jag är en obotlig boksamlare. Vad jag sedan läser och i vilken ordning beror helt och hållet på humör och lust just då. Som det nu känns, så ser listan ut så här:

The Janus stone- Elly Griffith (Kindle)
In the Woods- Tana French (Kindle)
Rött stoft- Ann Cleeves
Blå gryning- Ann Cleeves
Kackerlackorna- Jo Nesbö
Den du inte ser- Mari Jungstedt
Aldrig fucka upp- Jens Lapidius (före jag läser den ska jag låna och läsa första delen av min syster)
Blocket- Karin Wahrberg

Någon lättläst Chic-lit tror jag att jag måste klämma in någonstans bland alla deckare, troligtvis på Kindlen.

Tegelstenar

Jag har nu i några veckors (!) tid hållit på med boken Flickan från ingenstans av Justin Cronin. Boken går på 906 sidor. Lånade boken från biblioteket, så det känns som om man skulle måsta läsa hela tiden för att hinna läsa ut den innan förfallodagen. Under veckorna då jag jobbar hinner jag bara läsa innan jag börjar sova, dvs i sängen. Att läsa en tegelsten på 900 sidor i liggande läge är inte det lättaste. Det känns i handlederna och händerna, lässtunderna blir inte särskilt långa. Boken är riktigt bra. Man har lust att fortsätta med den också efter 650 sidor. Så idag när det är söndag tror jag att dagen ska dedikeras till läsning. Trots att boken är bra har jag redan börjat blicka framåt, planera vad att läsa efter tegelstenen. Jag längtar efter Kindlen, laddade härom dagen ner Janusstenen och In the woods på den! Så bara jag har kommit igenom den här boken blir det Kindle för hela slanten.

Boksurfing

Har tillbringat ca en timme med att tillsammans med sonen surfa runt på Adlibris sidor. Han ville kolla om det finns några bra böcker där. Vi kollade på böcker i kategorin 6-9 år. Han blev alldeles salig av alla böcker han fann! Kan sååå känna igen känslan...:) Tror jag får laga en egen önskelista åt honom på siten. Måste kanske också laga ett eget bokmärke åt honom så han hittar dit själv också. Vi kom inte ens halvvägs igenom utbudet, så i morgon ska vi fortsätta! Kanske ett av de bästa sätten att umgås på, eller vad säger ni?

Enkät

Igår spred sig en enkät på bokbloggarna. Det var enligt O som började och många andra hängde på. Jag kan ju inte vara sämre, trots att jag är lite sen och svarar först idag...



Vad ska du läsa i helgen?

För min del blir det nog att fortsätta plöja igenom tegelstenen Flickan från ingenstans av Justin Cronin. Den har 900 sidor, har hittills läst omkring 300. Så jag tror att jag inte behöver leta upp någon annan bok den här helgen i alla fall.

Hur ser den perfekta lässtunden ut?

För mej är en lässtund redan i sig perfekt. Jag njuter av varje stund som jag får sjunka in i en bok. Naturligtvis är det ju extra njutningsfullt att tex. sitta ute i solen med ett stort glas läskande iste, mysa på soffan under en filt och med en kopp te och en påse godis. Det ultimata skulle ju vara att ha ett stort biblioteksrum med väggarna fyllda av bokstinna bokhyllor, bekväm soffa/ fåtölj och bra läslampa dit man kunde gå och försjunka sig i boken man håller på med och inte behöva bry sig om allt annat som borde göras här hemma.

Din bästa lässtund förra veckan?

För mej blev det inte så många lässtunder förra veckan. Jag klagade lite på det här på bloggen. Hoppas på bättre lästid nästa vecka!

Hur många timmar i veckan tillbringar du egentligen i böckernas värld?

Så här vanligtvis när jag jobbar så blir det tyvärr alltför få timmar i veckan. Sammanlagt kan det kanske bli ca 6-7 timmar, men de består då mest av läsning före läggdags. Under semestern läste jag betydligt mera. Då kunde det bli 4-6 timmar/dag. Those were the days...

Var läser du aldrig?

Jag läser inte på toaletten. Tycker inte att det är någon njutningsfull plats att sitta och läsa på, så jag försöker bli klar snabbt och återgå till soffan.
Vad läser du aldrig?

Hittills har jag aldrig läst vampyrböcker. Känner mig mycket tveksam inför tanken att läsa om sådana varelser. Detta leder kanske till ett ramaskri inom bokbloggarna, men nu har ni ju chansen att omvända mej:) Historia är annars ett ämne som inte intresserar mej alls. Historiska romaner kan jag nog läsa, men riktig historia- nej tack.

Vilken är din favoritbokhandel?

Här i Finland har bokhandlarna inte så stort utbud av svenska böcker, oftast blir man bara arg över litet utbud och dyra priser. Därför är nog favoritbokhandel nr. 1 Adlibris och nr.2 Amazon till Kindlen. Pocket Shop i Helsingfors vill jag besöka då jag är i den staden, bra utbud på svenska och engelska- heja Bokbabbel!

Du får 300 kr att handla böcker för. Vad handlar du?

Svår fråga. Eftersom jag aldrig fått ett enda recensionsexemplar så är jag alltid lite efter alla andra bokbloggare. Så alla nyutkomna böcker fattas i min bokhylla. Det skulle nog behövas lite mera än 300 kr har jag på känn...

Vilken aktuell bok skulle du inte läsa ens om du fick den gratis?

Ännu svårare fråga. Jag är ju den som vill ge nästan alla böcker en chans och försöker envist plöja igenom dem. På Adlibris framsida hittar jag boken Kikki Danielsson : ett schlagerliv- den vill jag inte ha.

Vilken ännu ej utkommen bok längtar du mest efter just nu?

Var det så att det så småningom ska komma ut en ny bok av Gillian Flynn? I så fall vill jag nog ha den så fort som möjligt! På Kindlen!



 

Brick Lane

Monica Ali är en brittisk författare med rötter i Bangladesh. Hennes debutroman Brick Lane utkom redan 2003. Den finns översatt till svenska, jag läste den på engelska. Boken handlar om Nazneen, som som 18 åring hamnar i London hos en dubbelt äldre man genom ett arrangerat äktenskap. Landet, kulturen och miljön är helt främmande för henne. I boken får vi följa med hur hos långsamt integreras i samhället. Hon blir vän med en annan asiatisk kvinna, som hjälper henne att förstå det nya samhället och dess seder. Nazneens man är pompös och vänlig och full av planer som aldrig kommer att bära frukt. Sakta men säkert söker sig Nazneen ut från lägenheten. Hon möter rasism och politiska upplopp. Hon möter en man som hon blir förälskad i och inleder ett förhållande med. Då Nazneens man börjar planera familjens återflytt till Bangladesh upplever Nazneen att hon måste bryta sig loss.

Parallellt med Nazneens historia får vi också följa med systern Hassinas liv kvar i Bangladesh. Systern gifter sig av kärlek, men bryter sig senare loss från sin man och hamnar i svåra situationer. Hassinas liv följer läsaren genom de brev som hon skriver till Nazneen.

Boken är mycket välskriven. Den är full av detaljer, allting beskrivs med samma inlevelse. Jag önskar ändå att jag hade läst boken på svenska. Vanligtvis föredrar jag att läsa böcker på engelska, men engelskan i den här boken var ganska svår. Det var många främmande ord, jag saknade ordlistefunktionen från Kindlen medan jag läste. Dessutom vet jag inte varför systerns brev var skrivna på dålig engelska, ni vet sådan där engelska som personer från Asien bryter på. Det blev ganska tungt att läsa de tidvis långa breven på en hackande engelska.

Brick Lane är en vacker berättelse. En berättelse som öppnar ögonen. Den utspelar sig mellan åren 1985 och 2002, alltså ändå relativt i nutid. Jag förundras hur de kulturella skillnaderna är så märkbara också under en tid då jag själv bott i London. Tänk att man är så blind för sina medmänniskor, att man bara ser sig själv och sin egen situation. Trots att jag flera gånger medan jag läste boken tänkte ge upp är jag glad att jag läste boken till slut. En annorlunda bok, värd mer uppmärksamhet.

Boktokeri som går i arv

Idag har jag spenderat en stor del av dagen med att röja upp i barnens rum. Tro mej- det är en hel dags projekt att städa två barns rum. Speciellt som de under städningens gång hittar leksaker som de glömt att de har och glatt börjar leka med dem mitt under allt städande. Det som i alla fall gladde mej mitt i allt damm och prylar var den ansenliga högen med böcker på sängbordet vid båda barnens sängar. De ser nästan ut som högen vid min säng.

Dottern (6,5år) är inne i en hästperiod. Hon läser allt hon kommer över som handlar om hästar. För att bokhögen inte skulle rasa omkull måste den delas upp i två högar på det lilla sängbordet. Ovanpå de högarna tänkte hon sedan ännu tömma bibliotekskassen, som innehåller ungefär lika många böcker, men jag fick det avstyrt, de fick en egen hög.

Sonen (8år) är läser gärna fakta om olika saker. Pelle Svanslös är också populärt för tillfället. Förra veckan var vi till Gotland. Vi luskade reda på varenda bokhandel i Visby, och kom hem med en helt acceptabel mängd böcker åt oss var. Barnen hittade många böcker som de helt enkelt mååååste ha. Och vem är jag att säga emot? Jag vet så väl känslan när man måste få en viss bok. Eller två. Eller fem.

Läsproblem

Sedan jag "flytande" börjat läsa två böcker parallellt har jag upptäckt ett problem. Hur delar man sin lästid när båda böckerna drar i en och skriker om uppmärksamhet? När man är mitt inne i den mest spännande delen av båda böckerna? När handlingen börjar upplösa sig och boken är som mest spännande? Snacka om svåra problem här i livet...

Håller som bäst på att läsa Roslund och Hellströms Tre sekunder som pappersbok och Gillian Flynns Dark Places på Kindlen. I tre sekunder händer det saker- skulle måsta hinna läsa slut den nu. Dark Places suger med en från början- omöjlig att lägga ifrån sig.

Barnen är i alla fall nöjda över att inte behöva gå och lägga sig så tidigt, mamma hinner inte natta nu, ska bara läsa lite först...