Slö Lördag

Efter en ganska tung arbetsvecka känns det skönt med ett par lediga dagar som inte är fyllda med program. Vädret är grått och trist, perfekt för läsning. Barnen har sina småkusiner på besök, så de underhåller sig själva. På buzzfeed kan man hitta alla möjliga skojiga listor, bla den här: 17 Problems Only Book Lovers Will Understand. Kika in om du känner igen dig! Där hittar du också 16 bokhandlar man bör se innan man dör.

Hur gick det med sommarläsningen?

Den andra juni publicerade jag inlägget Tag: Sommarläsning. Nu då sommarsemestern är ett vagt minne blott (har jobbat fem veckor redan...) och då barnen idag börjat skolan igen, så är det väl dags att kolla upp hur det gick med den planerade läsningen.

På frågan om vilka fem böcker är ett måste den här sommaren svarade jag:

Andra andningen av Sofie Sarenbrandt
En man som heter Ove av Fredrik BackmanInsurgent av Veronica RothCasual Vacancy av J.K. RowlingNattsländan av Katerina Janouch

Av dessa böcker har jag läst fyra och håller på med den femte. Casual Vacancy går lite trögt, men är snart halvvägs och tänker inte ge upp. Har fått höra från säkra källor att det blir bättre, så nog ska det lösa sig. Så jag är riktigt nöjd med min sommarläsning, idel bra böcker. Att jag dessutom läst det jag planerade göra, är lite av en sensation. Jag är en lustläsare, så jag kan ändra åsikt om jag inte just då känner för att läsa just den boken som skulle ha varit i tur. Det händer ofta att jag planerat läsa en viss bok till nästa och när turen kommer till den, så känns det helt fel. Därför  känns det ganska kul att jag hållit fast vid min planerade läslista.

Hur gick det för er andra?

Läser just nu

I veckans bokblogssjerka frågar Annika "Vad läser du just nu?" Det är en fråga som jag hade orkat svara på även om jag inte hade haft ledig dag idag. Under de senaste veckorna har jag inte orkat delta i jerkan efter arbetsveckan och kvällarna fyllda med en massa program. Men nu är jag tillbaka!

I handväskan har jag Kindlen. På den läser jag just nu You had me at Hello av Mhairi McFarlane. En bok som det skrivits mycket gott om. Jag har bara läst en tredjedel ännu, så jag vet inte ännu vad jag tycker om den.

I vardagsrummet har jag Philip Teirs nya bok Vinterkriget. Finlandssvensk författare och journalist som 16.8 ger ut sin debutroman. Recensionsexemplar från Schildts & Söderströms. Började på boken igår och slogs genast av hemtrevligheten i det finlandssvenska, bekanta i boken. Ska strax läsa vidare i den.

På sängbordet har jag The casual vacancy av J.K. Rowling. Tog äntligen tag i den men vill inte riktigt komma in i den. Håller på att somna då jag ska läsa den. Det brukar jag inte vanligtvis göra. Vet inte om det beror på boken eller jobb+kvällsprogram+senare läggningstider än vanligt. Förväntar mig nog ännu att fastna i den trots att den inte fått så bra kritik.

På telefonen läser jag The other hand av Cris Cleeve. Den boken har jag hållit på med i ett år snart. Jag läser sällan på telefonen, bara då jag av någon orsak inte har något annat till hands. Det händer sällan. Man kan säga att telefonen är en sorts trygghet ifall man glömmer boken hemma. Då jag för några veckor sedan köpte en ny telefon, fick jag lite mera inspiration att läsa också på telefonen. Kanske jag rentav läser klart boken innan ett år har gått sedan jag började.


Ska bli kul att se vad ni läser! Följ kommentarslänkarna i Annikas inlägg du också!

I Tove Janssons fotspår

Medan det har varit alldeles tyst och slött på bloggen har jag bland annat jobbat och läst och firat sommaren med den bästaste kören. Vi har varje år sommarfest hos någon korist. I år hade alten Micky bjudit in oss till sitt sommarställe på Pellinge. Egentligen är det hennes mormors ställe. Vi tackar för gästfriheten och för en härlig kväll!

Förr i tiden hyrde folk på landet ut sina hus till rika stadsbor. Själv flyttade familjerna in i något uthus medan stadsborna semestrade på landet. Tove Janssons familj brukade hyra ett hus på Pellinge, en ögrupp utanför Borgå, staden där jag bor. Huset som den Janssonska familjen hyrde är huset där Mickys mormor bor. Huset är byggt 1846. Tove och Mickys morfar blev bästa vänner under somrarna som Tove tillbringade på gården. De höll kontakten så länge de levde.

På gården fanns en utetupp. Tove fördrev "tuppsittartiden" med att sitta och rita på väggarna. På den tuppen föddes mumintrollet och i skisserna kan man känna igen fraser och bilder från Toves produktion. Idag finns inte de ursprungliga bilderna kvar, dem har museiverket tagit hand om. Invånarna har ändå fått en reproduktion av skisserna. De hänger nu i ett av husen på gården. Vi fick ta oss en titt på dem. Det var riktigt mäktigt att stå och titta på teckningar som självaste Tove Jansson har ritat.


















Tove byggde sin första stuga på en holme strax utanför gården. Den stugan finns inte kvar längre. Troligtvis använde hon en del av det virket till huset på Klovharun, som senare blev hennes tillflykt. För en boktok kändes det riktigt mäktigt att få vandra på samma stigar som Tove Jansson har vandrat på och titta in i tuppen där världens första muminroll ritades.

På den lilla holmen byggde Tove sin första stuga

Här kan man skymta världens första mumintroll. Snorken står det under.

Inlägg on Tove i morgon

Idag skulle jag ha publicerat ett inlägg om hur jag vandrat i Tove Janssons fotspår. Nu blev det inte så, då jag inte har listat ut hur jag ska få bilderna från min nya telefon överflyttade så att jag kommer åt dem till bloggen. Mitt it-stöd är inte hemma ikväll, så inlägget får lov att vänta tills i morgon. Så hoppeligen får ni i morgon se det första mumintrollet ritat av Tove Jansson här på bloggen.

Jag vann!

Jag vann The Cuckoos Calling i tävlingen som Lexie hade på sin blogg! Nu ligger den och väntar på mig i Kindlen. Varför, varför måste man gå på jobb?

Listor och statistik

I början av året tänkte jag ambitiöst att jag skulle skriva upp alla böcker jag läser på diverse listor. Jag har inte hittills kunnat prestera någon vidare statistik över t.ex. antal lästa sidor, fördelningen mellan manliga och kvinnliga författare osv. Så jag skapade ett exel-dokument med kolumner med sådant jag kunde tänka mig vara kul att veta vid årets slut. Från tidigare har jag min Läst XXXX lista på bloggen och Goodreads där jag listar upp böckerna jag läst. Dessutom skröt Monika om sitt bokprogram, Book Collector, så jag laddade ner en provversion av det med ambitionen att lägga in alla böcker jag läst. Så hade jag plötsligt fyra ställen att fylla i vilken bok jag läst. Det kan då vem som helst räkna ut att det inte skulle bli någon större succé. Blogglistan och Goodreads har jag hållit up to date, men de andra har sackat efter ordentligt. Igår satt jag och fyllde i exel-dokumentet, fyllde i över 20 böcker där. Samtidigt beslöt jag att Book Collector inte är någonting för mig. Tre ställen att fylla i räcker gott och väl. Hoppeligen orkar jag hålla ut året till slut. I så fall ska jag sammanställa årsstatistik med olika uppgifter. Kan tänka mig att ni inte
kan bärga er...

Hur gör ni för att hålla reda på era böcker?

The boy who could see demons av Carolyn Jess-Cooke

För en tid sedan gick jag med i NetGalley. Det är en site där man kan ansöka om att få recensionsexemplar i digital form. Man ska ladda upp en profil och ansöka om de titlar man skulle vilja läsa. Förlagen avgör sedan om man får läsa boken eller inte. Det gäller att formulera sin profil så att förlagen nappar på och beviljar böckerna åt en. Jag kan inte säga att jag lyckats värst bra, hittills har jag bara blivit beviljad två böcker. Men jag lider ju ingen brist på olästa böcker, så det kan gott och väl vara så.

Den första boken jag fick från NetGalley är The boy who could see demons av Carolyn Jess-Cooke. Boken beskrevs som "spänning som gräver i fördjupningarna i det mänskliga sinnet och själen, perfekt för fans av Gillian Flynn och Lisa Unger". Gissa om min nyfikenhet väcktes?

Barnpsykiatern Anya Molokova blir ombedd att observera och behandla 10-åriga Alex Connolly. Han är en intelligent och känslig pojke som håller på att återhämta sig från att ha bevittnat sin mammas senaste självmordsförsök. Alex är i behov av intensiv terapi. Han har skadat sig själv och andra, ofta i samband med "blackouter". Alex hävdar att hans destruktiva beteende beror på Ruen, hans imaginära "vän". Ruen är en demon som övertalar Alex att utföra ofta våldsamma handlingar enligt Ruens vilja. Anya känner igen många drag i Alex beteende. Hennes egen dotter Poppy led av schizofreni. Fast besluten att hjälpa Alex ut ur hans mörker, börjar Anya att behandla barnet. Snart får konstiga och alarmerande tillfälligheter Anya att undra: Är Alex tillstånd ett grymt trick av sinnet? Eller är Ruen inte så på låtsas trots allt? Verkligheten visar sig vara mer skrämmande än hon någonsin kunnat ana.

Och visst är det rysligt. Tidvis riktigt otäckt. Slutet är överraskande och hela boken får en vändning utan like. Jag gillar att jag blir överraskad. Att Alex faktiskt är bara 10 år får det hela att vara ännu rysligare. Boken håller måttet. Jag är glad för att jag fick chansen att läsa den. Jag hade nog inte hittat den utan NetGalley.

Boken finns att köpa bla på Adlibris, Book Depository och Amazon

Utlottning av omskriven bok

Alexandra på bloggen Lexie läser lottar ut några exemplar av boken The Cuckoo's Calling av Robert Galbraith aka J.K Rowling. Den boken har det skrivits mycket om i media sedan det avslöjades att det var just J.K Rowling som gömde sig bakom den pseudonymen. Boken hade innan avslöjandet sålts i 1500 exemplar och hade fått jättefina recensioner. J.K själv var nöjd över att hinna få "ärliga" åsikter  då ingen visste att det var hon som hade skrivit boken. Gissa om försäljningen skjutit i höjden...


Jag som inte har läst Harry Potter böckerna vill gärna läsa den här boken. Den beskrivs som en typisk brittisk deckare, och sådana gillar jag ju skarpt. Då boken ännu till lottas ut i e-boksformat så passar den mig som hand i handske. Så jag håller tummarna att jag kunde ha turen med mig och lägga vantarna på en av vinsterna.

Lågor av hat av Erin Kelly

Här på bloggen tycks det ha blivit sommarlov medan jag igen börjat jobba. Tiden flyger iväg. Lästakten har nog tyvärr lite trappats ner, men visst läser jag fortfarande dagligen. Den senaste boken jag läste var Lågor av hat av Erin Kelly.

Darcy växer upp med sin sjukliga mamma. Då han inte får stipendiplatsen till den fina privatskolan knäcks mamman totalt. Darcy misstänker att rektorns son fått platsen och ett djupt hat växer fram inne i honom.

Familjen McBride samlas varje år i fritidshuset. Det här året har de också en uppgift att sprida ut mamma Lydias aska. Föga anande ger de sig iväg för att delta i festivalen i staden. Kerry, som lovat sitta barnvakt åt lilla babyn Edie, förvinner spårlöst med babyn med sig. Mörka hemligheter sipprar fram, familjebanden töjs ut, fasader spricker. Kan mamma Lydias hemligheter hållas hemliga och begravs med henne?

Boken är författarens andra bok. Jag har inte läst Grenar av gift, den första. Det här är ändå en helt fristående bok, så det störde inte alls. I boken får läsaren följa med en persons historia i gången. Utan att avslöja för mycket vävs historierna in i varandra och läsaren upptäcker sambanden an efter. Detta gör att det blir riktigt spännande och tidvis rysligt. Man vill läsa vidare för att se hur allt hänger ihop. Historien är inte riktigt sannolik, men det stör inte alls. Man lär känna karaktärerna och har svårt att avgöra vem man ska gilla bäst. En bok som sätter sig innanför huden, kryper omkring och gör sig påmind. Riktigt bra!

Tack till Damm förlag för recensionsexemplaret!

Ny e-bokhandel, E2go

Nu och då öppnas det nya bokhandlar på nätet. En ny sida är E2go som har ett brett urval av e-böcker, jludböcker och tidningar. Tyvärr finns tidningarna bara till apple-manicker men e-böckerna är i ePub-format så de borde fungera också i Kindlen (omvandlat till Kindleformat via Calibre) och andra läsplattor. Just nu har E2go ett erbjudande. Dela bilden och länken nedan och få ljudboken Tre deckare gratis. Jag blir i alla fall nyfiken på att testa. Testa du också!

http://www.e2go.se/gratisbok-facebook

Lässtunder

Nu lider min semester mot sitt slut. Jag har verkligen utnyttjat den här semestern till att läsa. Det gäller att ta vara på stunderna. Visst har vi hunnit med en liten resa till Österbotten också. Vi var till Nykarleby, där vi bla besökte Kuddnäs. Det är huset där Zacharias Topelius föddes och växte upp. Huset finns kvar och är idag ett museum. Riktigt intressant att se hur det var på den tiden.

Efter Österbottenresan har vi varit hundvakter här i hemtrakterna. Vi bor hos våra kompisar som är på resa och sköter hund och hus. Hunden gillar att sitta i famnen så ibland får man balansera boken lite extra för att varken hund eller bok ska falla.

Får se hur lästakten ska hålla i sig nu då jag blir tvungen att tillbringa 8 timmar dagligen på jobbet. Så många bra böcker väntar på att bli lästa, så jag hoppas det blir tid över för läsningen också.

En man som heter Ove av Fredrik Backman

Så har då också jag läst boken om Ove. Hela bokbloggosfären har hyllat boken till skyarna nu under det senaste året, så nog måste ju också jag läsa boken. Jag har följt med Fredriks blogg redan en längre tid och stilen att skriva på känner man igen från bloggen. Det måste sägas direkt, att skriva kan Fredrik Backman. Det är roligt och fyndigt och samtidigt finns där ett djup.

Vid det här laget vet säkert alla att boken handlar om Ove, 59 år, som blivit änkling då hans hustru Sonja dött. Ove har beslutat sig för att han också ska dö, för livet är inte värt att leva utan Sonja. Men då de nyinflyttade grannarna mejar ner Oves brevlåda med släpvagnen skjuts Oves planer upp. Utan att han märker det dras han in i en vänskap med grannarna, trots att han kanske inte medger det.

Då jag har läst om boken på olika bloggar skriver så gott som alla att de skrattade och grät om vart annat. Jag minns inte att jag någonsin skulle ha gråtit till en bok. Däremot gråter jag till tv och filmer så fort någon säger något vackert eller det annars blir känslosamt. Så jag var rätt så säker på att jag inte skulle gråta till den här boken heller. Skrattade gjorde jag, det är roligt på så många grader. Jag grät inte, men måste nog medge att ögonen blev lite fuktiga i slutet av boken. Jag hyllar inte boken till skyarna, men hyllar den för att den är annorlunda. Historien är underbar, Ove är underbar. Vänskapen är underbar. Jag tror att jag är den sista i världen ätt läsa En man som heter Ove. Om det är så att du faktiskt inte har läst den, så tycker jag att du ska göra det. Den finns nu också i pocket, så den är lätt att ta med till stranden eller på semestern. Läs!

Kuolema päivänkoitteessa av Deon Meyer

Det här är den första boken så långt jag kan minnas som jag läst på finska. I skolan läste vi ju nog böcker på finsa, men i vuxen ålder har jag bara läst på svenska och engelska. Jag fick boken som recensionsexemplar från Gummerus förlag och tänkte att en deckare ska det väl gå att läsa på finska. Jag är fullständigt finlandssvensk, men behärskar finska både i tal och skrift nästan som en finskspråkig. Jag vet inte vad det beror på att jag har ett motstånd att läsa på finska. Kande det är det att man in det finska samhället översållas med finska från alla håll och att man som svenskspråkig inte daligen kan använda sitt modersmål då man uträttar ärenden. Nåja, nu var det ju boken det här inläget skulle handla om, inte språket.

Kuolema päivänkoitteessa finns översatt till svenska och heter Död i gryningen. Antikhandlaren Johannes Smit hittas mördad på sitt kontor. Han har blivit torterad och avrättad. Mördaren har tömt hans kassaskåp och endast lämnat kvar några vita papper som ledtråd. Som mordvapen har använts ett ovanligt vapen, ett vapen som används av legosoldater, inte vanliga inbrottstjuvar. Efter sig har Johannes lämnat ett testamente som lämnar hela hans förmögenhet åt hans sambo, men om inte testamentet hittas går förmögenheten åt staten. Ex-polisen Zatopec van Heerden har nu sju dagar på sig att hitta testamentet. Det visar sig ändå att det är svårare än väntat då Johannes verkar ha levt under falsk identitet. Undersökningarna för Zatopek farligt nära Sydafrikas våldsamma förflutna.

Själva historien är riktigt bra. Det är blodigt och det händer mycket. Varannat kapitel handlar om själva mordgåtan och varannat kapitel handlar om Zatopeks förflutna, hur han kom att bli den kaotiska ex-polisen som har trauman och som förfallit åt spriten. För att vara ärlig, tyckte jag att kapitlen som handlade om Zatopek blev lite långrandiga. Jag skulle gärna ha läst bara mordhistorian. I slutet blev ändå kapitlen om Zatopek också intressantare, så jag förlåter tråkigheten i början.

Jag kommer nog kanske att läsa mer av Deon Meyer i framtiden, kanske på svenska, kanske på engelska, eller så på finska. Det är en rikedom att kunna läsa på många olika språk!

Tack till Gummerus förlag för recensionsexemplaret!

Halvårsrapport

Jag brukar inte skriva månadsrapporter eftersom mängden jag läser per månad inte är särskilt stor. Så här då halva året gått kan det ändå vara kul (åtminstone för mig, vet inte om någon annan orkar intressera sig) att ta en liten tillbakablick och se vad jag har läst hittills i år.

31 böcker har jag läst klart så här långt. Det är helt enligt planen. Jag har som mål att läsa 60 böcker år 2013. Ett tag såg det ganska hopplöst ut, men nu i juni läste jag 9 böcker så nu är jag i kapp. Vanligtvis hinner jag bara läsa 4-5 böcker per månad, så juni blev en kanonmånad. Februari däremot var en riktig bottenmånad med bara 2 lästa böcker. Av de 31 böckerna är 16 recensionsexemplar. Det har blivit en hel del sådana i år. Några av dem fick jag redan förra året just då min gamla Kindle gick sönder så de fick vänta på den nya. Därför är det så många recensionsexemplar.

Vilken bok har då varit den bästa? Davidsstjärnor av Kristina Ohlsson tar nog topplaceringen. Sämst var 1974 och 1977 av David Peace. Resten kommer där i mellan. Då jag nu ser tillbaka på min lista på sidan Läst 2013 så tycker jag att jag har läst mest bara bra böcker, så behöver någon lästips så är det bara att plocka från listan.



Längre än så här tänker jag inte blicka tillbaka. Jag ser verkligen fram emot läsningen i höst också. Det är en hel massa bra böcker som kommer ut under hösten, så abibliofoben i mig kan vara lugn.

Fallet med den listiga snattaren av Susanne MacFie

Moa och Måns är på affärshuset när Henry Boss som ska inviga storkens dag kommer med rulltrappan. Henry Boss kliver upp på en låda. Sen säger han några ord och får fram en sax som han klipper av ett blågult band med och inviger storkens dag. Moa och Måns ser in i några butiker och på en trollkarl. De får syn på en skylt med texten:

Leta rätt på så många storkar som möjligt inne i affärshuset. Vinn ett presentkort på 1000 kr att handla för.

Så här börjar fallet med den listiga snattaren.

Moa och Måns har 3 misstänkta. Fia Fin, Fredrik Frakt och Kajsa Kavaj. Efter mycket klurande får de fram en skyldig. Jag tycker att boken var bra. Jag kunde inte lista ut vem snattaren var. Boken gick snabbt att läsa. Det var roligt att läsa om Moa och Måns och deras äventyr igen. I framtiden skulle det vara roligt att läsa en bok som handlar om fotboll och utspelar sig på fotbollsplanen Savannen

Tack till Memo förlag för det signerade recensionsexemplaret! 

Det här inslaget skrevs av Linus.

Du går inte ensam av Mari Jungstedt

I serien "perfekt sommarläsning" platsar också Mari Jungstedts senaste bok Du går inte ensam väl. Sedan 2003 har Mari Jungstedt gett ut en bok i året, så detta är hennes 13:de bok. Imponerande!

I Du går inte ensam tar Karin Jacobsson sig an sitt första egna stora fall. En liten flicka försvinner mitt på ljusa dagen från skönhetssalongen hennes mamma jobbar på. Ingen tycks ha sett något. Någon dag senare försvinner ännu en flicka från höstmarknaden i Hemse där det kryllade av folk. Inte heller nu tycks det finnas några vittnen. Anders Knutas kämpar för att komma ur depressionen som drabbade honom efter händelserna i förra boken. Samtidigt växer känslorna mellan Karin och Anders med små stapplande steg.

Det bästa med dessa sommarböcker är att man känner igen sig, det är bekant och tryggt. Man fortsätter läsa där den förra boken tog slut.
Det är lättläst och läsningen går i ett huj. Lite stör jag mig på hur ofta det känns i maggropen och hur ofta varma känslor fyller den ena eller den andra då Karin eller Anders tänker på varandra. Men sist och slutligen gör det inget. Jag är inte kräsen. Jag köper det. Det räcker för mig att det är spännande och medryckande. Jag kunde inte heller klura ut gärningshen förrän då det var uppenbart. Det är alltid ett plus. Cliffhangern i slutet gör naturligtvis att ett års väntan igen känns oändlighetslångt...

While we were watching Downton Abbey av Wendy Wax

Det var hos Linda på bloggen Enligt O som jag läste om den här boken. Jag läste inlägget en gång, tog mig till Amazons hemsida och med bara ett klick hade jag boken i min Kindle. Behändigt.

Vi träffar tre kvinnor som bor i ett gammalt exklusivt hus i Atlanta. Portvakten i huset ordnar filmkvällar där deltagarna tillsammans tittar på Downton Abbey, äter och dricker något med anknytning till England. Det är under dessa kvällar som Claire, författaren som har total skrivblockad, Brooke, tvåbarnsmamman som blivit övergiven av mannen och Samantha, den rika hustrun som ser ut att ha allt, träffas och blir vänner. Tillsammans upplever de en ny sorts vänskap, en vänskap som skapar ett band som tar dem genom några av livets svåraste stunder. Under tiden växer deras gemensamma kärlek till serien Downton Abbey.

Detta kan låta som ytlig underhållningsroman. Det stämmer att den är underhållande. Mycket tack vare att man känner igen karaktärerna från Downton Abbey och det som skrivs om avsnitten de tittar på. Men det är också en bok om vänskap. Den går inte in på djupet, men ibland behöver man bara läsa något som man inte så mycket behöver reflektera över, utan bara njuta av. En lättläst underhållande bok. Perfekt för soliga sommardagar.

Boken finns att köpa bla på Amazon och Adlibris.

Dialekter i litteratur

Vad tycker du om dialekternas vara eller icke vara i böckernas värld?

Veckans fråga i Annikas bokbloggsjerka tar upp ett ämne som jag reflekterat några gånger under våren som gick. Det var då jag läste 1974 av David Peace som jag för första gången riktigt störde mig på språket som boken var skriven på. Det var kanske inte precis dialekt i den boken, men jag vill nog inte läsa en hel bok på dialekt.

Dialekter är ju lite knepigt. Ofta ska man vara väldigt insatt = infödd i dialekten för att förstå vad författaren vill ha sagt. Om man ska vara infödd med dialekten så blir ju målgruppen för en bok skriven på dialekt ganska liten. Så jag ser nog ingen framtid för böcker skrivna på dialekt. Däremot kan det gärna vara små avsnitt/ repliker skrivna på dialekt. Var gränsen går när det blir för mycket är ändå hårfin. Blir det för mycket så orkar man inte läsa, då man kanske inte förstår innebörden i orden. Och då missar man ju en hel del. Så jag flaggar nog för böcker skrivna på "riktig" svenska.

7 böcker under huvudkudden...

... eller vad var det nu man skulle ha under huvudkudden på midsommaren? Jag har i alla fall passat på och bunkrat upp inför helgen. Bunkrat upp med böcker alltså. Jag hade två presentkort kvar från julen och morsdagen så jag tyckte att det började bli dags att använda dem nu. Det vet ju alla att man inte ska spara presentkort för länge, de kan ju försvinna, brinna upp, bli uppätna av dammråttorna eller något annat hemskt. Här ser ni vad jag beställde.

Behövde del 5 och 6 i Roy Grace-serien för att kunna läsa del 7 och 8 som jag redan har hemma. Så de var ju helt självklara val. Och vad är en sommar utan Mari Jungstedt? Adlibris hade ett bra erbjudande på alla gamla Harry Hole-deckare, så jag passade på att klicka hem de fyra följande, del 6, 7, 8 och 9 i serien. Bara böcker som jag behövde, eller hur?

Bloggen tar nu midsommarpaus och återkommer efter helgen. Hoppas ni alla får en massa sköna lässtunder!

Nattsändan av Katerina Janouch

Katerina Janouchs sjätte bok om barnmorskan Cecilia Lind fortsätter där den förra slutade. Modershjärtat slutade med en riktig cliffhander. Cecilia fick en hjärtinfarkt och i början av Nattsländan återhämtar hon sig på sjukhuset efter infarkten. På sjukhuset har hon också tid att tänka över sitt liv och sin relation med John. Cecilias syster Susanna har också förändringar på gång i sitt liv och systrarna svetsas samman allt mer. Efter tillfrisknandet återgår Cecilia till jobbet som barnmorska. Chefsbarnmorskan Tatiana försvinner, och Cecilia börjar göra egna efterforskningar.

Det är en bekant Cecilia som möter läsaren. Man kan skönja hennes illabefinnande (där fick jag till ett riktigt vårdvetenskapligt ord, sjuksötare som jag är...). Jag tycker ändå att ältandet om relationen och äktenskapet får lite väl stor roll i boken. Det händer inget, förrän efter halva boken då Tatiana försvinner och Cecilia börjar utreda försvinnandet. Det är ändå inte riktigt samma Cecilia, hon har inte riktigt entusiasmen i sig, inte som jag minns att hon hade i de andra böckerna.

Nattsländan känns lite som en mellanbok. Kanske kan Cecilia nu gå vidare med sitt liv. Jag saknar beskrivningarna från barnmorskearbetet och så är det något annat som stör mig, men som jag inte kan sätta fingret på. Jag ser fram emot att få ta del av hur det går med Susanna, så nog hoppas jag ändå på en fortsättning.

Tack till Piratförlaget för recensionsexemplaret!

Så tuktas en svinpäls av Pia F. Davidsson

För en tid sedan fick jag ett mejl av författaren Pia F. Davidsson som precis gett ut sin första bok. Hon undrade om jag ville läsa den och skriva om den på bloggen. Jag tackade ja och en tid senare hittade jag boken i postlådan. Författaren är uppväxt i Stockholm och har bott bla i Vällingby. När jag var liten bodde min pappas faster i Vällingby, så jag tyckte att det var en ganska kul koppling. Då jag öppnade boken såg jag att den är tryckt på Bookwell, ett tryckeri som bla finns i min stad. Boken börjar med att presentera en av huvudpersonerna, Veera Eloranta, som har rötter i Finland. Närmare bestämt i Sibbo, vilket ligger ca 30 km från Borgå, staden där jag bor. Men det som fick håren att resa sig på mina armar var det att min pappas faster, som bodde i Vällingby, hette Eloranta i efternamn. Precis som karaktären i boken! Ganska många sammanträffanden och kopplingar! Jag var tvungen att skriva till författaren och fråga om allt detta är en slump, och det var det. Kul, men lite spooky.

För att återgå till boken. Så tuktas en svinpäls handlar om tre olyckliga kvinnor, Veera, Miriam och Erika. En sommarkväll i juni hamnar alla tre, främmande för varandra, i samma kolonistuga. Efter att ha styrkt sig med några groggar öppnar de sig för varandra och berättar om sina hopplösa livsöden för varandra. De besluter sig för att tillsammans hjälpa varandra att rätta till orättvisorna. Tre komplicerade projekt tar form och de nyfunna vännerna går in för att utföra projekten. Ett av projekten är betydligt farligare än de andra och om någonting går fel riskerar vännerna fängelse.

Då jag fick boken i min hand suckade jag lite över hu
r tjock den är. 521 sidor. Jag kom ändå igång med den med en gång och drogs fort in i handlingen. Det är ganska många personer att hålla reda på, men var och en är så väl beskrivna att det målas upp en bild för läsaren. Jag roas av Veeras typiska finska sätt, spontant och rakt på sak säger hon vad hon tycker och tänker. Om det verkligen är så som alla Finländare gör, må vara osagt. Det att hon stup i kvarten säger "makkara" (korv) i stället för att svära, är en stor fördel för hennes karaktär. Finländare är kända för att svära högt och ljudligt, men det är inget jag vill läsa. Därför passar "makkara" mycket bättre.

Boken är underhållande. Jag skrattar till vid flera tillfällen. Det blir också riktigt spännande i ett skede. Som läsare engageras man att heja på vännerna när de urför sina uppdrag. Det är positivt att författaren inte avslöjar för mycket om de olika uppdragen för tidigt, på så sätt hålls intresset uppe. Boken är lättläst. Språket flyter bra på och trots sina 500+ sidor går det ganska snabbt att läsa boken.

Så tuktas en svinpäls är inte en bok som jag spontant hade plockat ur hylla i bokhandeln. Jag är ändå jätteglad att jag fick möjligheten att läsa boken. Den visade sig vara både rolig, spännande, underhållande och medryckande.. Riktigt bra sommarläsningsalternativ. Jag hoppas att många får upp ögonen för boken och läser den. Själv ser jag fram emot en fortsättning.

Tack till Pia F. Davidsson och Hoi förlag för recensionsexemplaret!

Kommande jubileum

Nästa år skulle Tove Jansson ha fyllt 100 år. Bemärkelsedagen kommer säkert att uppmärksammas bäde i Finland och utomlands. I dagens lokaltidning läser jag att också min stad, Borgå, ska uppmärksamma jubileet. Tove Jansson tillbringade sina somrar på ön Klovharun utanför Borgå. Därför vill nu Borgå uppmärksamma 100-årsdagen. Det utlovas föreläsningar och seminarier, konserter och filmförevisningar. Jag ser fram emot att få vara med om något litteraturrelaterat i hemstaden.

Tove Janssons stuga på Klovharun

Andra andningen av Sofie Sarenbrant

Första juni. Vädret är kallt, kallare än på julafton. Löparna som har infunnit sig till startstrecket till Stockholm maraton är utrustade med sopsäckar och paraplyer för att skydda sig från det iskalla regnet. Endast fem minuter efter start faller en man ner skadad, blödande. Han förs till sjukvårdstältet för första hjälp men dör senare av sina skador. Det är det första dödsfallet i Stockholm maratons historia. Polisen Emma Sköld befinner sig längs med maratonrutten för att heja på sin syster som för första gången springer maraton. Hon har ledig dag, men då ett andra offer hittas längs med rutten dras hon med i utredningen. Om gärningsmannen finns bland löparna kan det också finnas en risk att det blir fler offer. Polisen står inför en till synes omöjlig uppgift att hitta gärningsmannen innan loppet är över.

Jag har gillar Sofie Sarenbrants tidigare böcker, och den här håller också måttet. Andra andningen är nog den bästa boken hittills. Det är spännande och underhållande, håller högt tempo. Det är lättläst, luftigt, en sträckläsningsbok perfekt för hängmattan eller stranden helt enkelt. Det är ganska kul att boken utspelar sig i exakt sådana förhållanden som det var förra året under Stockholm maraton. För övrigt kan jag inte påminna mig om någon annan bok som utspelar sig under ett maratonlopp, plus också för det! Jag hade gärna fortsatt med följande bok direkt, men jag lär ska få vänta ett tag.

Tack till Damm förlag för recensionsexemplaret!

Inferno av Dan Brown

En av de mest omskrivna böckerna, omskrivna redan innan den kommit ut, är nog Inferno av Dan Brown. Även jag såg mycket fram emot den och slängde mig över den så fort den damp ner hos mig.

Robert Landgdon vaknar upp i en sjukhussal i Florens med en skottskada i huvudet och utan minne. Läkaren Sienna Brooks övervakar honom. Knappt hinner han vakna upp och undra hur han hamnat där innan han utsätts för ett attentat och tvingas fly för sitt liv. Sienna hjälper honom och visar honom ett litet föremål som han burit i sin kavaj. Robert ger sig ut i en vild jakt genom Florens gator och gränder, palats och lönngångar. An efter växer en bild av en fruktansvärd katastrof fram, en katastrof inspirerad av Dantes verk Den gudomliga komedin, framkallad av ett geni till vetenskapsman.

Från första sidan känner man igen sig. Det är samma Dan Brown-stil över den här boken också. Jag störs inte av att det inte alltid är helt trovärdingt att Robert ska komma undan med en hårsmån varje gång. Jag retar mig inte på platta karaktärer som många andra tycks ha gjort. Det är fartfyllt och spännande. Det är underhållning. Kapitlen är korta och läsaren lockas till att läsa bara ett kapitel till. Och ett till. Och ett till.

Inferno är inte Dan Browns bästa bok. Men det är underhållande och spännande och som vanligt får man lära sig en hel del om historia och historiska byggnader. Man ser byggnaderna och palatsen framför sig. Att hela historien inte känns helt trovärdig struntar jag i.

Tack till Albert Bonniers Förlag för recensionsexemplaret!

Sommarboken av Tove Jansson

Jag köpte Sommarboken redan i höstas. Då bestämde jag att då jag får sommarsemester ska jag läsa den ute i solen. Sagt och gjort. Semestern började i måndags och då läste jag också boken.

Boken består av 22 korta berättelser. Man ska inte behöva läsa dem i ordning, man jag läste dem i den ordning de kom i boken. Sophia och hennes farmor är huvudpersonerna i boken. Andra personer skymtar förbi, men det är Sophia och farmor och deras relation som står i fokus. Och så ön de vistas på. En lugn sommar fri från storstadens buller. Ön bjuder på äventyr men också trygghet. Man får känslan av att det är så här det ska gå till på ön. Jag kan höra måsarnas skrän, känna doften av saltvatten och tång. Det är inte alltid Sophia och farmor är överens, men det känns som om också det skulle höra till. En söt liten bok som mycket väl kan komma att bli en ny sommartradition. Jag brukar inte läsa om böcker, men den här kan jag bra tänka mig att plocka fram igen nästa år då semestern börjar.

Fotografen av Eva Rydinger

Fotografen Vanja flyttar tillbaka till barndomshuset efter att hennes mamma dött. I samma veva bryter hon upp med sin pojkvän och lagar ett hjärta. Hon har lagat ett hjärta som symbol för varje förhållande som strandat. Sammanlagt har det blivit 43 stycken. Vanja fotograferar kvinnor och får dem samtidigt att öppna sig och frigöra sig från vad än det varit som bundit dem. Vanja själv är ingen sympatisk person. Hon ältar sina förhållanden, speciellt det senaste. Något hindrar henne från att släppa in lyckan och binda sig. Samtidigt som Vanjas fotograferande helar kvinnor reds så småningom också hennes eget liv upp.

Under tiden som jag läste var jag inte så säker på vad jag tyckte om boken. Jag störde mig som sagt på Vanja. Desto mer gillade jag de andra karaktärerna. Att namnen på karaktärerna var hämtade från fruntimmersveckan är en kul detalj som nog gick mig förbi. Boken växte och jag har ägnat den en och annan tanke efter att jag läste ut den. Jag gillar tjejmaffian som väninnorna bildar. Styrkan som de hittar tillsammans inger hopp och glädje.

Tack till Ordberoende Förlag för recensionsexemplaret!

1977 av David Peace

Den andra delen av David Peaces Yorkshirekvartetten heter 1977 och utspelar sig under det året. Första delen, 1974, var jag inget vidare förtjust i. Den här boken är bättre än den första. Språket är uppstädat och handlingen flyter på bättre.

Det är försommar och hela England förbereder sig på att fira silverjubileet av drottning Elisabeths regeringstid. Festligheterna skuggas av att det tycks röra sig en mördare som mördar och lemlästar prostituerade kvinnor. Kriminalispektör Bob Fraser och reportern Jack Whitehead jobbar på var sitt håll med att försöka fånga mördaren. Båda två har själv förhållanden med prostituerade, vilket komplicerar det hela.

Det största problemet jag har med den här boken är att jag har svårt att hålla reda på vem det handlar om i de olika kapitlen. Boken är skriven i jag-form och det är på inget sätt klart (i alla fall för mig) utmärkt vem kapitlet handlar om. Det är många namn och jag blir bara förvirrad. Jag vill i alla fall poängtera att 1977 var betydligt bättre än 1974. Det är spännande och rått. Det är ingen slentriandeckare. Omständigheterna beskrivs just så råa som de är. Personligen föredrar jag kanske lite mer lull och fluff, men jag kan tänka mig att många män skulle gilla den här bokserien.

Tack till Modernista för recensionsexemplaret!

Tag: Sommarläsning

Jag blev taggad av Lena C att svara på några frågor om sommarläsning. Tack Lena! Här kommer mina svar.

1. Vilka 5 böcker bara MÅSTE hinna läsas i sommar?
Andra andningen av Sofie Sarenbrandt
En man som heter Ove av Fredrik Backman
Insurgent av Veronica Roth
Casual Vacancy av J.K. Rowling
Nattsländan av Katerina Janouch
Det är ju sommar nu, så jag har redan kastat mig över två av böckerna, nämligen Andra andnigen och Nattsländan. Ser riktigt mycket fram emot semestern om en vecka och oändlig lästid. As if...

2. Vilken bok är du egentligen inte så sugen på men känner att det är dags att ta tag i?
Har inte riktigt någon sådan på lut för tillfället.

3. Var är bästa stället att läsa i sommar?
Jag njuter som mest då jag får sitta ute i solen och läsa. Just nu blommar syrenerna och vad kan väl vara härligare än att omges av syrendoft då man sitter och läser.

4. Handen på hjärtat, var tror du att du faktiskt kommer att läsa någonstans?
Om vädret bara tillåter så  kommer jag nog att sitta ute vid mina syrener, trots att blommat ut vid det laget. Om det blir en regnig sommar blir nog soffan den ultimata läsplatsen.

5. Vilken bok tror du kommer bli sommarens bästa?
Jag har stora förväntnignar på alla av måste-böckerna. Lite riskabelt att ha göga förväntningar, men ibland får man ta risker...

6. Vilken bok borde ALLA läsa i sommar?
Alla som inte har läst Kristina Ohlssons nyaste bok Davidsstjärnor, ska absolut läsa den. Har du inte läst någon av de tidigare böckerna så ska du läsa dem i rätt ordning. Då har du en hel drös med superbra böcker att läsa!

7. Strand eller hängmatta?
Strand är skönt, men jag vill inte ha en massa sand i mina böcker. Därför väljer jag hellre hängmattan.

8. Deckare eller roman?
Deckare varvat med romaner, det är en lässommar gjord av.

9. Favoritgenre?
Det är nog deckare som vinner genre-kampen.

10. Tagga 3 andra!
Jag taggar Monika på bloggen bokföring enligt Monika, Annika på Annikas litteratur- och kulturblogg och  bloggen Bokhyllan i pepparkakshuset.

Favoritformat

Vilket är ditt favoritformat när det gäller böcker? (Observera att ni inte behöver begränsa er till bara till ETT)

Det låter som en lätt fråga, men det är inte det, frågan som Annika ställer i veckans bokbloggsjerka.

Jag är svag för inbundna böcker. De är fina där de står i bokhyllan. Priset på de inbundna böckerna är däremot inte alls i min smak. Därför köper jag sällan normalprissatta inbundna böcker. På rea kan man ju hitta inbundna böcker till ett överkomligt pris.

Ni som följt min blogg vet att jag har en Kindle. Det har kanske i vissa inlägg kunnat skönjas att jag är ganska förtjust i den. Jag gillar verkligen att läsa e-böcker på Kindlen. Speciellt nu när jag har en Paperwhite och kan läsa både i mörker och i klart solljus med samma platta. Det ni! Och då jag efter lite gnuggande av geniknölarna lyckades konvertera en bok i PDF-format till läsbart Kindleformat var lyckan så total att jag var tvungen att ringa till min syster och berätta det...

Dansk band är ett format som jag allt mer har börjat gilla. Det är större och stadigare än pocket. Storpocket går också bra. Vanlig pocket har oftast ganska liten text, och det gillar jag inte.

Så vilket format är då mitt favoritformat? Jag tror att det blir delad första plats för e-bok och inbundet.

Tävling på gång

Hittade till bloggen BokrecensionerNu via facebook. Bloggen firar en massa saker och har en megautlottning med 6 fina vinster i potten. Eller vad sägs om en läskudde, pocketfodral, 2(!) hemliga vinster och två böcker! Tävlingsinstinkten vaknar direkt till liv- det här vill jag vinna! Tävlingen pågår till 6.6. Klicka dig in där och följ anvisningarna om också du vill vinna. Om du inte vill det, så blir det ju större chans för mig...

Grattis säger jag och håller tummarna!

Bokbloggsjerka

Brukar du läsa om böcker?

Så lyder veckan fråga hos Annika. Mitt svar är nej. Jag hinner inte läsa om böcker, det finns så många olästa böcker både i hyllan och där ute i världen. Så tills vidare ger jag mig inte tid att läsa om böcker. Kanske det kommer en dag då jag vill börja plöja igenom bokhyllan igen, men det känns nog väldigt avlägset.

Hur är det med dig, läser du om böcker?

Gillian Flynn-undersökning

Bokbabbel har en gång för alla tänkt ta reda på vilken av Gillian Flynns böcker är bäst. Själv fick jag fundera ett bra tag innan jag kunde lägga min röst. Klicka dig in du också och rösta!

Biblioteksbok på Kindlen!

Det är ju allmänt kännt att det är bökigt att låna e-böcker och läsa dem på Kindlen. Biblioteksböckerna är skyddade och kan därför läsas bara via de program som de är menade för. I den stad jag bor kan man inte läna e-böcker från det lokala biblioteket. Redan för två år sedan skaffade jag därför ett bibliotekskort från yrkeshögskolan Arcada för via dem skulle det gå att låna e-böcker. Många gånger har jag försökt låna böcker och lägga in dem i Kindlen, utan resultat. Att läsa på datorn är inget alternativ, det är bökigt och obekvämt.

Igår tipsade maken mig om siten giveawayoftheday.com. De hade som dagens giveaway programet Epubor Ultimate. Ett program som vanligtvis kostar 50 dollar fick man igår gratis. Det programmet ska kunna ta bort kopieringsskydd och konvertera e-böcker till nästan vilket format som helst. Jag installerade programmet och testade lite med några e-böcker som inte var skyddade. Det gick smidigt att konvertera dem och få in dem i Kindlen. Idag grävde jag sedan fram mitt bibliotekskort och lånade en bok för att testa. Utan allt för stora problem fick jag in boken i programmet och vips var den konverterad och insatt i Kindlen! Nu, kära vänner, öppnar ju sig en helt ny värld! Nu är ju inte Kindlen mera ett sämre alternativ pga att man inte skulle få in lånade e-böcker i den. Hur tiden, som inte ens nu räcker till att läsa allt man skulle vilja, nu ska räcka till är ett mysterium. Men värre problem kan man ha, det här är egentligen ett ganska trevligt problem.

Det ska gå att få bort kopieringsskyddet med Calibre också. Man behöver ett litet tilläggsprogram som också är gratis. Jag har inte testat det. Kanske det fungerar lika bra. Någon som har testat?

Veckans bokköp

Det är fredag och dags för bokbloggsjerka.

Vilka böcker har du klickat hem under den senaste veckan? Om du mot all förmodan inte har gjort det finns det säkert böcker som du skulle kunna tänka dig att klicka hem redan i dag?

Jag har faktiskt inte klickat hem en enda bok den här veckan. Det börjar vara ganska länge sedan jag gjorde det faktiskt. Trots det så har jag inte blivit utan bokpaket. Hela två stycken har jag fått den här veckan. Båda mycket välkomna och efterlängtade. 

 
En bok som jag borde klicka hem är Peter James femte och sjätte del i Roy Grace-serien. Jag har del 7 som recensionsexemplar och måste ju läsa dem i rätt ordning. Så visst borde jag absolut göra det?