Utomhussäsongen äntligen inledd

Jag inledde utomhusläsesäsongen förra veckan, idag joinade också barnen. Genast känns läsningen lite roligare och jag längtar tills jag får ta min bok/Kindle och gå ut i solen och läsa. Det känns som om läsningen skulle flyta på bättre ute. Så jag hoppas på många soliga dagar. Behöver läsa slut 1977 för att få ta tag i Inferno. Den hittade jag nämligen i postlådan idag. Och plötsligt är läspeppen på topp igen. Tänk så lite det kan behövas!

1974 av David Peace

Ett recensionsexemplar som har orsakat mig dåligt samvete är boken 1974 av David Peace. Jag fick boken redan i höstas i samband med att den gavs ut. Av någon orsak har den sedan fallit i glömska. Då jag nu för en tid sedan fick hem del två i serien, 1977, kom jag på att del ett ännu är oläst. Men nu har jag läst boken. Bättre sent än aldrig.

Det går ändå ganska trögt för mig och de gånger jag överväger att ge upp är många. Det som stör mig från första sidan är språket. Boken är alltigenom skriven på talspråk, sådant som det var på 1970-talet. Eller som jag efter att ha läst den här boken tror att det var på den tiden. Själv kommer jag inte ihåg så mycket från det årtiondet och härefter är bilden inte riktigt så skön. Det är svordomar, könsord och exkrementer boken igenom.  Det är sprit och slagsmål, mörker och fulhet. Man får verkligen ingen ljus bild av hur det var att leva i England på 1970-talet.

För att nu också säga några ord om handlingen så handlar boken om journalisten Edward Dunford som skriver om mordet på en liten flicka, Clarie som hittats mördad med svanvingar fastsydda på ryggen. Då han börjar gräva i fallet uppdagas hemligheter, i vilka höga tjänstemän verkar vara inblandade. Det blir många slagsmål, blodiga bandage och smutsiga kläder. Jag måste erkänna att jag inte riktigt klarar av att se själva historien genom allt det eländiga och därför kan jag inte heller riktigt hålla reda på karaktärerna. Slutet är obehagligt, riktigt obehagligt. Själva historien är en riktigt okej deckare/mordhistoria och hade boken bara varit skriven med ett uppstädat språk, så hade nog mitt omdöme om boken varit betydligt positivare.

Nu väntar del två på mig i bokhyllan. Jag hoppas innerligt att den inte är skriven med likadant språk, utan att det år 1977 skulle ha skett en revolutionerande förändring i det brittiska samhället. Jag kommer att läsa också den, eftersom den också är ett recensionsexemplar. Det finns ännu en tredje del, 1983 tror jag, kommer på svenska på hösten, få se om jag kommer att läsa den också.

Tack till Modernista för recensionsexemplaret.

Gröna påsar

Svenskarna utropar alltid sin förtjusning över de gröna påsarna de hittar i postlådan. Det fanns en tid då jag inte riktigt förstod förtjusningen. Men efter att jag började bokblogga (Hej 2-årsdagen, du kom och gick!) har det nu och då trillat ner gröna påsar i min postlåda också. Så även idag.

Det var min vinst i Feelgoodbibliotekariens utlottning som kom fram. En bok som jag knappast skulle ha plockat ner från bokhandelns hylla, men som låter som riktigt bra feelgoodroman. Så den ska jag läsa då jag behöver omväxling mellan deckarna.

Tack till Feelgoodbibliotekarien!

Läskuddetävling

Annika har på sin blogg en utlottning av en Läskudde. Det är en pryl som jag absolut skulle vilja vinna. För att kunna vinna ska man svara på en fråga:

Vilket användningsområde kommer du att utforska först?

Ja, skulle jag vinna kudden (fingers crossed) så skulle jag ta den, Kindlen, en kopp te och något gott att äta med mig ut i solen. Kudden skulle sättas på eldprov direkt. Att läsa på Kindlen kräver en hand vanligtvis. Nu skulle kudden få ta hand om Kindlen och mina händer kunde ta hand om det ätbara och tekoppen. Känner allt mer att den här prylen borde få flytta in hos mig. Hoppas jag vinner!

Onda flickor av Alex Marwood

En bok som det skrivits mycket om under de senaste veckorna är Alex Marwoods debutdeckare Onda flickor. Alex Marwood är pseudonym för den brittiska journalisten och författaren Serena Mackesy. Onda flickor är den första boken hon skriver under pseudonym.

Amber och Kirsty delar en fruktansvärd hemlighet från det förflutna. En sommardag 1968 mördar Bel och Jade, som de hette då, en liten flicka. Bel och Jade döms för brottet och tillbringar sin uppväxt på diverse anstalter. 25 år senare, villkorligt frigivna, har de båda med hjälp av nya identiteter lyckats bygga upp ett fungerande liv. Ingen i deras närhet får känna till hemligheten från deras förflutna. Deras vägar korsas av en slump då journalisten Kirsty får i uppgift att rapportera om två mord som skett i en engelsk badort. Amber, som jobbar som städerska på nöjesfältet där, är den som upptäcker offrena. Kirsty och Amber känner omedelbart igen varandra och är medvetna om att det kan vara mycket farligt att de blir sedda tillsammans.

Det har skrivits många hyllningar om Onda flickor. Jag sällar mig inte riktigt till hyllningskören, men nog där någonstans i närheten. Själva morden som skett i nutid får inte så mycket uppmärksamhet i boken. Mera fokus ställs på Ambers och Kirstys kamp om att förbli okända. Parallellt med nutidshistorien får läsaren följa med vad som egentligen hände den där ödesdigra sommardagen för 25 år sedan. Jag fastnar inte riktigt för någon av karaktärerna, de har ingen dragningskraft. Kanske det är en av orsakerna varför det gick lite trögt för mig att läsa boken. Annars finns det många ingredienser för en riktigt bra bok. Allmänhetens skamlösa jakt och pressens hårda dom mot Amber är riktigt obehagligt. Liksom också hur Bel och Jade blir övergivna och utan kärlek och stöd efter det de gjorde.

En mörk, obehaglig historia med några irritationsmoment. Riktigt läsvärd!

Tack till Modernista för recensionsexemplaret!

Då det blir för spännande...

... i hockeymatchen kan man koppla av med en mordhistoria i stället...

Böcker som väcker reslust

Annikas bokbloggsjerkafråga den här veckan lyder:

Kan du dela med dig av några boktitlar/författare som får en att vilja resa?

Jag drömmer mig ofta bort till miljöerna som beskrivs i böckerna som jag läser. Jag har kommit fram till att de som lockar mig mest är Brittiska landskap. Elly Griffiths beskrivningar av miljön som Ruth bor och rör sig i är oerhört fängslande. Likaså Ann Cleeves Shetlandskvartett (i vilken det numera finns en femte bok). Shetlansdböckerna är fyllda av miljöbeskrivningar, den ena underbarare än den andra. Havet är ofta nära i böckerna som pockar på mitt intresse. Det finns säkert en hel massa andra böcker också som jag inte kommer på just nu. Ska ta och hoppa omkring till andra jerkare för att påminna mig om dem.

Känslornas berg och dalbana

Den senaste veckan har varit fylld av känslor. Det har gått upp och så har det störtat ner igen. Mina tankar har varit hos vännerna som förlorade sin 8-åriga dotter. Jag åkte en sväng till dem för att finnas till och hjälpa med praktiska göromål inför begravningen. Ingen människa som inte gått igenom samma sak kan förstå vad det innebär att förlora ett barn. Då familjen bor i Schweiz är det inte heller så lätt för oss här i Finland att kunna hjälpa.

I lördags var det dags för våran körs stora schlagerkonsert, Eurovision Song Concert with Cawiar. Idrottshallen i vår lilla stad var nästan fullsatt, ca 830 biljetter sålda! Det är mycket för en liten finlandssvens medborgarinstitutskör. Hela kören har jobbat hårt för att få allt att klaffa. Ordet som beskriver känslorna före, under och efter konserten är eufori. Allt fungerade bra, sångerna gick bra och publiken var med från första tonen. Själv gjorde jag premiär genom att sjunga solo i en sång. Jag övervann mig själv och vågade stå inför en enorm publik och sjunga helt ensam! Solot var inte långt, bara en vers i en sång, men det var ett stort steg för mig. Jag kunde skriva hur mycket som helst om konserten, men ska inte tråka ut er. Vill bara konstatera att den var en succé. Lokala tidningens kommentar hittar ni här. Jag hade klätt ut mig i peruk för att få lite schlagerlockar...

Eftersom veckan varit fylld av både glädje och sorg så har läsandet blivit lite på sidan om. Men nu känner jag att det är dags att ta tag i böckerna med nya krafter igen. Och därmed också hoppeligen få ihop fler blogginlägg. Till sist ännu en fin dikt som jag hittade på internet någonstans och som jag skrev på kortet till familjen:

Var inte ledsen lilla mamma

jag var tvungen att gå.
Den dagen hände det

och då orkade mitt hjärta inte slå.

Älskade pappa
mitt liv blev så kort.
Ta hand om varandra
när jag flyger bort.

Jag vet att ni gråter
och det finns ingen tröst.
Men lyssna till ert hjärta
och ni kan höra min röst.

Jag finns inte bland er
men jag finns ändå.
Jag hör era böner
och jag älskar er så.

  Författare okänd

Davidsstjärnor av Kristina Ohlsson

Sedan jag läste Kristina Ohlssons förra bok Paradisoffer för ca ett år sedan har jag väntat på den här boken. Då jag fick ett mejl med Davidsstjärnor i PDF-format passligt till påsken blev det mitt Påskekrim. Jag är inte alls besviken. Det hade jag inte heller förväntat mig. Förra boken var inte den bästa av Kristina Ohlsson, men nu är hon tillbaka igen. Vi får träffa Fredrika och Alex och också Eden Lundell som vi stiftade bekantskap med i förra boken.

En snöig dag blir en förskolelärare skjuten utanför den judiska Salomonskolan i Stockholm. Några timmar senare försvinner två pojkar på väg till sin tennislektion. Fredrika och Alex dras in i en skoningslös jakt på en effektiv mördare. Spåren i utredningen visar mot ett och samma ställe; Israel. Fredrika reser dit för att få svar på frågor. Legenden om Papperspojken återkommer, men ingen tycks riktigt vilja prata om det.

I en del av de tidigare böckerna har huvudpersonernas liv varit en salig röra. Nu tycks de flestas liv ha stabiliserat sig och det råder ett lugn och en trygghet över dem. Nu är det i stället Eden Lundell som vi får lära känna lite mer. Boken växlar mellan nutid och framtid. Läsaren får se fragment av vad som kommer att hända redan i början. Det är kanske just det som gör att jag är fast i boken från typ tredje kapitlet. Med hjärtat i halsgropen läser jag vidare. Mer kan inte sägas utan att förstöra för er som inte ännu har läst boken. För har ni läst de tidigare böckerna, så ska ni absolut läsa den här.

Jag läste boken som PDF. Det är inte den bästa av format, jag lyckades inte den här gången få in den i Kindlen. Så jag spenderade påsken med datorn i famnen och läste på datorn. En mindre medryckande och spännande bok hade jag nog gett upp, men den här sträckläste jag.

Tack till Piratförlaget för recensionsexemplar!

Läsveckan

De här veckan firas den nationella läsveckan i Finland. I morgon infaller också Bokens och rosens dag. Läsveckans syfte är att uppmärksamma läsning och böcker i skolorna. Årets tema är "Varför är böcker viktiga". Vad har böcker för betydelse i de ungas liv? Varför borde man uppmuntra läsning? Hurdana är barnens och ungdomarnas favoritböcker och -gestalter? Vad tänker de unga själva om böcker? På vilket sätt gynnar läsning både ungdomarna och samhället?

Föreningen Läscentrum erbjuder gratis material för skolorna med konkreta uppgifter att jobba med. De lägre klasserna jobbar med Astrid Lindgrens böcker och funderar på de olika karaktärerna och deras egenskaper medan högstadie- och gymnasieelever jobbar med böcker som I taket lyser stjärnorna av Johanna Thydell och Om jag stannar av Gayle Forman.

En boktok som jag kan ju inte annat än gilla detta. Jag hoppas att så många skolor som möjligt hoppar på temaveckan och jobbar med litteratur. På Läscentrums hemsida finns också 10 fakta om läsning. Av någon anledning har den svenska översättningen inte publicerats. Jag återkommer till dem då jag hunnit översätta dem. Det får bli ett eget inlägg känner jag.

Själv har jag prickat in min vintersemester den här veckan. I morgon flyger jag till Schweiz med diverse mellanlandningar, så då finns det gott om lästid. Frågan är bara vilka böcker ska få följa med...

Spelar bokens titel någon roll?

Det undrar Annika i veckans bokbloggsjerka. Eftersom jag tror att jag har några nya finska läsare som följer min blogg ska jag förklara vad bokbloggsjerka betyder. Varje fredag lägger Annika upp en ny fråga på sin blogg. Då man har svarat på frågan på sin blogg lägger man upp en länk till inlägget i kommentaren på Annikas inlägg. Efter det "hoppar" (jerkar) man omkring till de andra som har kommenterat för att se vad de har svarat på frågan. Meningen är också att man gärna ska lämna en liten kommentar där man varit och läst. Kul idé som brukar resultera i många kommentarer. Och det är ju alltid roligt!

Tillbaka till veckans fråga. "Att bokomslaget är viktigt för många har jag förstått, men hur viktig anser du att bokens titel är?"

Jag lägger sällan märke till titeln på boken. Omslaget och baksidestexten är nog det jag lägger märke till före jag registrerar titeln. Jag brukar inte heller störa mig på att titeln inte verkar ha något med handlingen i boken. Jag har egentligen inte tänkt så mycket på det tidigare. Kanske det är tid att börja fundera över titlarna också.

Semesterläsningen tryggad

Både igår och idag har jag hittat bokpaket i postlådan. Det är nog den bästa överraskningen då man kommer hem från jobbet, eller hur? Då jag ännu har en veckas semester att se fram emot nästa vecka, så känns det skönt att ha läsningen klar. Två recensionsexemplar från Modernista. Tack för dem!

Ritual av Mo Hayder

Två avhuggna händer hittas under en restaurang. Polisdykaren Flea Marley kämpar med egna mörka minnen från olyckan där hennes föräldrar förolyckades. Den nyinflyttade kriminalkommissarien Jack Caffery får i uppgift att utreda fallet. Han förföljs också av händelser från det förflutna, händelser som han inte kan släppa och som leder honom till prostituerade och hemlösa. Vandrande mannen är en person till i boken, en person vars roll jag inte kan räkna ut. Det har något att göra med det förflutna och troligtvis kommer vi i följande böcker att få läsa mer om honom, eftersom Ritual är första boken i Walking Man-serien.

Magi, mystik, droger och blod. Det är ingredienserna i den här boken. Jag ät inte helt såld. Jag störde mig på Fleas och Jacks kaotiska privatliv, det hade räckt med lite mindre. Spänning fattades ändå inte, speciellt i slutet. Jag hade ännu önskat få veta lite mer om hur det gick för de drabbade, det blev lite platt fall där i slutet. Troligtvis kommer jag ändå att läsa också följande bok, för att få större inblick i Fleas och Jacks liv, få någon ordning på kaoset.

Tack till Modernista för recensionsexemplaret!

Eurovision Song Concert

Det har nu blivit dags för ett icke bokrelaterat inlägg på denna blogg. De som följt mig en tid kanske vet att jag sjunger i en kör. Det börjar igen dra ihop sig till konsert. Det här året har vi hållit på med Eurovisions schlager. Det blir en blandning av gammalt och nytt, svenskt, finskt, engelskt, tyskt osv. Det blir högklackade skor, glitter och glamour. Vi är sjukt taggade, det ska bli så kul! Konserten går av stapeln 27.4, alltså redan om drygt två veckor. Så om någon av er läsare rör sig i Borgå-trakten den lördagen, kom till Idrottshallen!

Fotografi Oscar Lindell

P.s. Det är jag som är precis bakom dirigentens högra hand.

Kirjablogistit

Idag har jag tagit ett steg in i den finska bokbloggarvärlden då jag blev medlem i den finska motsvarigheten till bokbloggargruppen på facebook. Det finns en hel massa bokbloggare som skriver på finska. En hel värld att upptäcka. Så jag vill passa på att hälsa de finska bloggare välkomna som kanske tittar in på min lilla blogg.

Tervetuloa kaikki suomenkieliset lukijat! Toivottavasti jaksatte lukea tekstejäni ruotsiksi. Kommentoida saa vapaasti myös suomeksi.

Surfplatta eller läsplatta?

Många funderar på att skaffa sig någon slags elektronisk apparat för att läsa e-böcker på. Det kan vara svårt att välja mellan alla plattor och paddor som finns på marknaden. Bloggen e-book friendly har sammanställt 12 frågor man kan svara på för att få hjälp med att först reda ut om man vill ha en surfplatta eller en renodlad läsplatta. Riktigt bra och användbar tycker jag. Ni hittar den här. Vill gärna tipsa er att följa e-book friendly på facebook också, speciellt om ni gillar e-böcker.

Ove flyttar in

Igår fick vi tillökning i familjen. Det var Ove som flyttade in.

Min mamma hämtade den åt mig från Stockholm. Nu gäller det bara att hitta lästid så att man kan bekanta sig med Ove i lugn och ro. Lite får han allt vänta ännu, har några recensionsexemplar som ska läsas först.

Den ultimata lässtunden 2

Det här är så mysigt att det nog också kan klassas som ultimat :)

Den ultimata lässtunden

En varm, solig sommardag. Utan ett enda måste. Barnen leker för sig själva. Att då gå ut i trädgården med boken och tekoppen, sätta sig i solen och läsa någon timme. Ingen som stör, ingen som vill mig något. Så ser min ultimata lässtund ut.

Kolla in hur andra bokbloggares ultimata lässtund ser ut här.

Vattnets form av Andrea Camilleri

Den framgångsrike politikern Silvio Luparello hittas död i sin bil, med byxorna nere vid knäna. Bilen är parkerad i helt fel område av stan. Det visar sig att han har dött en naturlig död men kommissarie Salvo Montalbano tycker ändå att allting inte stämmer. Han gör egna efterforskningar och frågorna hopar sig ju fler han intervjuar. Det verkar som om någon vill vilseleda honom.

Vattnets form är den första delen i serien kriminalromaner om kommissarie Montalbano. Böckerna har fått enorma framgångar internationellt. De har sålts i över sexton miljoner exemplar världen över. Originalet utkom redan år 1994. Jag har svårt att uttrycka mig om den här boken. Efter att ha läst Livrädd (där jag tidvis var nästan livrädd) är den här boken som att ligga på en strand och njuta av friheten. Det är inget nämvärt våld. Visst sker det mord, men berättelsen fokuserar inte på dem. I stället är det som att se på tv. Vyerna målas upp så att man hela tiden kan föreställa sig hur det ser ut. Har man någongång sett en italiensk deckare på tv, så är det så som boken är. Hela tiden medan jag läser har jag en känsla att jag är med i ett avsnitt på tv. Först störde det mig lite, men egentligen är det ju ett rätt gott betyg, att författaren lyckas måla upp händelserna så trovärdigt att man kan se dem framför sig. Lite väl mycket karaktärer var det i boken, jag hade problem med att hålla reda på alla. Men överlag ändå en riktigt okej läsupplevelse. Lite annorlunda mot vad jag vanligtvis brukar läsa, och det är ju aldrig fel.

Tack till Modernista för recensionsexemplaret!

Liebster Blog Award!

I dessa tider av näthat cirkulerar det motsatta på bokbloggarna, nämligen Liebster Blog Award. Vad glad jag blev när den nådde också lilla mig. Jag konstaterar precis som Monika skriver i sitt inlägg att jag gläder mig något oerhört över att ni läsare återkommer till min blogg och läser det jag skrivit. Kärlek till er alla! Tack till Monika för utnämningen!

1. Vad ville du bli när du var liten?
Bibliotekarie var Drömyrket. Än idag undrar jag vad som gick fel...


2. Vad är du idag?
Sjukskötare. Boknerd. Fru. Mamma. Körsångare.


3. Vart vill du helst resa?
Drömmer ofta om att resa. Tyvärr stannar det ofta vid drömmar. Just nu är största drömmen att resa till Abu Dhabi där guddottern bor tillsammans med sin familj. Den drömmen ska bli sann.


4. Var ser du dig själv om fem år?
Oj. Knappast har det hänt så hemskt stora förändringar. Hoppas jag i alla fall. Barnen är tonåringar, det är lite skrämmande... Kanske, kanske jobbar jag på något annat ställe. Om inte så tar jag emot 20-års förtjänsttecknet det året.


5. Rött eller vitt?
Färg? Vin? Godis? Ingen skillnad. Båda går bra.


6. Sommar eller vinter?
Sommar. Inget snack om saken. Ju varmare desto bättre.


7. Skog eller hav?
Bor vid kusten så hav. Absolut.


8. Vad gör dig ledsen?
Svåra obotliga sjukdomar.


9. Vad är det bästa du vet?
Familjen. Vänner. Böcker.

Till sist borde jag dela ut awarden till fem bloggare. Jag har noll koll på vem som redan har fått den så jag väljer att ge den åt dig som ännu inte har fått den. Varsågod! Lämna gärna en kommentar med länk till ditt inlägg så att jag och andra hittar dit.

Livrädd av S.J Bolton

Det här inlägget skrivs bara någon timme efter att jag läst klart boken, den 25.3. Det publiceras på recensionsdagen, 3.4. Livrädd är S.J Boltons andra bok om kriminalpolisen Lacey Flint. Jag kan inte annat än konstatera att S.J Bolton senast med den här boken ställer sig på samma hylla som Gillian Flynn står på. Det är bara så bra. Jag är fast från första sidan.

En väg av självmord sköljer över universitetsstaden Cambridge. Unga kvinnliga studenter begår självmord, det ena värre än det andra. Polisen misstänker att det inte bara är ett sammanträffande men kan inte bevisa det. Lacey som precis har återhämtat sig från förra utredningen hon deltog i blir lockad att gå in under täckmantel för att locka fram eventuella gärningsmän. Hon ska agera psykologistuderande och försöka luska reda på om det på universitetet finns en ond subkultur som kan vara orsaken till självmorden. Fortare än kvickt börjar obehagliga händelser inträffa, händelser som verkar oförklarliga.

Som sagt var jag fast från första sidan. Det är spännande, ibland riktigt rysligt spännande. Titeln på boken är riktigt passande. Dead Scared heter den på engelska. Mer beskrivande titel får man leta efter, stundvis är jag livrädd. Jag har lite problem med att hålla reda på i vilken tid vilket kapitel utspelar sig, då endel kapitel är utmärkta med tidsangivelse medan andra inte är det. Men då man får igång läsflytet stör det inte längre. Jag kan inte gissa mig till lösningen innen den står där framför min näsa. Det är många vändningar, den ena mer överraskande än den andra. Jag gillar att man som läsare inte får alla detaljer klargjorda för sig, det ökade spänningen. Mer Bolton åt folket!

Tack till Modernista för recensionsexemplaret!

Mera tävlingar

Feelgoodbibliotekarien brukar lotta ut bra böcker, så även den här gången vill jag vara med då hon lottar ut En nypa salt av Maria Goodin. Har aldrig hört om boken, men då jag läste här blev jag intresserad. Det här är just det bästa med bokbloggar, man får en massa tips och uppmuntras att läsa annat än det självklara för en själv. Håller tummarna!

Tävling hos Sagan om sagorna

Anna på Sagan om sagorna har haft en händelserik påsk. Det firar hon med en utlottning av inget mindre än sex böcker! Flera av böckerna har jag varit intresserad av så visst vill jag vara med i den utlottningen. 10.4 är sista dagen att vara med. Det är samtidigt dagen då min pappa skulle ha fyllt 64 år om han hade levt. I sommar blir det 29 år sedan han dog. Fast nu var det utlottningen som det här inlägget skulle handla om. Jag håller tummarna att Fru Fortuna drar mitt namn i utlottningen.

Högläsning för barn

Den första notisen jag såg då jag gick in på facebook i morse var nyheten om att antalet föräldrar som läser högt för sina barn har minskat drastiskt. SvD Kultur skriver idag på sin webbsida att ännu på 1980-talet läste 80% av föräldrarna högt för sina barn. För 10 år sedan var siffran fortfarande 74%. Men förra året störtdök den siffran till 35%. Det är ju verkligen katastrofalt tycker jag. Samtidigt väckte det mig att reflektera över mitt eget högläsande.

När barnen var små läste vi dagligen högt. En tid fick jag inte storebror att sova dagssömn om vi inte läste först. Vi plöjde Emil och Pippi och diverse andra riktigt tjocka böcker. Båda barnen lärde sig läsa innan de fyllt 6 år. Efter det minskade högläsningen verkligen drastiskt. Det gick några år utan att vi läste något alls högt. Nu då dottern går i andra klass har de en kampanj, en kvart om dagen. Den går ut på att man ska läsa högt tillsamman minst 15 minuter om dagen. Hon har ett häfte där vi fyller i vad vi har läst och läraren kollar upp det nu och då. I och med det har vi nu återupptagit högläsningen. Vi lyckas inte få in 15 minuters högläsning riktigt varje dag. Vi försöker, men alltid lyckas det inte. För tillfället håller vi på med första Harry Potter boken, så nu är vi riktigt ivriga att få läsa vidare.

Högläsningsstunden är mysig, det kan ingen förneka. Själv märker jag att jag ibland blir lite irriterad på avbrytningar, då barnen frågar vad något ord betyder. Det skulle man ju inte få bli då det ju är fråga om ord som barnen inte förstår. Högläsning ökar barnens läsförståelse. Läsförståelse är en viktig, ovärderlig komponent i läsandet. Många barn läser på utan att förstå delar av texten de läser, vad den betyder.

Vad beror det då på att föräldrar inte längre läser högt för sina barn? Samhällets stressiga tempo? Till en del tror jag också att det är fråga om föräldrarnas bekvämlighet. Läser man annars inte heller böcker, varför skulle man då läsa för sina barn? På 80-talet hörde det till barnuppfostran att läsa böcker för barnen. Inte är det någon på barnavårdscentralerna som idag frågar föräldrarna om de läser för sina barn. Eller har jag fel?

Den här utvecklingen är riktigt oroväckande. Låt oss bokbloggare föregå med gott exempel. Läs högt för era barn! Säkert gör ni det också. Kanske det bara är jag som har slarvat med den saken...

Påskplaner

Märker till min stora förskräckelse att det igen har gått en vecka sedan mitt senaste blogginlägg. Måste verkligen skärpa mig. Den här veckan frågar Annika:

Vad ska du göra i påsk?

Jag är glad över att vi inte har fullspäckade planer. Idag kommer min mamma till oss och äta och i morgon ska barnen klä ut sig till påskgummor (så här på riktig finlandssvenska) och vi åker runt till bekanta och önskar glad påsk. Men där slutar planerna. Jag har nog tänkt hinna njuta av några bra böcker. Bla håller jag på läsa Kristina Ohlssons nya bok Davidsstjärnor, så den vill jag gärna fördjupa mig i. Kanske jag ska ta och blogga flitigt också. Får se. Skönt med lediga dagar utan en massa måsten!

Bokbloggsjerkadags igen

Efter några veckors uppehåll är jerkan igång igen hos Annika. Veckans fråga lyder:

Kan du ge exempel på en hyllad bok som du avskydde eller som du inte alls förstod dig på?

Den första jag kommer på är Tom Perrottas bok Little Children. Bla Bokbabbel hade hyllat hans böcker till skyarna men jag blev besviken. Lindrigt sagt. En annan bok som har hyllats och skrivits spaltmeter efter spaltmeter positiva omdömen om är Jellicoe Road. Den förstod jag nog inte riktigt helt, jag förstod inte riktigt vad alla menade. Visst var den helt okej, men inte så mycket mer än det heller.

Det kanske finns ett liv efter Readern i alla fall

För några dagar sedan var det många bloggare som gav upp ett ramaskri när Google meddelade att de kommer att stänga ner sin Reader den 1.7. Jag tycks inte vara ensam om att läsa blogginlägg via Google Reader. Bloglovin är ett alternativ, men det har jag läst såpass blandade kommentarer om att det inte känns lockande. Jag började söka efter alternativ och kom via facebook in på den här sidan. Där står det om feedly, en sida/applikation som importerar dina reader-inställningar och där du kan läsa blogginläggen. Jag har nu i två dagar provat på feedly och gillar att det gick helt smärtfritt att importera bloggarna och börja läsa. Jag är inte helt övertygad ännu att jag gillar det och har inte hittat alla finesser, men hittills är feedly det bästa alternativet till readern som jag har hittat. Jag länkar inte till feedly, för man ska välja till vilken webbläsare man vill installera det. Hittas lätt genom att googla.

Hur är det med er andra, har ni hittat något alternativ till readern?

Nykomlingar i bokhyllan

Två sms-avier plingade till i mobilen mitt under arbetsdagen idag. Det ena paketet hade sonen beställt för sitt presentkort han fick till 10-årsdagen. Har har väntat minst lika otåligt på sitt paket som jag har väntat på mitt. Han hann bara hem från skolan innan han ringde mig för att kolla om det kommit något meddelande. Så det var bara att åka via postombudet på hemvägen. Här är vad som fanns i paketen. Gissa vilket paket var mitt...

Fungerar!

Här om kvällen testade jag om det fungerade att läsa på min Kindle Paperwhite i mörker. Mannen sov och jag kände för att läsa ännu lite. Det fungerade alldeles utmärkt. Jag fick tom ställa in ljuset på lite mindre klart då det i mörkret lyste som bara vad. Så även denna funktion är jag jättenöjd med hos paperwhiten. Har nog inte kommit på något negativt ännu...

Hej läslust!

Den här boken hittade jag i postlådan idag. Som jag har väntat. Igår blev jag lite otålig och hojtade till på facebook och undrade om någon fått boken. Det visade sig att de flesta hade fått den precis igår. Måste ta och börja på den bums :)

Read an E-Book Week

Den 3-9.3 var det Read an E-Book Week. På hemsidan står det att mars är Read an E-Book Month. Tydligen har e-boksveckan firats sedan 2004. Syftet är att informera allmänheten om fördelarna och nöjet med att läsa böcker elektroniskt. Riktigt kul initiativ tycker jag. Jag firar nog Read an E-Book Week alla veckor, alla månader.

Jag hittade evenemanget på facebook. De hade en tävling där den som först svarade rätt på en fråga vann en Kindlebok. Jag lyckades svara rätt först och fick snart ett mejl med länk till Amazon. Då jag öppnade länken upptäckte jag att boken inte var tillgänglig i Finland, men att jag kunde få byta ut den mot ett presentkort i stället. Utmärkt! Så jag fick ett presentkort värt ca 16 dollar. För att presentkortet inte skulle försvinna ut i cyberrymden någonstans klickade jag fort som attan hem Veronica Roths Insurgent, andra delen av Divergent-trilogin

 Nu gäller det bara att komma igenom The Twelve som jag håller på med innan jag får börja på Insurgent. Nu känner jag att lite av den pirrighet och förväntan som infinner sig inom en när man har en bra bok som ligger och väntar på en börjar återvända. Den har varit borta hela februari, men tydligen återvänder den med vårsolen. Bra så. Visst är det något speciellt med känslan då man läser slut en bok (som man också gillar skarpt) så att man ska få börja läsa följande bok som väntar på en. Insurgent. Snart är det din tur.

Brännande kort

Det att jag ännu inte spenderat någonting från presentkorten till Adlibris och Amazon som jag fick till julklapp trots att vi idag har 10.3, det måste vara rekord. Jag börjar ändå nu känna vissa abstinensbesvär efter bokshoppande, så så småningom måste det nog åtgärdas. Presentkorten börjar pocka på uppmärksamhet allt oftare nu. De är nog helt tydligt rädda för att bli bortglömda. Har sett ut en par reaböcker från Adlibris, så nog ska det snart vara ett bokpaket på väg till det boktokiga hemmet.

Fortsätta eller sluta?

Så här kvinnodagen till ära började jag i morse läsa Caitlin Morans bok How to be a Woman på väg till jobbet. Tyckte att det skulle vara en passande bok en dag som denna. Kan inte säga att jag blev imponerad direkt. Är jag intresserad av att läsa hur det var att få mens första gången, eller hur hormonerna for iväg med henne? Jag har bara kommit ca 40 sidor in iboken, men jag överväger starkt att sluta där jag är. Vad säger ni som har läst? Ska jag ännu ge den en chans eller är det inte lönt? Jag brukar inte ge upp trots att jag inte gillar boken nämnvärt, men nu känns det som om jag kunde göra det.

Fifty Shades of Grey av E. L. James

Så har då också jag kollat in what all the fuss is about. Jag tänker inte berätta vad boken handlar om, det har ni säkert läst om på en hel massa bloggar under förra året. Du som inte vet vad den handlar om kan klicka här.

Jag är tveksam under så gott som hela boken. Jag förstår inte riktigt all uppståndelse som boken har fått. Det är en massa velande fram och tillbaka. En massa upprepningar. Det jag ändå tycker att är rätt så underhållande är "the inner goddess" som gör high five med sig själv och hejar på Ana. Det andra positiva och underhållande med boken är e-post diskussionerna mellan Ana och Christian.

Vad tycker jag så om sexscenerna? Ärligt talat så trodde jag nog att det skulle vara betydligt mer och betydligt "värre" efter det ryktet boken har. Visst finns det en del smaskiga scener och ibland rodnar jag lite, men jag hade nog trott att det skulle vara mera.

Kommer jag då att läsa de återstående böckerna? Halvvägs in i boken tänkte jag nog att en bok får vara nog, men nu tror jag ändå att jag ska ge bok nr två en chans. Tror ändå att jag behöver en smaskig deckare i mellan.

Måndagsenkät

För at försöka råda bot på bloggtorkan här på bloggen tar jag en enkät till hjälp. Det var på Julia Skotts blogg jag hittade enkäten och hon skriver att det är fritt fram att stjäla. Så stjäl du också, vetja! Här kommer mina svar.

1. Ljudbok eller bok i handen?
Hellre bok i handen än ljudbok. Har provat på ljudbok men inte riktigt helt fastnat. Jag har bara lånat ljudböcker på biblioteket och det är ganska bökigt att föra över 10-12 skivor till mp3-spelaren. Att gå så långt som att betala för en ljudbok har jag inte ännu kommit. Tycker att de är rätt så dyra. Så jag håller nog på bok i handen. En e-bok håller man ju också i handen...

2. Pocket eller inbunden?
Inbunden är favoritformatet, ekonomin gillar pocket bättre. Sällan köper jag en nyutkommen inbunden bok, brukar försöka hitta dem på rea.

3. Påhittat eller verklighetsbaserat? (Fiction/non fiction)
Påhittat, definitivt.

4. Harry Potter eller Twilight?
Jag har ju nu inte då läst någon Harry Potter bok... Jag har börjat läsa första boken  högt för barnen men ännu inte kommit så långt. Twilight har jag bara läst första boken av, men var nog inte så imponerad som de flesta andra verkar vara. Så det blir nog ändå Harry Potter. Jag tror i alla fall att jag kommer att gilla det bara vi kommer lite längre.

5. Fantasyvärld eller vår värld?
Föredrar nog vår värld. Har ju ändå på sista tiden läst och gillat en par dystopier, så nog går det med fantasy i små doser också.

6. Kindle, iPad eller annat?
Kindle, Kindle, Kindle. Min paperwhite är nog min bästaste pryl.

7. Låna eller köpa böcker?
Jag lider av ett "vilja ha mina böcker" begär. Så köpa böcker är svaret här.

8. Bokhandlar eller online?
Online är det som gäller. Då man som svenskspråkig bor i Finland får man med ljus och lykta leta efter svenska böcker i bokhandlarna. På tvåspråkiga orter, som den jag bor på, hittar men ett litet utbud dyra böcker på svenska. Att strosa i en bokhandel i Sverige däremot är som bomull fär själen. Visst skulle jag gärna handla böcker i fysisk bokhandel, men jag är tacksam för online bokhandlarna.

9. Ensamstående bok eller trilogi?
Läser man en riktigt bra bok så vill åtminstone jag gärna läsa mer av den författaren. Det är egentligen inte så stor skillnad om det är ensamstående böcker eller trilogier, bara det finns mer att läsa!

10. Tjock bok eller kort bok?
Gärna lite mitt i mellan lagom.

11. Romans eller action?
Att varva action med romans är det bästa tycker jag.

12. Mysa under en filt eller steka i solen?
Lätt fråga. Steka i solen.

13. Varm choklad eller latte?
Ingendera. En kopp te däremot tackar jag inte nej till.

14. Läsa recensioner eller bilda egen uppfattning?
Det är ju genom att läsa recensioner man får de bästa boktipsen. Men om det är en bok jag verkligen sett fram emot bildar jag gärna mig en egen uppfattning.

Genrer

Tiden den rusar iväg och det har gått en hel vecka sedan mitt senaste blogginlägg. Det blir två jerkainlägg efter varandra då.

Vilken genre önskar du att du kunde läsa men som du bara inte kan stå ut med?

Jag kommer faktiskt inte på någon genre som jag skulle önska att jag gillade. Jag är helt nöjd med de genrer jag läser. Jag hyser ingen längtan att läsa poesi eller fakta, inte heller sci-fi eller historiska romaner. Kanske det ändras någon dag, men så länge det finns olästa böcker i de genrena jag gillar så är jag helt tillfredsställd. 

Lässvackor

Det skrivs om lässvackor på diverse bloggar så här i februari. Det verkar som om februari är bokbloggarnas mörkaste månad. Så det är ett högaktuellt ämne Annika tar upp i veckans jerka.

Brukar du drabbas av lässvackor ibland och hur gör du i så fall för att ta dig ur dem?

Hittills har jag inte drabbats av någon lässvacka om lässvacka betyder att man inte har lust och orkar läsa. Snarare är det så att jag inte hinner läsa trots att jag mycket gjärna skulle göra bara och endast det. Som den här helgen. I Kindlen ropar The Twelve på mig och jag "måste" ställa till med 10-års kalas. Det betyder att det röjs, städas och bakas. Mat ska familjen också ha. Då blir det inte mycket lästid kvar av dagen. I morgon kommer första gästerna kl 14, så innan dess ska det sista fixas och trixas.

Så lässvacka för mig betyder att jag inte hinner läsa så mycket som jag skulle vilja. Å andra sidan vet jag inte om jag någonsin hinner läsa så mycket som jag skulle vilja. Jag hoppas innerligt att jag inte kommer in i en sådan lässvacka att jag inte skulle vilja läsa. Det kan jag inte alls tänka mig. Skulle det mot förmodan hända så skulle jag nog ta mig ur den med en lättsmält chick-lit eller en annan feelgood-roman.  

Hoppa högt Sigge!

Idag är det dottern Emma 8 år som agerar gästbloggare. Hon skriver om boken Hoppa högt Sigge! av Lin Hallberg. Texten är helt hennes egen.

Hoppa högt Sigge handlar om en flicka som heter Elina och hon är hästtokig. Hon rider på stallet Brobygården. Elinas favorithäst heter Sigge. Elina vill så gärna ha Sigge till sköthäst men en annan som heter Jossan har redan Sigge till sköthäst. Jossan blir för gammal för Sigge men hon vill ändå ha Sigge. Alla flickorna på Brobygården rider tillsammans till en annan gård. Där ska de rida i en manege. Elina får rida Sigge. När de ska ta galopp så faller Elina av! Om några timmar rider de hem. Ridläraren Ingela som äger hela stallet bestämmer att Elina får bli skötare på en ponny som heter Atle. Atle var Ingelas häst när hon var liten. Nu är Atle trettiosex år. Elina börjar sköta Atle. I sadelkammaren äter alla smörgåsar till mellanmål. Elina har inte med nåra smörgåsar så hon får en av en flicka som heter Rosanna. När Elina frågar Jossan om hon nån gång kommer sluta rida Sigge så säger Jossan fult åt Elina. Elina försöker hindra tårarna att komma ut men det går inte så bra.

Jag tyckte att den här boken var bra för att lite av det här har hänt Lin Halberg som är författaren och för att på sista sidan kunde man lära sig rita Sigges huvud.

ANDRA SIGGEBÖCKER:

Äntligen Sigge! Kom igen Sigge! Simma lungt Sigge! Äventyr med Sigge! Det spökar Sigge! April april Sigge!

Av det där böckerna har jag läst: Äntligen Sigge! Kom igen Sigge! April april Sigge och Simma lungt Sigge!