Vem som helst utom Ivy Pocket av Caleb Krisp

Detta inslag är skrivet av Emma 11 år.

Boken ''Vem som helst utom Ivy Pocket'' är den första boken i serien Ivy Pocket. Boken är rolig men samtidigt spännande. Boken handlar om att Ivy ska överlämna en klockdiamant till Matilda Buterfield på hennes 12-årsdag som är från hertiginnan av Trinity. Diamanten är speciell och många är ute efter den. Ivy måste skydda den med sitt liv.

Ivy är en kammarjungfru som skapar problem på alla platser hon är på. Själv ser hon sig själv som begåvad och helt underbar. Hon jobbar för snobbar och höga personer. Jag tror att boken heter vem som helst utom Ivy Pocket för att hon är en katastrof och ingen vill ha henne.

Jag tycker att bilderna är jättefina. De är svartvita och väldigt detaljerade. Men kanske barnen är lite för smala?

Tycker att boken var väldigt bra! Man får nästan rysningar bara man ser på bilderna, och bara man läser får man bara mer och mer rysningar ju längre in man kommer i boken. Boken är skrivet på ett bra sätt som gör så att man genast vill sätta sig ner och läsa den när man har minsta lilla tid. Väntar på nästa del!:)

Tack till Modernista för recensionsexemplaret!

Showtime!

Kören jag sjunger med i har nu funnits i 10 år och i morgon har vi två slutsålda jubileumskonserter. Vi har satsat stenhårt och pluggat ord, stämmor och koreografi. Det ska bli så kul att äntligen få uppträda!

Reselitteratur

I morgon bär det av till Prag. En liten minisemester, en mycket välkommen sådan. En av de roliga förberedelserna när man ska på resa är ju att välja vilka böcker som ska få följa med på resan. Ännu för några dagar sedan hade jag ingen aning om vad jag skulle ta med, men så såg jag att Mhairi McFarlane har kommit ut med en ny bok, Who's that girl. Den kändes som ett klockrent val. Lite feelgood är aldrig fel, speciellt inte på semestern. Då jag kom hem från jobbet hittade jag post från Lind & CO, nämligen Bro Bro Breja. Den kan jag bara inte lämna hemma, så den får följa med i kappsäcken. Jag tror jag ska klara fyra dagar i Prag med dessa böcker, och jag har ju min Kindle.

So long!

Ole Dole av Arlidge

Lind & co. har riktigt flyt i sin utgivning. Många författare som kanske inte varit så kända för oss nordbor. Först Jag lät dig gå och nu Ole dole, som visserligen inte är helt ny. Jag är så glad över dessa för mig nya författare som levererar.

Parvis kidnappas och försvinner personer i Southampton. De drogas och förs till avlägsna, övergivna ställen. De vaknar upp till en fasansfull verklighet. Instängda utan mat eller vatten, ingen möjlighet att ta sig därifrån. Det enda som finns är en mobiltelefon och ett vapen. Vapnet är laddat med en kula och på mobiltelefonen finns ett meddelande, skjut den andra och du får gå. Flera par försvinner och kriminalkommissarie Helen Grace team kommer ingen vart i utredningen. Mördaren lockar Helen allt närmare, men kommer hen att hittas?

Böcker som Ole dole får mig in i en total läskoma. Det är rysligt, obehagligt och otroligt spännande. Man måste läsa vidare för att få veta hur det går. Händelserna beskrivs rakt och ärligt, så rysliga som de är. Helen Grace har sina egna demoner att fightas med och hon söker sina egna vägar för att bli av med ångesten.

Nu längtar jag efter att få sätta tänderna i del två om Helen Grace, Bro bro breja. Det finns också en tredje del, Dansa min docka, yey!

Tack till Lind & CO för recensionsexemplaret!

Pluggvecka

Forskningar, diabetes, referenser, strulande program på datorn, det är vad min vecka har bestått av. Jag går som kanske någon av er vet en postgraduate utbildning på King's College i London, Masters of diabetes. Inkommande tisdag har vi deadline av hela årets uppgifter. Jag har nu i tre dagar suttit och redigerat, rättat, letat efter och läst forskningar att referera till och skrivit, skrivit och skrivit. Ögonen är alldeles fyrkantiga av allt stirrande på skärmen. Idag testade jag på att skicka in uppgiften för att testa den för plagiarism och klarade det med god marginal. Nu gäller det bara att vänta på vad professorerna säger om mitt arbete. Man kunde fila hur mycket som helst men jag måste nog sätta punkt nu.

Helgen kommer jag att tillägna mina lustläsningsböcker och kommer inte att titta åt forskningar. Vi ska vara hundvakter till en liten trasselsudd som tycker om att mysa, så jag tror jag ska stjäla till mig en eller annan mysläs-stund. Jag tänkte börja på Ole dole av M.J Arlidge. Vad tror du om det valet?

Vad läser du i helgen?

Jag lät dig gå av Clare Mackintosh

Klockrent! Bättre än Kvinnan på tåget och tom. Gone Girl! Detta kunde jag inte låta bli att utropa på Goodreads efter att ha gett fem stjärnor av fem som betyg åt Jag lät dig gå av Clare Mackintosh. Jag har varit alldeles uppslukad av boken under påsken. Snacka om påskekrim! Solen skiner lockande där ute men jag har inte kunnat tänka mig att gå ut förrän boken är utläst. Vilka vändningar, vilken tvist! Detta är helt klart höjdpunkten bland allt jag har läst so far det här året.

Jacob Jordan, 5 år, släpper sin mammas hand för ett ögonblick och blir överkörd av en bil. Föraren smiter från olycksplatsen och en mammas liv slås i spillror.

Jenna flyr från sitt liv, sitt förflutna. En tragisk händelse har ställt hennes liv på ända och hon kan inte bo kvar i Bristol längre. Av en slump kommer hon till en liten by i Wales och försöker bygga upp en ny anonym vardag. Hon blir bekant med den lokala veterinären Patrick och sakta men säkert vågar hon släppa in honom i sitt liv.

Jag lät dig gå är Clare Mackintoshs debutroman. Den baserar sig på en sann historia. Den blev en bästsäljare direkt och det förvånar mig inte alls. Jag har inget att klaga eller anmärka på. Personerna år trovärdiga, naturbeskrivningarna likaså. Jag känner lite Ann Cleeves Shetlands-vibbar när jag läser om den lilla byn i Wales med sina höga klippor och sandstränder och får en längtan efter att åka dit. Det ska bli intressant att se vad författaren kommer med till nästa. På hennes hemsida ser jag att hon i Juli ger ut boken I see you. Jag kommer inte att vänta på den svenska översättningen, trots att Jag lät dig gå var utmärkt översatt av Mia Gahne.

Jag lät dig gå är en bok som förtjänar uppmärksamhet. Den förtjänar att bli läst. Tvisten var för mig helt oväntad och fick mig nästan att tappa andan. Psykologisk thriller i förklädnad, spänningen trappas upp utan att man nästan anar det. Jag kan inte skriva mer utan att avslöja för mycket, läs boken, läs den så snart som möjligt!

Tusen tack till Lind & Co för recensionsexemplaret! Ni gjorde min påsk!

Detta var mitt inslag i påskens bokbloggsjerka. 

Book hangover

Det verkar som om jag allt mer sällan tittar in här på bloggen nuförtiden. Jag är jättetacksam för er som troget läser det jag skriver. Jag brukar försöka skriva om alla recensionsexemplar jag läser, men nu har jag inte läst så många dylika på senaste tiden. Jag måste nog skärpa mig och uppta skrivandet om hyllvärmare också. Så det har blivit lite jerka i stället. Så också denna vecka.

"Har du någonsin haft en ”book hangover”, det vill säga en bok som tar slut på tok för tidigt och lämnar ett sådant avtryck/tomrum att du inte riktigt förmår dig plocka upp en ny bok för att aktivt försöka komma över den?  Vilken i så fall?"

Så lyder veckans fråga. Ja, precis för en timme sedan läste jag klart Samuel Björks Det hänger en ängel ensam i skogen. Vilken bladvändare! Den blev bättre och bättre ju längre jag läste och idag kunde jag inte släppa den ur händerna innan den var slut. Så just nu känner jag lite av en book hangover.

Annars brukar man få en rejäl "boksmälla" efter bokmässan i Göteborg. En rejäl sådan upplevde jag både 2013 och inte minst 2014 då jag var en av bloggambassadörerna på mässan. En härlig känsla då man fått leva böcker i flera dagar och är helt utmattad av alla intryck man samlat på sig. För att inte tala om bokhögarna ...

Bokrea hiss eller diss?

Veckans fråga i bokbloggsjerkan tar upp ett aktuellt ämne:

"Den här veckan vill KajsaLisa veta vad vi tycker och tänker om bokrean: Har den spelat ut sin roll, eller ännu värre har bokhandeln spelat ut sin roll, med internethandel och läsplattor? Berätta gärna också om reafynd ni gjort."

För en vecka sedan insöp jag atmosfären i diverse bokhandlar i Stockholm. Bokrean hade börjat två dagar tidigare och det var gott om folk som botaniserade bland bokhögarna. Förr (för 15-25 år sedan) var det rena himmelriket att åka på kryssning till Stockholm och spendera dagen i bokhandlarna. Jag köpte otaliga böcker varje gång och armar och axlar värkte av tunga bokkassar. Känslan var obetalbar då man kom hem och fick klappa på alla fina böcker man köpt. Det var tiden innan internetbokhandlarna och bokbloggarna.

Den här gången köpte jag en enda bok på bokrean. EN ENDA BOK. För jag hade redan läst alla de böckerna som jag tidigare hade köpt på rean. Redan under ett par år har jag märkt att jag köpt allt färre böcker under bokrean. I och med bloggen läser jag mycket mer ny litteratur och då bokrean nuförtiden till största del består av ca ett år gamla böcker så har jag redan läst det mesta av det jag varit intresserad av. Så visst är det lite av ett antiklimax att med höga förväntningar se fram emot bokrean för att komma hem med en bok. Men ändå vill jag inte påstå att bokrean har spelat ut sin roll. För visst är det kul att botanisera bland böckerna och hittar man någon godbit så är det bara extra kul. Bokhandeln hoppas jag att överlever trots att jag själv ganska sällan köper böcker från en fysisk bokhandel. Läsplattan har sin speciella plats i mitt hjärta men jag tycker att det behövs både fysiska böcker och e-böcker.

Och vad fyndade jag då på rean? Jo, jag köpte Samuel Björks Det hänger en ängel ensam i skogen.

Och vinnaren är...

Jag kan förstå att ni alla med stor spänning väntat på resultatet i utlottningen. Fru Fortuna drog lappen med Boklusens namn på. Grattis! Jag har mejlat dig!

Två dagar kvar!

Ännu finns det tid kvar att delta i utlottningen av Camilla Grebes bok Älskaren från huvudkontoret. På onsdag kl 21 finsk tid (kl 20 svensk tid) drar jag en vinnare. Det enda du behöver göra är att lämna en kommentar med din e-postadress på det här inlägget.

De föräldralösa av Christina Baker Cline

Bild från förlaget

Medan snön vräkt ner utanför fönstret har jag totalt sträckläst boken De föräldralösa av Christina Baker Cline. Jag fick boken som recensionsexemplar från Massolit förlag redan i oktober och kan för mitt liv inte komma på varför jag inte läst boken förrän nu.

De föräldralösa baserar sig på en sann historia. 1929 kommer 9 år gamla Vivian till New York från Irland tillsammans med sin familj. Efter tragiska händelser förlorar hon hela sin familj i en eldsvåda och tas om hand av Barnomsorgen som sätter henne på ett tåg tillsammans med många andra föräldralösa barn. Barnen auktioneras ut till människor som vanligtvis ville ha arbetskraft till sina gårdar. Vivian blir bland de sista utvald av ett par som sätter henne i arbete som sömmerska. Levnadsförhållandena är miserabla och då landet drabbas av ekonomisk depression skickas Vivian vidare. Kontrollen av fosterföräldrar var inget vidare och Vivian slussas vidare. Kan det finnas ännu värre ställen att växa upp på?

2011 tvingas 17-åriga Molly till samhällstjänst efter att hon försökt stjäla Jane Eyre från biblioteket. För att inte tvingas byta fosterhem igen en gång går Molly med på att utföra samhällstjänsten hos 91-åriga Vivian. Vivian vill ha hjälp med att städa vinden där det samlats saker från hennes långa liv. I takt med att de sorterar igenom lådorna utvecklas en historia som får Molly att inse att hon har en hel del gemensamt med Vivian.

De föräldralösa är en helt underbar bok. Det är feelgood samtidigt som det är sådan misär och hjärtskärande människoöden och jag kan inte slita mig från boken. Att tänka sig att sådant här på riktigt har hänt får mitt hjärta att brista. Otaliga barn har åkt med dessa auktionståg och mamman i mig lider när jag tänker på alla barn som farit illa. Visst har säkert många barn fått goda hem och lyckliga liv men faktum är att otaliga barn blivit utnyttjade och varit tvungna att överleva misär.

Jag är inte en vän av historiska böcker men den här historien grabbar tag i mig direkt. Jag känner med barnen och går från hopp till förtvivlan då jag följer deras öde. Den här boken förtjänar att skrivas och pratas om. Skulle jag vara med i en bokcirkel skulle den här boken vara en självklar kandidat till cirkelbok. Jag skulle gärna diskutera boken med andra som läst den. Läs den! Jag gav den 5 stjärnor av 5 på Goodreads.

Tusen tack till Massolit för recensionsexemplaret! Ursäkta att jag läste boken först nu!

Utlottning!

Historiens första utlottning på min blogg börjar nu! Vill du vinna ett signerat exemplar avCamilla Grebes bok Älskaren från huvudkontoret så är det bara att lämna en kommentar till det här inlägget. Kom ihåg att skriva hur jag kan kontakta dig om det är du som vinner. Den 24.2 kl. 21 (20.00 svensk tid) drar jag en vinnare med hjälp av slumpgeneratorn. Dela gärna och delta aktivt!

Tack till Månpocket för samarbetet!

Ruth är tillbaka!

Titta vad som precis landade i min Kindle! Inte måste jag väl gå på jobb i morgon?

Sjuka själar av Kristina Ohlsson

Allt jag har läst av Kristina Ohlsson har jag älskat. Jag har inte ännu läst barn/ungdomsböckerna men de finns i dotterns bokhylla, så jag ska nog läsa dem så småningom också. Förväntningarna på den nya boken Sjuka själar var således höga.

Kors och brinnande träd som varslade om försvinnanden och död plågade invånarna i Kristianstad för 10 år sedan. Lukas var den tredje som försvann och den enda som hittades efter tre veckors frånvaro. Lukas skador var omfattande och han minns inget från händelserna. Nu 10 år senare återvänder han för första gången till hemstaden. På andra sidan gatan bor Gunnar som aldrig kommit över att hans dotter Fanny aldrig hittades. Gunnar tror att Lukas vet vad som hänt, att han har svar på frågorna. I samma veva flyttar Anna och David in i prästgården längre ner på gatan. Anna känner sig obekväm och olustig i huset och då hon hittar ett järnkors i trädgården blir hon riktigt rädd. Har mördaren aktiverat sig igen?

Jag behöver kanske inte orda så mycket om vad jag tyckte om boken. Kristina Ohlsson är ett geni. Vad hon än ger sig in på så blir det bara så rätt och så bra. I början lunkar berättelsen på i sakta mak, man lär känna personerna. Plötsligt smäller det till och det blir en kapplöpning utan like. Jag kastas mellan att misstänka än den ena, än den andra. Ändå är det tvisten på slutet som gör det så lyckat. Känslan och stämningen i boken gör att det är omöjligt att lägga den ifrån sig. Miljöerna och det ständiga regnandet passar bra in i berättelsen och ger trovärdighet till historien.

Sjuka själar är en skräckroman skriven i deckarstil. Ett koncept som visar sig vara helt genialt. En full femma får boken av mig på Goodreads! Kristina Ohlsson - jag vill ha mer!

Tack till Piratförlaget för recensionsexemplaret!

Bokbloggsjerka - läsplaner

Förra veckan hann jag inte med i återlanseringen av bokbloggsjerkan men nu hänger jag på igen. Veckans fråga lyder:

Har du gjort upp några läsplaner för 2016, och hur väljer du i så fall ut vilka böcker du ska läsa och när?

Jag har min vana trogen inte gjort upp några som helst planer på vad jag ska läsa. Jag går på känsla när jag väljer ut min nästa bok. Naturligtvis planerar jag läsa nya böcker av favoritförfattarna, tex. kom Krisitna Ohlsson ut med en skräckroman i dagarna. Den håller jag på med Så väntar jag otåligt på Jenny Colgans och Elly Griffiths nya böcker. Man behöver bara leta på förlagens hemsidor så hittar man en massa man vill läsa.

Förra sommaren började jag studera på ett post graduate program vid King's College i London. Det är ett program för sådana som jag, som jobbar som diabetesskötare. Det har visat sig att det är en rätt så omfattande skolning och den stör verkligen min läsning och speciellt mitt bloggande. Men jag kommer att kämpa på, jag vägrar ge upp läsandet. Visst läser jag till studierna också, men det är forskningar och andra rapporter. Jag uppskattar ännu mer än förut att läsa för nöjes skull och njuter av varje stund då jag får sitta med en bok framför näsan.

Goodreads, håll koll på vad du läser

Sofie bad i en kommentar på det här inlägget mig att skriva om vad Goodreads är. -Tror att jag aldrig haft tre länkar i samma mening förut- Det gör jag ju så gärna!

Goodreads är en slags sociala media för boknördar. Man kan vara vän med andra likasinnade och följa med, gilla och kommentera vad hen läser. Den största fördelen är nog ändå att man kan lägga in sina böcker i olika hyllor, bla.  lästa böcker, to read, currently reading osv. Man kan också lägga till en egen hylla med ett namn man själv hittar på. Då man läst en bok och lagt till den börjar man så småningom få förslag på böcker man kanske gillar. Det är på både gott och ont det där med förslag, en och annan gång har jag trillat dit och klickat hem en ny bok eller två. Andra gånger har jag hittat riktiga pärlor bland förslagen, så jag kan inte låta bli att kasta ett öga på dem nu och då. Om man lägger in datum för när man läst klart boken börjar det samlas statistik. Statistikdelen kunde vara lite mer avancerad, i dags dato får man statistik över hur många böcker man läst, hur många sidor man läst och statistik över vilka år böckerna är publicerade.

Goodreads har en omfattande databas med böcker, också på svenska. Det är inte ofta boken jag vill lägga in inte finns där. Finlandssvenska författares böcker finns inte alltid, speciellt inte lite äldre böcker. Är boken också riktigt nyutkommen och på svenska så kan det hända att den inte hunnit läggas till ännu. Jag vet ärligt talat inte hur böckerna hamnar i databasen, det måste nog gå på något sätt per halvautomatik. Om boken inte finns i databasen så kan man själv lägga till den. Man fyller bara i ett formulär med så mycket uppgifter som möjligt och efter det kan vem som helst lägga till boken i sin egen hylla.

Då man lägger till en bok kan man om man vill skriva en recension om boken. Jag brukar inte göra det i och med att jag oftast skriver här på bloggen. Det finns också ett antal widgetar som man kan lägga till på sin blogg så att händelser på Goodreads automatiskt läggs upp på bloggen. En sådan är den årliga "Reading challenge", utmaningen där man utmanar sig själv med att lägga upp ett mål för hur många böcker man vill läsa under ett år. Man kan hela tiden följa med var man ligger i utmaningen och blir påhejad om man ligger lite över eller lite under lästakten som krävs för att uppnå målet.

Goodreads är lätt att använda. Det här inlägget blev förvånansvärt långt. Hoppas att jag inte svamlat alltför mycket utan att man förstår något av vad Goodreads är. Detta är ett alldeles osponsrat (är det ens ett ord) inlägg. Läser du- gå med i Goodreads. Leta upp boktok73 och be mig till vän. Det är kul!

Adlibris Letto

Lagom inför Helsingfors bokmässa i slutet av oktober 2015 lanserade Adlibris äntligen sin läsplatta Letto i Finland. Letton har sålts i över 20 000 exemplar i Sverige och nu hoppas Adlibris på att de finka läsarna också ska hitta läsplattan och upptäcka e-bokens förträfflighet.

Letto Frontlight, som modellen heter, väger 190 g och har inbyggd bakgrundsbelysning. Det betyder att du inte behöver sitta i ett upplyst rum för att kunna läsa, det går alldeles utmärkt att läsa i totalt mörker. Samtidigt går det också utmärkt att läsa ute i solljus också. Ljusstyrkan går att justera så att den passar in i olika belysningar och situationer. Skärmens storlek är 6 tum, motsvarar en pocketboks sida. 4GB inbyggt minne motsvarar en bokhylla på ca 4000 böcker. Minnet går också att utökas med ett minneskort (ingår inte i grundpaketet).

Ni som känner mig eller har följt med min blogg en tid kanske vet att jag är en total pryltok. Jag älskar min Kindle Paperwhite och har varit nyfiken på Letton sedan den lanserades i Sverige. Nu då den lanserades i Finland tog jag kontakt med Adlibris och fick låna ett exemplar för att testa. Därav detta inlägg.

Letton är till sin fysiska storlek lika bred och lika tjock som Kindlen. På höjden däremot är Letton ca. en cm mindre än Kindlen. Letton har bläddringsknappar på både högra och vänstra sidan av skärmen och de knapparna gör att jag har lite problem med att bekvämt hålla i plattan. Jag bläddrar också i misstag några gånger innan jag väljer mig med knapparna. Det går också att bläddra, dvs. byta sida i boken, genom att vidröra skärmen och det känns mer naturligt för mig. Själva boksidan är lika stor på båda plattorna.

Ljuset är lite olika på de båda plattorna. Lettons ljus är starkare och lite gulare än Kindlens. Kindlens boksida ser vitare ut än Lettons, (därav Paperwhite namnet) men det är inget jag störs av när jag läser på Letton. Letton har sju typsnitt (fonter) mot Kindlens sex. Textstorleken kan man på Letton ställa med 19 steg mot Kindlens 8. Marginal- och radinställningar är lika på båda plattorna. Jag rekommenderar att man provar sig fram, med vilket typsnitt, vilken storlek, radavstånd och hurudana marginaler flyter läsandet på bäst för just dig.

En kul inställning på Letton är att du kan välja vilken bild som visas på viloskärmen då du slutar pausar läsandet. Det är ju lite kul att den bok jag håller på med visas på skärmen, som om det var en riktig bok. Det är en inställning som jag inte har vetat att jag saknat på Kindlen.

Summa summarum: Letton är ett riktigt bra val för dig som köper de flesta e-böckerna på svenska. Letton är direkt länkad till Adlibris, vilket betyder att man via det inbyggda trådlösa nätverket kan ladda ner böcker från Adlibris hemsida direkt till plattan. Handlar du på någon annan sida så behöver du använda en dator men det är enkelt att föra över boken till plattan från datorn. Jag har inte prövat på att låna e-böcker från biblioteket, men det ska gå riktigt enkelt via datorn det också. Direktiv finns här.

Pryltoken i mig skulle nog vilja ha en egen Letto. Den kunde vara ett bra komplement då tex. barnen vill läsa en e-bok då jag är mitt inne i en dylik. Så vem vet, om Adlibris kommer med ett riktigt bra erbjudande är jag kansek där och klickar hem ett exemplar.

Stort tack till Adlibris för samarbetet!

Läsåret 2015

2016 är här och det är dags att kasta några blickar tillbaka på år 2015. På Goodreads kom jag redan i god tid i november upp till mitt mål på 60 böcker. Det hann bli 65 innan året var slut. Det blev inte många böcker som fick fem stjärnor, men de som fick det var också värda det. De vackraste av Karin Slaughter, Vårjakt i Rosengädda av Emma Hamberg och One small act of kindness av Lucy Dillon var fulla femmor för mig det här året. 18 böcker fick fyra stjärnor, 31 böcker fick tre stjärnor. 11 böcker fick två stjärnor och endast två böcker fick en stjärna. Så summa summarum är jag riktigt nöjd med bokskörden. 20184 lästa sidor är 1323 sidor färre än 2014 trots att jag läste en bok mer 2015.

Nu gäller det att blicka framåt mot ett nytt år fyllt av böcker och hoppeligen många långa lässtunder. Och visst ser det lovande ut då det kommer ut nya böcker av Kristina Ohlsson, Elly Griffiths (yey!), Alex Marwood, Jenny Colgan, Peter May, Eva Dolan och många många fler.