"Alice studerar litteratur vid universitetet, men hänger helst på krogen. Ulrika är betydligt äldre, hon är bibliotekarie och tycker om raka rader. En vanlig torsdag korsas deras liv i biblioteket där Ulrika för det mesta möter dem som trillat ur ekorrhjulet, de utstötta som saknar mål och betydelse.Boken är skriven på finlandssvenska, men den hel del finska ord och fraser. Det gör mig lite ledsen eftersom jag gärna vill att vårt finlandssvenska språk ska vara svenskt, utan en massa finska inslag. Till en del stör detta min läsupplevelse. Jag känner mig också gammal medan jag läser. Världen i boken är så olik min och jag gillar inte att läsa om hur det luktar på puben eller under toaltettbeök i fyllan.
Allt annat förlorar sin mening.
I ett grått och kallt Helsingfors försöker Alice och Ulrika omskapa sig själva och varandra, men verkligheten utanför deras tvåsamhet tränger sig på och skakar om både dem och människorna i deras närhet."
Själva kärlekshistorien är rak och ärligt beskriven, om än jag ibland har lite problem med att hålla reda på vem det handlar om. Boken tar sig mot slutet, men blir tyvärr inte min favorit för i år.
Tack till Schildts & Söderströms för recensionsexemplaret.