Akademiska bokhandeln såld till Bonnier

Idag har vi nåtts av nyheten att Stockmann säljer Akademiska bokhandeln i Helsingfors till Bonnier Books. Böcker hör inte till Stockmanns fyra "keys to success" och Stockmanns vd Per Thelin tror att Bonnier har betydligt bättre förutsättningar att utveckla bokhandelsbranchen i Finland. Sedan tidigare äger Bonnier bokförlagen WSOY, Tammi, Readme och nätbokhandeln Adlibris. I och med affären ska Finland få ett betydligt bredare utbud av litteratur.

Vad ska man då tycka om det här? Ja, min spontana reaktion är försiktigt nyfiken. Om Stockmann inte vill satsa på böcker och litteratur så är det nog bra att det kommer in en aktör som kan den branchen och är villig att satsa. Jag hoppas att atmosfären i butiken i Helsingfors centrum inte förändras. Bokhandeln är en magisk plats. Det är som balsam för själen att bara strosa omkring bland hyllorna, klappa på och bläddra i böckerna. Och visst är det vackert?

En intressant affär, ska bli kul att se hur Bonnier kommer att synas i butikerna.

Barfotaflickan av Katerina Janouch

Barnmorskan Cecilia Lund fyller 40 år. Hon lever varannan vecka- liv och jobbar på ett nytt fint BB. En natt föder en pappersläs kvinna en son och följande dag har hon förvunnit utan sin lilla baby.

I den åttonde boken om Cecilia får invandrare och de utstötta i samhället mycket synlighet. Cecilia engagerar sig i tiggarnas situation och får både höra lovord och spott och spe över det. Cecilia brottas med frågor om människors lika värde.

I de senaste böckerna har jag stört mig på att Cecilia nästan medvetet blandat sig i krångliga och farliga situationer. I Barfotaflickan är det inte så. Det är först ganska i slutet som Cecilia trampar in på ett område som visar sig vara allt annat än fridfullt och övergivet.

I Barfotaflickan får också Cecilias familj ganska mycket synlighet. Det är ett riktigt bra drag av författaren. Cecilias mamma, mormor, systrar och barn, alla bekanta från tidigare böcker, alla med sina egna små och större problem. Jag gillar det att all fokus inte är på Cecilia och att läsaren får en större inblick i de andras liv också.

Barfotaflickan är just det jag önskar mig av en roman. Jag kan gott och väl rekommendera den som hängmatteläsning i sommarvärmen. Men har du inte läst de tidigare böckerna om Cecilia Lund så ska du absolut göra det först!

Tack till Piratförlaget för recensionsexemplaret!

P.s Tack Katerina för att du delade med dig av och om skrivprocessen i slutordet!

Järnblod av Liza Marklund

Elfte boken om Annika Bengtzon. Det är imponerande. Men nu är det slut. Järnblod är den avslutande delen om journalisten Annika Bengtzon. Det är med ett vemod jag tar avsked av de bekanta personerna som jag följt i alla dessa år. En av de bästa sakerna med att läsa en serie är att man vet vad man kan förvänta sig, man träffar bekanta karaktärer och vet redan en hel del om dem från tidigare böcker.

Annikas förhållande till sin syster Birgitta har varit ganska svalt under många år. Nu är Birgitta försvunnen, hon har skickat ett meddelande till Annikas telefon; Hjälp mig! Trots att Annika till en början inte blir så orolig gnager ändå frågan om vad som hänt hennes syster i henne och Annika börjar göra egna efterforskningar. Hon tvingas återvända till sina hemtrakter och konfrontera de mörka minnena från sitt förflutna. Ex-mannen Thomas hyser ännu agg mot Annika och hans beteende blir allt mera obehagligt. Samtidigt händer det stora saker på Kvällspressen, det ser ut som om det sista Anders Schyman gör innan sin avgång är att lägga ner papperstidningen. Det, och bevakningen av en uppmärksammad rättegång om ett bestialiskt mord på en uteliggare, håller redaktionen och Annika sysselsatta.

Läsaren får det hen förväntar sig. Spänning, drama och det där bekanta man förväntar sig av en bok av Liza Marklund. Läsningen flyter på, trots att jag läser på iPaden och det är lite obekvämt. "Järnblod är en mörk thriller om relationer och försoning, identitet och hämnd" står det på Piratförlagets hemsida och där håller jag absolut med.

Tack till Liza Marklund för serien om Annika Bengtzon. Jag hade gärna fortsatt läsa om Annika men ser nu fram emot nya bekantskaper!


Tack till Piratförlaget för recensionsexemplaret!

Klick, klick

Om jag råkade nappa på Ditos Hausfrau-erbjudande? Om jag råkade klicka hem de tre senaste böckerna av Carin Gerhardsen med det samma? Visst råkade det gå så. Semesterläsningen måste tryggas och Kindlen laddas, det är bara fyra veckor kvar till semestern! Dessutom kommer jag att tillbringa en vecka i London (tjoho!) på tilläggsutbildning innan semestern så visst förstår ni att det var närmast nödvändigt att göra dessa inköp? Då Dito kommer med 1, 2, 3, 4 riktigt bra erbjudanden gäller det att slå till direkt. Visst?

E-böcker på finska och svenska på Adlibris

Förr var resväskan fylld med tunga böcker då jag kom hem från Stockholmskryssningen. Axlarna och armarna var sjuka många dagar efter hemkomsten men bokhyllan var matad med nya fina böcker på svenska. Sedan kom Adlibris och boktokarna i svenskfinland hann upptäcka Stockholms sevärdheter då de inte behövde rusa från bokhandel till bokhandel under den korta dagen i Stockholm. Böckerna man beställde via nätet var betydligt billigare än de man kunde hitta i bokhandlarna här i Finland, priserna motsvarade nästan de priser man betalade i Stockholm.

Jag prenumererar på Adlibris nyhetsbrev, både på finska och på svenska. Då jag ögnade igenom det senaste finska brevet såg jag att de nu har ett erbjudande, köp tre e-böcker, betala 10€. Det tyckte jag att lät som ett bra erbjudande så jag gick till Adlibris sida på svenska och fick leta en god stund innan jag hittade samma erbjudande på svenska. Men döm om min förvåning då det erbjudandet var köp fyra e-böcker och betala 17€! På finska får jag alltså tre böcker för 3.33€/st och på svenska förväntas jag betala 4.25€/bok! Är då det finska utbudet sämre än det svenska? Nej, bland de finska böckerna fanns Lars Kepler, Jo Nesbö och Camilla Läckberg, så inte alls bara inhemska för mig okända böcker och författare.

Detta beskriver tyvärr den sits vi finlandssvenskar sitter i då det gäller böcker på vårt modersmål. Tidigare var Adlibris ett för oss förmånligt ställe att inhandla böcker, men under den senaste tiden har priserna tyvärr stigit allt mer. Kanske klickar jag mig allt mer till Bokon och Bokus och andra svenska sajter i framtiden för att över huvudtaget ha råd att köpa böcker på svenska. Jag vet inte desto mer vad prisskillnaden på Adlibris beror på - upplys mig gärna, men jag tycker inte att beskattningen här kan spela någon roll. En bok i Finland är väl en bok oberoende på vilket språk den är skriven? Eller har jag fel? Jag kan i alla fall inte annat än tycka att det är galet.

Deckarveckan 8-14.6

Som jag tidigare nämnt här på bloggen så uppmärksammas böcker och läsning lite extra i Finland under 2015 då vi firar Bokens år. Ett av evenemangen under året är Deckarveckan (Dekkariviikko), som ordnas av bokhandlarna och pågår den här veckan. Många finska bokbloggar uppmärksammar veckan på sina bloggar och på facebook finns ett evenemang där man kan posta deckartips och annat som passar in i temat.

Visste ni att deckaren är de högtutbildades genre och de som köper många böcker läser mest deckare. Man kan inte definiera deckarköpare enligt kön, det är lika många män och kvinnor som köper deckare. Överlag köper fler kvinnor böcker, men i deckargenren är skillnaden mindre. Den typiska deckarläsaren är 40-49 år. I den åldersgruppen har nästan en tredjedel uppgett att de har köpt deckare under det senaste året. I "Finland läser" undersökningen framkom det tydligt att finländare fortfarande är ett läsande folk. 78% av 17-79 åringar köpte under det senaste året minst en bok. Inte illa, trots att jag inte har siffror från andra länder att jämföra med.

Så låt oss läsa deckare den här veckan, och kommande veckor med. Deckaren är en genre som är levande och ledande, den har gott om kokböckerna i popularitet. Det du!

Kindle vs iPad

Under de senaste veckorna har jag läst två böcker på iPaden. Det är ju smidigt att läsa på paddan, men ju mer jag läser på paddan desto mer uppskattar jag min kära Kindle. Böckerna jag läste var i PDF-format, vilket är betydligt bekvämare att läsa på en större skärm. PDF fungerar inte i Kindlen utan att man kör filen genom diverse konverteringsprogram. Min trotjänare Calibre klarar inte av att konvertera PDF-filer, så man borde ha något annat program för att få filerna konverterade så att Kindlen kan hantera dem. Så då är det lättare att rätt och slätt läsa dem på iPaden.

Största nackdelen med att läsa på iPaden är batteritiden. Det drar förvånansvärt mycket batteri att läsa. Då man är van med Kindlen som är mycket batterisnål irriteras man av att vara tvungen att ladda batteriet mitt i boken. En annan nackdel med iPaden är att läsning utomhus i solsken inte går så värst bra. Skärmen speglar och texten ser ut att vara långt inne i skärmen, om du förstår vad jag menar. På Kindlen är texten som i en pappersbok, och det är inga problem att läsa i solen.

Till iPaden kan man ladda ner otaliga appar att läsa på. Jag har Kindleappen, men de här böckerna läste jag i iBooks. Jag blir också lite irriterad på notifieringar från Gmail och Facebook som plingar till medan jag läser. Visserligen kan man stänga av notifieringarna, men då jag inte i huvudsak läser på iPden lät jag dem vara på.

iPaden är också ganska tung att gå omkring och bära på i handväskan. Den är stor och otymplig jämfört med Kindlen. På iPaden ser man bilder i färg, det gör jag inte på min Kindle. Jag läser inte så värst många bilderböcker, så det stör inte mig att pärmbilden är svartvit på Kindlen.

Summa summarum. Det är en rikedom att kunna välja i vilket format man läser sin bok. Att kunna välja enligt situation och tillgänglighet. Jag tycker att alla format har sin plats både pappersboken och e-boken.

Just nu-enkät

Kände för att göra ett "just nu" inlägg. Hittade den här från mars på Dark Places.

Vid sängen...
... har jag Behandlingen av Mo Hayder. Nuförtiden har jag bara en bok i taget vid sängen. Förr samlades bökcerna på hög där men nu har bokhögarna flyttat till läshörnan, vardagsrummet, ja lite här och där i hemmet.

Vid soffan ...
... har jag iPaden och på den har jag Barfotaflickan av Katerina Janouch. Paddan brukar inte riktigt hållas bara vid soffan, den har också fått resa med mig till jobbet ett par dagar.

På jobbet ...
... läser jag bara patientjournaler.

Utmaningsbok ...
... allt jag läser ingår i min läsutmaning, den på Goodreads. Jag är urusel på utmaningar, kan inte alls motivera mig till att delta i utmaningar. Så jag håller mig till ett för mig lagom högt antal för hela årets läsning och beundrar alla er som disciplinerat deltar i diverse utmaningar.

Bokcirkelbok ...
... har jag inte heller. Deltog under våren i bibliotekets bokcirkel. Temat där var bortglömda finlandssvenska författare. Läs mera här!

På läsplattan ...
... läser jag Fangirl av Rainbow Rowell.

Borde börja med ...
... Har inget speciellt som jag känner att jag borde börja med. Skönt att vara "up to date" med recensionsexemplaren!

Längtar efter att få läsa ...
... Istvillingar har jag blivit riktigt sugen på. Den figurerar lite här och där och jag hör idel lovord om den så naturligtvis blir jag också nyfiken.

Senast köpta bok ...
... är nog Fangirl till Kindlen.

Skulle vilja köpa ...
... Falleri fallera falleralla av Carin Gerhardsen. Men jag har inte läst den föregående delen ännu, så jag får ge mig till tåls.

Taivaslaulu av Pauliina Rauhala

Bokbabbel har sedan november 2014 lyriskt pratat om Taivaslaulu. Många andra har också instämt i hyllningssången. Jag ställer mig längst fram i den kören.

Taivaslaulu är en kärlekshistoria. Aleksi och Vilja träffas och förälskar sig i varandra under sin studietid. De drar ut på tiden innan de gifter sig men så fort de tar varandras händer ser de femliters grötkastrullen flimra framför ögonen. Aleksi och Vilja är gammellestadianer och så fort som prästen sagt amen börjar barnen komma. Historien berör svåra ämnen i religiösa kretsar, att nästan brista, att överleva i samfundet och hitta sin egen väg till att finna ro och lycka.

Boken berättas ur både Viljas och Aleksis perspektiv. Viljas tankar om livet som försvann och rollen som kvinna och mor. Aleksis strävan att vara en god make och far. Aleksis mjukhet och värme och hans kamp mellan känslor och inmatade konventioner. Det som ändå berör mig mest av allt är barnen som leker det de hör och uppfattar. Den nakna sanningen kommer fram i barnens oskyldiga docklekar och jag rörs till tårar av träffsäkerheten i lekarna.

Språket är det som gör den här boken unik. Det är också språket som gör den här boken så gott som omöjlig att översätta till svenska. Jag har alltid uppfattat finska språket som hårt och kantigt, men i Taivaslaulu är det poetiskt, lyriskt. Jag suger på varje ord, varje mening. Jag läser med vilje långsamt, långsamt, vill inte att boken ska ta slut för tidigt. Ibland får jag anstränga mig för att se symboliken, speciellt i epilogen, men det är fint, genialt. Pauliina Rauhalas debut är slående. Jag fylls av lycka, glädje, sorg, vrede, hopplöshet och tillit under läsningens gång. Kan inte komma på en enda annan bok som väckt så många känslor på en gång.

Kan du finska så ska du läsa den här boken.

Vita spår av Emelie Schepp

Vita spår är Emelie Schepps andra bok. Den första boken Märkta för livet gav hon ut på eget förlag innan Wahlström & Widstrand haffade tag i henne. Nu kommer Vita spår ut som fin inbunden bok. Emelie har jobbat hårt för att sälja sin första bok, hon är aktiv som föreläsare och är idag författare på heltid. Emelie Schepp var också en av författarna på spänningsminglet vi ambassadörer ordnade i samband med bokmässan förra hösten. Det är ett sant nöje att lyssna på Emelie berätta om sina böcker.


På X-2000 tåget på stationen i Norrköping har en ung kvinna hittats död. Kvinnans fingrar är blodiga och vitt skum rinner från hennes mun. Kvinnan hade inte rest ensam, men nu är hennes väninna spårlöst förvunnen. Jana Berzelius kopplas in som åklagare då man hittar drogkapslar i kvinnans mage. Ganska fort märker Jana att fallet har kopplingar till en person som hon inte vill kopplas ihop med och hon inser att hon måste hitta honom innan polisen gör det. Janas mörka förflutna hotas att avslöjas och det vill Jana förhindra till varje pris.

Jana Berzelius är huvudperson i Emelie Schepps böcker. Jana är inte den typiska huvudpersonen, hjälten, utan hon går sina egna vägar och hittar sina egna lösningar. Det är precis det som gör de här böckerna så bra. Det är fräscht, oväntat. Handlingen är också just det, oväntad. Just då jag tror att jag har klurat ut hur det ligger till slås mina teorier till spillror. Jag är tvungen att läsa vidare och sträckläser boken varje ledig stund. Omslaget är riktigt snyggt, Maria Sundberg har formgivit det. Stämmer bra överens med handlingen! Vita spår är den perfekta sommarboken, men läs Märkta för livet först så hänger du med från början.

För mig gäller en lång väntan på den tredje boken. Snälla Emelie, skriv! Skriv så tangentbodet glöder, så vi inte behöver vänta så länge på nästa bok!

Tack till Wahlström & Widstrand för recensionsexemplaret! Tack till Emelie för att du fixade boken åt mig!

Jobb och drömmar

Min arbetskarriär har inte sett ut som jag som liten skulle ha förväntat mig. Min högsta dröm var att bli bibliotekarie. I stället blev jag sjukskötare. Då jag blev klar 1996 var det lågkonjunktur i Finland och det fanns inga jobb för unga gröna sjukskötare. Jag drog iväg till London i stället och jobbade i ca 9 månader på ett sjukhus där. Då jag återvände till Finland fick jag ett vikariat på barnenheten i sjukhuset i vår lilla stad. Där blev jag kvar i 17 år! Medan jag jobbade på sjukhuset fick jag joba med ett IT-projekt, som skolare för ett nytt dataprogram som skule tas i bruk i hela sjukhuset. Den tiden var så rolig! Den gav mig verkligen mersmak och ett litet frö såddes inom mig. Ett frö om att någon gång i framtiden få jobba inom IT. Jag hör till den generationen som inte vuxit upp med datorer och mobiler, utan har som vuxen lärt mig själv allt jag kan om datorer och IT. Kanske det är just därför drömmen känns rätt så avlägsen. 

Sedan hösten 2013 jobbar jag som diabetesskötare för barn på ett annat sjukhus. Det var också en dröm, att få jobba med diabetes på heltid. Så två av mina drömmar har faktiskt gått i uppfyllelse! Än lever drömmen om att bli bibliotekarie kvar, likaså drömmen om att få jobba inom IT. Tänk att få använda den kunskap jag har samlat på mig från 18 år inom sjukvården med diverse dataprogram och t.ex. kunna vara med och utveckla nya program för hälsovården! Så om ni där på t.ex. Olingo har behov av en sjukvårdskunnig IT-konsult, är det bara att kontakta mig! En boktokig barnsjukskötare med ett stort intresse av datorer och IT, utveckling och utbildning. Eller tänk om jag skulle få chansen att jobba som bibliotekarie, kanske med e-böcker som specialitet! Att kobinera de två skulle vara den ultimata drömmen!

Behandlingen- En smakebit på söndag

Den norska bokbloggaren “Flukten fra virkeligheten” har varje söndag en rolig liten utmaning där man ska skriva ner en liten smakbit av boken man läser för tillfället. Ett kul sätt att få nya lästips.

Det är länge sedan jag gav er en smakbit. Så här post-eurovisions-trött passar det bra med ett inlägg som styr sig själv så att säga. Igår läste jag klart Emma Hambergs Baddaren, en underbar bok med Emma-typiska karaktärer. Jag kan inte säga det för många gånger, läs Emma Hambergs böcker, de värmer hjärtat!

Efter Baddaren började jag på Mo Hayders nya bok Behandlingen. Det är andra boken om Jack Caffery. Smakbiten är från bokens början.

"När alltsammans var över medgav kriminalkommissarie Jack Caffery, södra Londons beredskapsrotel för grövre brott, att av allt han sett i Brixton den där molniga julikvällen hade kråkorna varit det mest skakande.

De var där när han kom ut ur familjen Peach hus - drygt tjugo stycken som på sitt förstulna sätt stod på grannens gräsmatta, obekymrade om polisens avspärrning, åskådarna och kriminalteknikerna. Några hade näbben öppnen. Andra såg ut att flämta. Alla såg rakt på honom . som om de visste vad som hade hänt i huset. Som om de illmarigt skrattade åt hans reaktion på vad han hade sett på brottsplatsen, åt det oproffessionella sätt på vilket han tog det personligt."

Boken ges ut av Modernista, tack för recensionsexemplaret!

Grattis Bokbabbel!

Min stora bokbloggarförebild, Bokbabbel firar att hennes blogg fyller 10 år! Med dessa bookcakes stämmer jag upp i en boktokig hyllningssång och önskar Bokbabbel lycka till med de kommande 10 åren och alla år efter det! Tack för att du inspirerar oss andra boktokiga bokbabblare!

Bussresa, lästid och rock 'n roll

Inkommande helg kommer jag att åka buss i ca 864km. Lästid i massor är det första jag tänker på då. Troligtvis kommer jag inte att läsa så mycket, för det är ett härligt gäng jag åker med, nämligen bästa kören Cawiar. Vi åker till Vasa körfestival och under bussresorna brukar skratt och rungande sång avlösa varandra så läsron blir lite störd. Men det gör inget, jag brukar ha sjuka ansikts- och magmuskler efter de här resorna.

Skulle det nu vara så att det ändå skulle bli någon lästid över, så passade jag på att ladda Kindlen med både Emma Hambergs Baddaren och Rainbow Rowells Fangirl. Dessutom håller jag på med A hundred pieces of me av Lucy Dillon, men det kan hända att jag hinner läsa klart den innan vi far. Blir det brist så klickar jag hem Mhairi MaFarlanes It's not me it's you som jag också är riktigt sugen på. Många feelgood-böcker, tycks vara inne i en sådan fas nu. Fast jag sträckläste precis Emilie Schepps nya bok Vita spår som nog inte kan klassas som feelgood precis.

Om du befinner dig i Vasa i morgon eller på lördagen, kom och lyssna på Cawiar! Det är rock 'n roll, nitar och glitter som gäller! Så här ser vår spelplan ut:
Fre 15.5
21.40 - 21.55 Stadshuset
23.00 - 23.20 Bistro Ernst (Wasa Teater)

Lö 16.5
12.40 - 13.00 Rewell Center
13.30 - 14.00 Café Commerce
16.00 - 16.20 Fondis
17.20 - 17.40 Vasa fängelse (inte öppet för allmänheten)
dirigent Camilla Wiksten-Rönnbacka

Ha en skön helg!

En shopaholic i Hollywood av Spohie Kinsella

I En shopaholic i Hollywood har Becky Brandon, dottern Minnie och maken Luke har flyttat till Los Angeles pga Lukes jobb. Luke jobbar med den världsberömda skådespelaren Sage Seymore och Becky drömmer om att få bli hennes personliga stylist. Och som vanligt då Becky går in för att uppnå något blir det alltid lite kaos. Här lyckas Becky på något konstigt sätt bli anställd av Sages ärkerival. Hur påverkar det Lukes jobb med Sage?

Det är en trygghet i att veta att man kan lita på Sophie Kinsella och shopaholic-serien, man vet vad man får och man blir inte besviken. Becky lyckas snurra in sig i svårigheter och kaos utan like uppstår men i den här boken finns det ett lite större djup och allvar, åtminstone mot slutet av boken. Känner mig lite gammal när jag läser boken, som om jag växt ur den här serien. Ändå blir det bättre mot slutet och jag känner mig avslappnad då jag läst klart. En bra "palate cleanser" mellan allvarligare och tyngre böcker.

Tack till Massolit förlag för recensionsexemplaret!

Underbara förtrollande Rosengädda

Tessan har etablerat sig som krögare i det gamla stationshuset i Rosengädda. Tillsammans med dottern Marta och geten Bella har hon fullt upp med att servera lunchgästerna som har hittat stället. Hjälptrupperna är många, Camilla och Flatan med tvillingarna Ronaldo och Messi, Johnny och Jonathan samt Godsägaren Gustaf. Utan förvarning dyker Tessans mamma upp för att hjälpa till. Förhållandet mellan Tessan och Ann-Kristin har alltid varit ansträngt och nu kan Tessan inte förstå varför hennes mamma plötsligt kommit till Rosengädda. Konstigt beter hon sig dessutom. Sent en kväll knackar Erland (vem heter så?) på stationsdörren, han har kommit för att svara på annonsen som Tessan lagt upp på Blocket för flera månader sedan.

"Finnes: Mysig restaurang i Rosengädda stationshus på Kinnekulle.

Sökes: Redig person som kan hjälpa till med disk, servering, städa lite, skala potatis, klippa gräs och kanske hugga ner ett träd ibland. 

Dealen: Redig person jobbar fem dagar i veckan. I gengäld får redig person gratis boende i fint rum och mat på restaurangen. Redig person kan även få låna cykel. Tyvärr kan ingen lön utbetalas."

Så börjar Emma Hambergs tredje bok om samhället Rosengädda. 

Boken är som en karamell, så god att man vill sluka den på en gång, men också så underbar att man vill suga på den länge, länge. Jag skulle gärna flytta till Rosengädda med en gång, kanske kunde jag öppna en egen sjuksystermottagning där. Det lilla samhället är fyllt med härliga karaktärer och alla hjälper varandra och håller ihop. Spänning och romantik, äventyr och dramatik, det är Vårjakt i Rosengädda fyllt av. Emma Hambergs sätt att skriva är som balsam för själen, jag mår bra och fylls av en värme medan jag läser boken. Har du inte ännu stiftat bekantskap med Tessan & co tycker jag absolut att du ska göra det. 

De två första böckerna heter Rosengädda nästa! och Larma, släcka, rädda i Rosengädda. Man ska läsa böckerna i rätt ordning för att förstå allt. Jag saknar Bror och Jane i Vårjakt i Rosengädda, och slutet av boken får mig att innerligt önska och hoppas på att det som skulle vara en trilogi får fler delar. Många fler delar.

Tack till Piratförlaget för recensionsexemplaret!

27. Senaste inköpet

Summer at Little Beach Street Bakery av Jenny Colgan

Min absoluta favorit bland feelgoodförfattare är för tillfället utan tvekan Jenny Colgan. Jag älskade hennes bok Little Beach Street Bakery och nu har jag sträckläst uppföljaren, Summer at Little Beach Street Bakery. 

Polly stortrivs med sitt liv. Hon driver det lilla bageriet, bor i den pittoreska fyren tillsammans med pojkvännen Huckle och lunnefågeln Neil. Hon bakar oemotsåndliga bröd, hela det lilla samhället fylls av doften från bageriet. Ändå fylls Polly av en gnagande oro, allt går lite väl bra. Och visst visar det sig att det är en storm på kommande. En storm som kommer att förändra en hel del för fler än bara Polly.

Böckerna om det lilla caféet gick rakt in i mitt hjärta. Underbarast är nog den lilla lunnefågeln som smälter Pollys och de övriga bybornas hjärtan. Neil, som fågeln heter, är helt enkelt oemotståndlig. Det lilla samhället Mount Polbearne är så realistiskt beskrivet att jag kan se alla små gator ch gränder framför mig coch höra vågornas brus och fiskebåtarnas puttrande. Precis som det ska vara i en feelgood-roman eller chick-lit, kalla det vad du vill, blir det spänning och dramatik ochså i den här boken. Jenny Colgan lyckas ändå hålla det på en bra nivå, det är inte överdrivet. Jag kan inte nog höja hennes förmåga att beskriva känslor, händelser och vyer till skyarna, språket flyter på och jag lever mig in i det lilla brittiska samhället med alla dess egenheter och händelser. Det är som om jag var en av invånarna i byn. Och lunnefågeln ... Feelgood då den är som bäst!

Har du inte läst Jenny Colgans böcker, och gillar feelgood, då ska du ta och hålla utkik efter böckerna om Little Beach Street Bakery. För alla er som hellre läser på svenska har jag goda nyheter. Massolit ger ut den första boken på svenska i september! Kolla in Massolits fina omslag. Jag blir sugen på att läsa den på svenska också! Och visste ni att Jenny Colgan är en av manusförfattarna till tv-serien Doctor Who!