Taivaslaulu av Pauliina Rauhala

Bokbabbel har sedan november 2014 lyriskt pratat om Taivaslaulu. Många andra har också instämt i hyllningssången. Jag ställer mig längst fram i den kören.

Taivaslaulu är en kärlekshistoria. Aleksi och Vilja träffas och förälskar sig i varandra under sin studietid. De drar ut på tiden innan de gifter sig men så fort de tar varandras händer ser de femliters grötkastrullen flimra framför ögonen. Aleksi och Vilja är gammellestadianer och så fort som prästen sagt amen börjar barnen komma. Historien berör svåra ämnen i religiösa kretsar, att nästan brista, att överleva i samfundet och hitta sin egen väg till att finna ro och lycka.

Boken berättas ur både Viljas och Aleksis perspektiv. Viljas tankar om livet som försvann och rollen som kvinna och mor. Aleksis strävan att vara en god make och far. Aleksis mjukhet och värme och hans kamp mellan känslor och inmatade konventioner. Det som ändå berör mig mest av allt är barnen som leker det de hör och uppfattar. Den nakna sanningen kommer fram i barnens oskyldiga docklekar och jag rörs till tårar av träffsäkerheten i lekarna.

Språket är det som gör den här boken unik. Det är också språket som gör den här boken så gott som omöjlig att översätta till svenska. Jag har alltid uppfattat finska språket som hårt och kantigt, men i Taivaslaulu är det poetiskt, lyriskt. Jag suger på varje ord, varje mening. Jag läser med vilje långsamt, långsamt, vill inte att boken ska ta slut för tidigt. Ibland får jag anstränga mig för att se symboliken, speciellt i epilogen, men det är fint, genialt. Pauliina Rauhalas debut är slående. Jag fylls av lycka, glädje, sorg, vrede, hopplöshet och tillit under läsningens gång. Kan inte komma på en enda annan bok som väckt så många känslor på en gång.

Kan du finska så ska du läsa den här boken.

Vita spår av Emelie Schepp

Vita spår är Emelie Schepps andra bok. Den första boken Märkta för livet gav hon ut på eget förlag innan Wahlström & Widstrand haffade tag i henne. Nu kommer Vita spår ut som fin inbunden bok. Emelie har jobbat hårt för att sälja sin första bok, hon är aktiv som föreläsare och är idag författare på heltid. Emelie Schepp var också en av författarna på spänningsminglet vi ambassadörer ordnade i samband med bokmässan förra hösten. Det är ett sant nöje att lyssna på Emelie berätta om sina böcker.


På X-2000 tåget på stationen i Norrköping har en ung kvinna hittats död. Kvinnans fingrar är blodiga och vitt skum rinner från hennes mun. Kvinnan hade inte rest ensam, men nu är hennes väninna spårlöst förvunnen. Jana Berzelius kopplas in som åklagare då man hittar drogkapslar i kvinnans mage. Ganska fort märker Jana att fallet har kopplingar till en person som hon inte vill kopplas ihop med och hon inser att hon måste hitta honom innan polisen gör det. Janas mörka förflutna hotas att avslöjas och det vill Jana förhindra till varje pris.

Jana Berzelius är huvudperson i Emelie Schepps böcker. Jana är inte den typiska huvudpersonen, hjälten, utan hon går sina egna vägar och hittar sina egna lösningar. Det är precis det som gör de här böckerna så bra. Det är fräscht, oväntat. Handlingen är också just det, oväntad. Just då jag tror att jag har klurat ut hur det ligger till slås mina teorier till spillror. Jag är tvungen att läsa vidare och sträckläser boken varje ledig stund. Omslaget är riktigt snyggt, Maria Sundberg har formgivit det. Stämmer bra överens med handlingen! Vita spår är den perfekta sommarboken, men läs Märkta för livet först så hänger du med från början.

För mig gäller en lång väntan på den tredje boken. Snälla Emelie, skriv! Skriv så tangentbodet glöder, så vi inte behöver vänta så länge på nästa bok!

Tack till Wahlström & Widstrand för recensionsexemplaret! Tack till Emelie för att du fixade boken åt mig!

Jobb och drömmar

Min arbetskarriär har inte sett ut som jag som liten skulle ha förväntat mig. Min högsta dröm var att bli bibliotekarie. I stället blev jag sjukskötare. Då jag blev klar 1996 var det lågkonjunktur i Finland och det fanns inga jobb för unga gröna sjukskötare. Jag drog iväg till London i stället och jobbade i ca 9 månader på ett sjukhus där. Då jag återvände till Finland fick jag ett vikariat på barnenheten i sjukhuset i vår lilla stad. Där blev jag kvar i 17 år! Medan jag jobbade på sjukhuset fick jag joba med ett IT-projekt, som skolare för ett nytt dataprogram som skule tas i bruk i hela sjukhuset. Den tiden var så rolig! Den gav mig verkligen mersmak och ett litet frö såddes inom mig. Ett frö om att någon gång i framtiden få jobba inom IT. Jag hör till den generationen som inte vuxit upp med datorer och mobiler, utan har som vuxen lärt mig själv allt jag kan om datorer och IT. Kanske det är just därför drömmen känns rätt så avlägsen. 

Sedan hösten 2013 jobbar jag som diabetesskötare för barn på ett annat sjukhus. Det var också en dröm, att få jobba med diabetes på heltid. Så två av mina drömmar har faktiskt gått i uppfyllelse! Än lever drömmen om att bli bibliotekarie kvar, likaså drömmen om att få jobba inom IT. Tänk att få använda den kunskap jag har samlat på mig från 18 år inom sjukvården med diverse dataprogram och t.ex. kunna vara med och utveckla nya program för hälsovården! Så om ni där på t.ex. Olingo har behov av en sjukvårdskunnig IT-konsult, är det bara att kontakta mig! En boktokig barnsjukskötare med ett stort intresse av datorer och IT, utveckling och utbildning. Eller tänk om jag skulle få chansen att jobba som bibliotekarie, kanske med e-böcker som specialitet! Att kobinera de två skulle vara den ultimata drömmen!

Behandlingen- En smakebit på söndag

Den norska bokbloggaren “Flukten fra virkeligheten” har varje söndag en rolig liten utmaning där man ska skriva ner en liten smakbit av boken man läser för tillfället. Ett kul sätt att få nya lästips.

Det är länge sedan jag gav er en smakbit. Så här post-eurovisions-trött passar det bra med ett inlägg som styr sig själv så att säga. Igår läste jag klart Emma Hambergs Baddaren, en underbar bok med Emma-typiska karaktärer. Jag kan inte säga det för många gånger, läs Emma Hambergs böcker, de värmer hjärtat!

Efter Baddaren började jag på Mo Hayders nya bok Behandlingen. Det är andra boken om Jack Caffery. Smakbiten är från bokens början.

"När alltsammans var över medgav kriminalkommissarie Jack Caffery, södra Londons beredskapsrotel för grövre brott, att av allt han sett i Brixton den där molniga julikvällen hade kråkorna varit det mest skakande.

De var där när han kom ut ur familjen Peach hus - drygt tjugo stycken som på sitt förstulna sätt stod på grannens gräsmatta, obekymrade om polisens avspärrning, åskådarna och kriminalteknikerna. Några hade näbben öppnen. Andra såg ut att flämta. Alla såg rakt på honom . som om de visste vad som hade hänt i huset. Som om de illmarigt skrattade åt hans reaktion på vad han hade sett på brottsplatsen, åt det oproffessionella sätt på vilket han tog det personligt."

Boken ges ut av Modernista, tack för recensionsexemplaret!

Grattis Bokbabbel!

Min stora bokbloggarförebild, Bokbabbel firar att hennes blogg fyller 10 år! Med dessa bookcakes stämmer jag upp i en boktokig hyllningssång och önskar Bokbabbel lycka till med de kommande 10 åren och alla år efter det! Tack för att du inspirerar oss andra boktokiga bokbabblare!

Bussresa, lästid och rock 'n roll

Inkommande helg kommer jag att åka buss i ca 864km. Lästid i massor är det första jag tänker på då. Troligtvis kommer jag inte att läsa så mycket, för det är ett härligt gäng jag åker med, nämligen bästa kören Cawiar. Vi åker till Vasa körfestival och under bussresorna brukar skratt och rungande sång avlösa varandra så läsron blir lite störd. Men det gör inget, jag brukar ha sjuka ansikts- och magmuskler efter de här resorna.

Skulle det nu vara så att det ändå skulle bli någon lästid över, så passade jag på att ladda Kindlen med både Emma Hambergs Baddaren och Rainbow Rowells Fangirl. Dessutom håller jag på med A hundred pieces of me av Lucy Dillon, men det kan hända att jag hinner läsa klart den innan vi far. Blir det brist så klickar jag hem Mhairi MaFarlanes It's not me it's you som jag också är riktigt sugen på. Många feelgood-böcker, tycks vara inne i en sådan fas nu. Fast jag sträckläste precis Emilie Schepps nya bok Vita spår som nog inte kan klassas som feelgood precis.

Om du befinner dig i Vasa i morgon eller på lördagen, kom och lyssna på Cawiar! Det är rock 'n roll, nitar och glitter som gäller! Så här ser vår spelplan ut:
Fre 15.5
21.40 - 21.55 Stadshuset
23.00 - 23.20 Bistro Ernst (Wasa Teater)

Lö 16.5
12.40 - 13.00 Rewell Center
13.30 - 14.00 Café Commerce
16.00 - 16.20 Fondis
17.20 - 17.40 Vasa fängelse (inte öppet för allmänheten)
dirigent Camilla Wiksten-Rönnbacka

Ha en skön helg!

En shopaholic i Hollywood av Spohie Kinsella

I En shopaholic i Hollywood har Becky Brandon, dottern Minnie och maken Luke har flyttat till Los Angeles pga Lukes jobb. Luke jobbar med den världsberömda skådespelaren Sage Seymore och Becky drömmer om att få bli hennes personliga stylist. Och som vanligt då Becky går in för att uppnå något blir det alltid lite kaos. Här lyckas Becky på något konstigt sätt bli anställd av Sages ärkerival. Hur påverkar det Lukes jobb med Sage?

Det är en trygghet i att veta att man kan lita på Sophie Kinsella och shopaholic-serien, man vet vad man får och man blir inte besviken. Becky lyckas snurra in sig i svårigheter och kaos utan like uppstår men i den här boken finns det ett lite större djup och allvar, åtminstone mot slutet av boken. Känner mig lite gammal när jag läser boken, som om jag växt ur den här serien. Ändå blir det bättre mot slutet och jag känner mig avslappnad då jag läst klart. En bra "palate cleanser" mellan allvarligare och tyngre böcker.

Tack till Massolit förlag för recensionsexemplaret!

Underbara förtrollande Rosengädda

Tessan har etablerat sig som krögare i det gamla stationshuset i Rosengädda. Tillsammans med dottern Marta och geten Bella har hon fullt upp med att servera lunchgästerna som har hittat stället. Hjälptrupperna är många, Camilla och Flatan med tvillingarna Ronaldo och Messi, Johnny och Jonathan samt Godsägaren Gustaf. Utan förvarning dyker Tessans mamma upp för att hjälpa till. Förhållandet mellan Tessan och Ann-Kristin har alltid varit ansträngt och nu kan Tessan inte förstå varför hennes mamma plötsligt kommit till Rosengädda. Konstigt beter hon sig dessutom. Sent en kväll knackar Erland (vem heter så?) på stationsdörren, han har kommit för att svara på annonsen som Tessan lagt upp på Blocket för flera månader sedan.

"Finnes: Mysig restaurang i Rosengädda stationshus på Kinnekulle.

Sökes: Redig person som kan hjälpa till med disk, servering, städa lite, skala potatis, klippa gräs och kanske hugga ner ett träd ibland. 

Dealen: Redig person jobbar fem dagar i veckan. I gengäld får redig person gratis boende i fint rum och mat på restaurangen. Redig person kan även få låna cykel. Tyvärr kan ingen lön utbetalas."

Så börjar Emma Hambergs tredje bok om samhället Rosengädda. 

Boken är som en karamell, så god att man vill sluka den på en gång, men också så underbar att man vill suga på den länge, länge. Jag skulle gärna flytta till Rosengädda med en gång, kanske kunde jag öppna en egen sjuksystermottagning där. Det lilla samhället är fyllt med härliga karaktärer och alla hjälper varandra och håller ihop. Spänning och romantik, äventyr och dramatik, det är Vårjakt i Rosengädda fyllt av. Emma Hambergs sätt att skriva är som balsam för själen, jag mår bra och fylls av en värme medan jag läser boken. Har du inte ännu stiftat bekantskap med Tessan & co tycker jag absolut att du ska göra det. 

De två första böckerna heter Rosengädda nästa! och Larma, släcka, rädda i Rosengädda. Man ska läsa böckerna i rätt ordning för att förstå allt. Jag saknar Bror och Jane i Vårjakt i Rosengädda, och slutet av boken får mig att innerligt önska och hoppas på att det som skulle vara en trilogi får fler delar. Många fler delar.

Tack till Piratförlaget för recensionsexemplaret!

27. Senaste inköpet

Summer at Little Beach Street Bakery av Jenny Colgan

Min absoluta favorit bland feelgoodförfattare är för tillfället utan tvekan Jenny Colgan. Jag älskade hennes bok Little Beach Street Bakery och nu har jag sträckläst uppföljaren, Summer at Little Beach Street Bakery. 

Polly stortrivs med sitt liv. Hon driver det lilla bageriet, bor i den pittoreska fyren tillsammans med pojkvännen Huckle och lunnefågeln Neil. Hon bakar oemotsåndliga bröd, hela det lilla samhället fylls av doften från bageriet. Ändå fylls Polly av en gnagande oro, allt går lite väl bra. Och visst visar det sig att det är en storm på kommande. En storm som kommer att förändra en hel del för fler än bara Polly.

Böckerna om det lilla caféet gick rakt in i mitt hjärta. Underbarast är nog den lilla lunnefågeln som smälter Pollys och de övriga bybornas hjärtan. Neil, som fågeln heter, är helt enkelt oemotståndlig. Det lilla samhället Mount Polbearne är så realistiskt beskrivet att jag kan se alla små gator ch gränder framför mig coch höra vågornas brus och fiskebåtarnas puttrande. Precis som det ska vara i en feelgood-roman eller chick-lit, kalla det vad du vill, blir det spänning och dramatik ochså i den här boken. Jenny Colgan lyckas ändå hålla det på en bra nivå, det är inte överdrivet. Jag kan inte nog höja hennes förmåga att beskriva känslor, händelser och vyer till skyarna, språket flyter på och jag lever mig in i det lilla brittiska samhället med alla dess egenheter och händelser. Det är som om jag var en av invånarna i byn. Och lunnefågeln ... Feelgood då den är som bäst!

Har du inte läst Jenny Colgans böcker, och gillar feelgood, då ska du ta och hålla utkik efter böckerna om Little Beach Street Bakery. För alla er som hellre läser på svenska har jag goda nyheter. Massolit ger ut den första boken på svenska i september! Kolla in Massolits fina omslag. Jag blir sugen på att läsa den på svenska också! Och visste ni att Jenny Colgan är en av manusförfattarna till tv-serien Doctor Who!

25. En illustration

Underbara bilder av Bo Mossberg i Sofis bärbok.

23. En skämsbok

  Gillar inte ordet skämsbok. Var och en ska få känna

  sig fri att läsa det hen vill och känner för. Man ska inte

  behöva skämmas för sin boksmak.

22. Om jag skrev en bok

...det skulle nog aldrig hända. Kan inte tänka mig att jag skulle få ihop en enhetlig text med vettigt innehåll. Därför beundrar jag alla fantastiska författare som äger den gåvan

Avdelning 73 av Sofie Sarenbrant

Sofie Sarenbrants sjätte bok Avdelning 73 börjar då Emma Sköld vaknar upp efter fem månader i koma efter en ridolycka. Från det ögonblick hon öppnar ögonen får hon känslan av att olyckan inte egentligen var en olycka, utan att någon med vilja hade skrämt hästen hon red på. Hon har vaga minnesbilder av en kvinna, men hennes närmaste vill inte lyssna på henne. Det är bara kollegan Nyllet som tror henne och blint lyder Emmas önskemål.

Som Sofies tidigare böcker är också Avdelning 73 en lättläst underhållande bok. En feelgooddeckare. Vissa ställen är storyn kanske lite tunn, men jag blir överraskad trots att jag trodde att jag hade koll och det är alltid bra. Kapitlen är korta, Kindlen meddelar att de är ca 1-2 minuter långa, så läsningen går undan.

Eftersom jag är sjukskötare läser jag sjukhusscenerna extra kritiskt. Det enda som kanske stör mig i dem är Emmas skarpa sinne så gott som genast då hon vaknar, det känns inte fullt så trovärdigt. Annars får sjukhusscenerna godkänt. Det är smart att inte ingående beskriva apparatur och medicinska ingrepp för det kan så lätt gå fel.

Efter att jag under vintern och våren läst en hel massa böcker utanför min bekvämlighetszon känns det skönt att vara på bekanta vatten igen. Vill du ha en lättsmält, fartfylld och spännande bok, då är Avdelning 73 något för dig.

Sofie Sarenbrant har jobbat hårt på att marknadsföra sin nya bok och har synts aktivt på både facebook och instagram. Sofie var också en av författarna som deltog i vårt spänningsmingel på bokmässan så det känns lite som om man känner henne.

Tack till Massolit förlag för recensionsexemplaret!

21. Lästips till prinsessor

Hos min 10-åring går de här böckerna hem med besked. Det är sträckläsning deluxe!

20. En bok jag väntar på

19. Semesterläsning

Jag kan ju inte för tredje gången den här månaden lyfta fram Sommarboken, så det får bli Emma Hambergs tredje bok om Rosengädda i stället. Jag har älskat de två tidigare och det är tveksamt om jag kan spara den här till semestern ifall jag får den i händerna innan dess. Vårjakt i Rosengädda kommer ut 29.4.

Bokbloggare i Helsingfors

Så var det äntligen dags för bokbloggarna att inta Helsingfors. Breafast Book Club firade sina fem år med att komma till Helsingfors, och det var ju roligt! Hittills har jag följt med BBC:s verksamhet på nätet men nu hade också jag chansen att vara med. Igår träffades vi på Havsgatan för att gå en vandring i Kjell Westös miljöer. Kjells böcker utspelar sig i Helsingfors och många av husen och lägenheterna i böckerna finns på riktigt.

Som guide hade vi Annika Hällsten, kulturredaktör på Hufvudstadsbladet. Annika kunde sin sak och berättade med inlevelse vad som hänt i vilka hus.

En liten detour på vandringen gjordes då vi gick förbi huset där Tove Jansson bodde och där hon hade sin ateljé.

Rundvandringen slutade på Schildts & Söderströms förlag där vi välkomnades av vd Mari Koli och den litterära chefen Anna Friman. Vi fick ett glas skumvin "skumpa" och småpratade tills Kjell Westö himself kom på plats. Kjell svarade snällt och avspänt på våra frågor trots att han hade en tajt tidtabell. Efter besöket på förlaget gick en del av oss till det anrika konditoriet Ekberg och fikade.

Senare på kvällen var det dags för middag på Glaspalatset.

Idag var det dags för bokbrunch på Fazers café. Alla lät sig väl smaka, inte minst jag som tycks ha fått hjärnsläpp och inte tog ett enda fotografi därifrån. Ett litet spontant bokbyte uppstod då jag plockade fram de böcker jag gärna ville ge vidare till nya läsare. Jag hade tagit med mig tre böcker som utspelar sig i Helsingforsmiljö, Lärarrummet av Annika Luther, Vinterkriget av Philip Their och Närhelst hon kommer av Jolin Slotte. Det verkade som om de böckerna hittade nya hem.

Vi finlandssvenska bokbloggare är ganska få och vi är utbredda över kusten. Därför var det extra roligt att träffa alla som man känner utan att egentligen känna. Bokfolket är förenat av kärleken till böcker och det blev många samtal och många skratt. Roligt att ni kom, välkomna igen!

Kolla in hashtaggen #bbchelsingfors på instagram och twitter så får du se en hel massa fina bilder från vår vackra huvudstad och från vårt roliga veckoslut. 

17. En cool författare

Emelie Schepp jobbade hårt genom att ge ut sin första bok på eget förlag. En riktigt bra bok dessutom. Nu kommer den andra boken ut på Wahlström & Widstrand. Coolt!

16. Läst flest gånger

Med risk för att vara tjatig lyfter jag igen fram Sommarboken. Det är sällan jag läser om en bok, så då jag gör det är det värt att nämna. Sommarsemestertradition nr 1, att inleda semestern med Sommarboken. 

15. Någon annan väljer

I bokcirkeln med temat bortglömda kvinnliga finlandssvenska författare läste vi inför gårdagens träff Marianne Alopaeus Mörkrets kärna. En bok fylld av filosofiska tankar utan någon röd tråd. Jag hade stora svårigheter att komma igenom boken och här och där hoppade jag över några sidor. Inte mitt val av bok.

Mios blues av Kristina Ohlsson

Mios blues börjar med ett kort sammandrag av vad som hände i Lotus blues. Gillade det, riktigt bra idé med en summering för att uppfriska minnet. Mios blues fortsätter nämligen där Lotus blues slutade.

Fyraåriga Mio försvann från sitt dagis samma dag som hans mamma dog. Då Martin fick i uppdrag att reda ut vad som hände med Sara Texas fick han också i uppdrag att hitta sonen Mio. Samtidigt är Martin förföljd och så länge han inte hittar Mio lämnar vad som verkar vara en maffiaorganisation honom inte i fred. Någon försöker sätta dit Martin för mord som han inte begått. Det blir en hisnande katt och råtta-kapplöpning.

Precis som Lotus blues, håller Mios blues ett högt tempo. Det gäller att hålla reda på händelser och karaktärer, men det vållade inga som helst problem för mig i alla fall. Kapitlen är korta och fartfyllda, det är som bäddat för sträckläsning. Det var precis det jag gjorde, långfredagen tillbringades i Martin Benners sällskap. Jag försökte göra annat i mellan, men boken låg där och ropade på mig så det var bara att läsa klart den.

Så vitt jag förstår så är serien med Martin Benner nu slut, ifall han inte i framtiden får ett nytt knivigt uppdrag. I så fall hänger jag på bokhandelns dörr den dagen den boken kommer ut. Nu får jag plötsligt också för mig att det ska komma en ny bok med Fredrika Bergman, eller har jag drömt önskedrömmar?

Tack till Piratförlaget för recensionsexemplaret!

14. En bok som blev debatt

Första utgåvan av den här boken väckte debatt och väcker debatt än idag. Den här nya utgåvan innehåller knappast ordagrant samma text som Astrid Lindgren skrev 1945.

13. På mitt sängbord

Rykande färsk bok. Tar genast itu med den. Tur att jag är ledig i morgon, det kan bli sträckläsning 📖 Fast just nu är det tomt på boret, kunde inte hålla mig till läggdags, började lite ...

12. Omskakande läsning

Jonas Gardells TATUH-trilogi var omskakande men samtidigt så nyttig läsning. 

11. Snyggt citat

Muminpappan

10. Bra presentbok

 Kan inte låta bli att hojta lite om underbara Brev från Tove Jansson. Bättre presentbok får man leta efter! 

9. Mitt favoritord

Min trötta hjärna hade stora problem med att komma på ett favoritord. Tänkte högt och dottern utbrast genast: Bok! Och visst är det sant, bok är ett av favoritorden. Därför behandlar jag mina böcker med respekt och reagerar precis som Bokbabbel då någon bryter bokryggen på en bok. Kolla in här.

8. Bra miljöbeskrivning

 

Hittade bara del tre och fyra av Shetlandsserien. Hela serien är fylld med fantastiska miljöbeskrivningar. Kul att se böckerna filmatiserade också. Vackert på tv med! Fast handlingen är ganska ändrad i tv.... 

7. En sommarbok

Det överraskar knappast någon som följer den här bloggen att dagens inlägg i bokutmaningen blir Sommarboken av Tove Jansson. Här i två fina upplagor. Har du inte läst den än, så börjar det vara på tiden. En pärla.

6. En fackbok

Valde finaste Muminvärlden & verkligheten till dagens bidrag i #bokutmaningapril. På instagram kommenterade @boktitelpoesi att de försökt få in den boken i boktitelpoesi utan att lyckas. Jag antog utmaningen och resultatet ser ni på den undre bilden.