Torka aldrig tårar utan handskar

Det finns knappast någon som inte hört om Jonas Gardells nya bok Torka aldrig tårar utan handskar. Jag är nog bland de sista som läser boken. Jag har faktiskt inte läst något av Gardell förut, men efter den här boken blir jag sugen på att läsa mer av honom. Boken är så otroligt välskriven. Den är mjuk, samtidigt som den skildrar en hård, kall värld. Man blir rörd, berörd. Jag gillar att fakta är berättat i form av fiktion, det gör historien trovärdig. Trots att man kan gissa sig till utgången av historien ser jag fram emot att läsa del två och tre som kommer nästa år.

Tv-serien vill jag inte se innan jag läst alla tre böckerna. Jag gillar bilden jag har av karaktärerna i mitt huvud. Får se om jag alls tittar på serien. Jag har valt att inte skriva om handlingen, men om du inte alls vet vad boken handlar om kan du klicka på länken ovan. Om det ännu finns någon därute som inte läst boken, rekommenderar jag att du gör det. Det är den värd.

Bokpaket

I mitt förra inlägg lovade jag att jag skulle återkomma till bokpaketen som trillat in. För en tid sedan vann jag Simona Ahrnstedts bok Betvingade i Pockethäxornas tävling. Den boken trillade in förra veckan. Följande dag kom ett bokpaket som jag egentligen inte visste vad det skulle innehålla. I mitten av oktober fick jag ett mejl från en kommunikationsbyrå som heter Pronto. I mejlet stod det bla:

"Jag undrar om det skulle gå bra att jag skickar dig en specialutformad skönlitterär bok per post, och sedan tar ett par kontakter med dig under de kommande veckorna? Syftet är att ge dig en mer spännande läsupplevelse genom att på ett lustfyllt sätt knyta samma fiktion och verklighet."

Jag skulle höra av mig om jag blev intresserad, och vem blir nu inte det...? Då jag frågade mer vad projektet handlade om fick jag veta att boken är en spänningsroman som jämförts med Hundraåringen som försvann. Den skulle också vara en specialutgåva anpassad för mig. Då jag fick boken, Rekordvinnaren av Pieter Tham. Boken har ett specialtryckt omslagspapper där det står att jag, med mitt namn, har chansen att bli den nya rekordvinnaren osv. Inne i boken hittar jag en trisslott! Först vågade jag inte skrapa lotten, men tog mod till mig:) Vann 60kr på den! Vi är på väg till Stockholm i början av december, så då kan jag lösa in den lotten. Eftersom jag nu inte vann huvudvinsten vågade jag mig på att börja läsa boken igår kväll. Mer om den då jag läst den.

Från Modernista fick jag Mörka platser av Gillian Flynn. Jag har ju läst och älskat boken på engelska, så ska nog ge mig på den svenska också. Jag hade inte bockat för den i Modernistas förfrågan, men tydligen har de skickat ut boken till ett antal bloggare i alla fall. Det är mitt första icke-själv-beställda recensionsexemplar!

Dessa bokpaket piggar upp vardagen och får en att våndas över tidsbristen. Man skulle ju vilja läsa jämt och ständigt, men jobbet stör... Som kronan på verket hittade jag ännu ett bokpaket på köksbordet då jag kom hem:

Den har jag väntat på! Nog bloggat nu, måste läsa:)

Bokliga aktiviteter?

Veckans fråga lyder kort och gott: vad ska du ägna dig åt för bokliga aktiviteter under Halloween helgen?

Mitt svar är kort och gott; Jag kommer inte att ägna mig åt några som helst bokliga aktiviteter under helgen. Jag ska på körläger med min kör Cawiar. Helgen kommer att vara fylld av sång och umgänge. Får se vad min förkylning tycker om det...

Det skulle däremot nog finnas en hel del böcker som väntar på mig här hemma. Några bokpaket har hittat vägen till min postlåda under veckan, mer om dem nästa vecka. 

Ha en skön helg allihopa! 

Det lyckades!

De här kom hem till mig idag! Ni vet, de där jag glömde gå och hämta ut på Helsingfors bokmässa i fredags. En kompis mamma var så snäll och köpte dem åt mig då hon var på mässan. Damen som sålde hade sagt att det var någon som inte hämtat ut dem dagen innan... Hon fick dem sålda i alla fall och jag behöver inte skämmas mer:)

Gillar dem skarpt!

Att betygsätta böcker eller inte

Betygsätter du böcker? Varför/varför inte? Det undrar Annika i veckans bokbloggsjerka. Lätt, tänkte jag, det gör jag ju inte. Jag tror att jag i min första recension här på bloggen gav någon slags betyg åt boken jag recenserade, men där stannade det. Så på bloggen betygsätter jag inte böckerna. Sedan kom jag på att jag ju katalogiserar alla böcker i Goodreads och där är det så enkelt att fylla i stjärnorna, så där betygsätter jag böckerna. Mitt betygsättande är ytterst spontant och någon gång har jag i efterhand ändrat på mitt betyg för någon bok. Ibland växer ju boken efter att man läst den och den fått mogna någon dag. Samtidigt är det lite knepigt med betygsättning tycker jag. Jag tycker att varje bok är värd att bedömas utgående från sig själv och inte jämföras för mycket med andra böcker. Därför är det knepigt. Detta blev flummigt och rörigt, men det korta svaret på veckans fråga är nej, jag betygsätter inte böcker på bloggen, men ja, jag betygsätter böcker på Goodreads.

Bokmässa ala Helsingfors

Nu i helgen pågår Helsingfors bokmässa. Igår föll den första snön över södra Finland, med ett totalt trafikkaos som följd. Ingen hade bytt till vinterringar, bilar stannade kors och tvärs i backar. Så ett tag såg det ut som om jag och mamma inte skulle kunna köra de 5 milen till Helsingfors och bokmässan som vi hade tänkt oss. Mamma hade vunnit två inträdesbiljetter i en tävling i Hufvudstadsbladets bokmässetävling, så det hade ju varit synd att lämna dem oanvända. Så mamma fick hjälp med att byta till vinterringar och så åkte vi iväg. Vi hann inte fram riktigt i tid till intervjun med Knausgård, så vi strosade runt och klappade på böcker i stället. En del fynd gjorde vi, julklappar.

Det måste sägas att man inte kan jämföra Helsingfors bokmässa med mässan i Göteborg. Det är som att jämföra storleken av Rom med storleken av Vatikanstaten. Kanske lite överdrivet, men den här mässan är inte vidare stor. Är man då finskspråkig så får man väl en dag att gå åt på mässan, men om man bara vill titta på det svenska utbudet, så gör man det ganska snabbt. Trots det så är det ju något speciellt med bokmässor. Att få strosa omkring och klappa på, känna på, bläddra i böcker utan att någon tittar konstigt på en är ju skönt och avslappnande. I en monter hittade jag små miniböcker, sådana man har till prydnad. Med riktiga pärmar och blad i. Damen som sålde i montern hade gjort örhängen av dem och kunde göra örhängen av valfria böcker medan man väntade. Det ville jag ju självklart ha! Damen tyckte att jag kunde strosa omkring och komma tillbaka om en stund och hämta de färdiga örhängena. Det lät bra, så vi gick vidare, mamma och jag. Det var just då vi började fynda böcker, julklappar. Nästa tanke jag ägnade åt mina örhängen var hemma. Jag hade totalt glömt bort att gå och hämta dem! Jag skämdes så...

Idag ringde jag en kompis som jag trodde att skulle gå på mässan för att kolla om hon kunde hämta mina örhängen. Hon skulle inte dit, men hennes mamma och pappa skulle gå på mässan. Senare idag fick jag ett samtal, mamman hade hittat och köpt örhängena! Det förgyllde min lördag! Ska lägga upp en bild då jag får dem.

Vi avslutade vårt mässbesök med att lyssna på när journalisten Philip Teir intervjuade Anna-Lena Lauren, författare och journalist, om situationen i Ryssland. Anna-Lena Lauren bor i Moskva där hon gör research för sin nästa bok. Hon är en utmärkt berättare, det är ett nöje att lyssna på henne. Det var första gången jag lyssnade på henne live, och trots att jag inte är särskilt intresserad av Ryssland och demonstrationerna som pågår där, så var det en riktigt underhållande halvtimme.

I've Got Your Number av Sophie Kinsella

Efter att jag läst Sophie Kinsellas bok Twenties Girl har jag otåligt väntat på att det ska komma ut en ny bok. Den boken var verkligt bra, rolig och underhållande och inte för smörig. Så på bokmässan köpte jag I've Got Your Number från The English Bookshops monter. (Blev helt förälskad i den montern, fysiska bokhandeln är ett måste nästa gång jag åker till Stockholm)

I boken tappar Poppy bort sin värdefulla förlovningsring. Då hon panikartat försöker leta rätt på den blir hon också av med sin telefon. Hon råkar hitta en telefon i en skräpkorg och delar ut den telefonnummern till alla tänkbara som kan tänkas hitta ringen. Det visar sig att telefonen tillhör buisnessmannen Sam Roxton. Det är hans personliga assistent som dumpat telefonen och gett sig iväg. Poppy är desperat och lyckas övertala Sam att få behålla telefonen en tid genom att i utbyte vidarebefordra alla mejl och meddelanden som kommer till telefonen.

Historien är ganska typisk. Helt underhållande, och lika förutsägande. Det som däremot retar gallfeber på åtminstone mig är alla dessa fotnoter. Redan på sidan 30 är jag utled på fotnoterna, det kan t.om. vara fem fotnoter på en sida. Till slut orkar jag inte läsa dem mera. Det blir bättre efter halva boken, då kan det gå flera sidor utan en enda fotnot. Sammanlagt finns det i boken 112 fotnoter på 381 sidor, så riktigt på alla sidor är det inte.

Boken är som sagt helt underhållande, men inte alls i klass med Twenties Girl.