The Secret of Happy Ever After

The Secret of Happy Ever After är den andra boken jag läst av Lucy Dillon. Den första, Lost Dogs and Lonely Hearts, läste jag i juni. En gemensam nämnare i båda böckerna är hundar. Den här boken har ett fint omslag och så handlar den också om böcker och en bokhandel. Det är nog bokpratet och Anns kärlek till böcker och läsande som gör att jag gillar boken. Annars är den ganska typisk, lite spirande kärlek, lite dramatik och till sist blir allting bra igen. Ingen höjdare, men helt underhållande. Speciellt gillade jag de små bokminnen som inleder varje kapitel, små citat som också används i bokhandeln på hyllorna för att ge inspiration åt köparna.

Bokbloggsjerka 17-20 augusti

Hur gör ni för att komma ihåg saker ni kommer på att vill skriva om i ett inlägg eller recension?

Annikas fråga denna vecka trampar på en öm tå hos mig. Jag beundrar alla dem som antecknar an efter de läser, eller som gör anteckningar för att komma ihåg bra idéer till blogginlägg. Jag gör absolut inga anteckningar, utan skriver det jag minns. Det märks också ofta i mina inlägg, de är inte alltid så genomtänkta som de kunde vara. Jag har två gånger gjort små anteckningar efter ca 100 sidor av en bok, men där har det stannat. Det var kul att skriva recensionen då man redan hade några tankar om boken nedskrivna. Ändå kommer jag mig inte för att fortsätta med det. Jag skyller på att jag fortfarande läser för att njuta av det, att anteckna känns lite som att plugga till en tentamen eller nåt...

Tillsatt ca 10 min. efter första publiceringen: Glömde helt att skriva att det inte skulle falla mig in att skriva i marginalen på en bok. Det anses vara en dödssynd i det boktokiga hemmet att skriva i en bok. Det har inte ens mina barn gjort. Usch, hemska tanke. Skulle jag hitta något skrivet i en bok jag lånat ut, skulle den personen inte låna någon mer bok av mig. Ni fattar säkert, eller ska jag ännu förklara mer???

Har din bokblogg förändrat ditt boknörderi?

Efter att Annika läst ett inlägg på bloggen bokrygg skrev hon ner sina egna tankar om hur bokbloggandet har förändrat hennes boknörderi. Hon uppmanar oss andra bokbloggare att göra lika. Som vanligt är jag inte sen att hänga på.

Jag har alltid läst, så länge jag kan minnas. Det är inget nytt. Jag har alltid samlat böcker på hög, det är inget nytt. I min ungdom lånade jag mest från biblioteket, men efter att jag började förtjäna egna pengar började jag också köpa egna böcker. An efter har kärleken för böckerna vuxit så att jag idag mycket sällan lånar böcker från biblioteket, jag köper böckerna. Inget nytt där heller. Jag läser en hel del böcker på engelska, det har jag gjort i snart 20 år. Inget nytt...

Den största förändringen är att jag så att säga har "kommit ur skåpet" med mitt läsande. Inte jättemånga i min vänskapskrets visste tidigare om hur mycket jag läser. Nuförtiden har jag svårt att inte prata om mitt läsande, alla böcker, göra reklam för bra böcker som man vill unna andra att läsa.

Efter att jag börjat bokblogga har jag också något att gå tillbaka till och titta vad jag tyckte om boken. Tidigare förde jag läsdagbok, men i den skrev jag bara ner författare, titel och datum då boken blivit utläst. En klar förbättring alltså.

Den absolut bästa delen med att bokblogga är den härliga krets av bokbloggare som finns därute över hela världen. Alla får vara med i gemenskapen oberoende om man läser samma böcker som alla andra eller inte. Det är så skönt att gång efter annan få bekräftelse på att ens eget beteende är helt normalt då man igen har klickat hem tre-fyra-sju böcker från Adlibris bara för att man lyckats bra på jobbet eller av någon annan giltig orsak:)

Efter att jag började bokblogga i april förra året har min lästakt nog ökat. Jag har modigt frågat förlagen om recensionsexemplar och till min stora glädje fått en hel del. Att jag nuförtiden allt oftare läser nyutkomna böcker är också något jag får tacka alla underbara bokbloggare. I och med bokbloggen hänger man med i förlagens utgivning, man lusläser katalogerna på nätet i jakt på böcker man absolut inte får missa.

En helt ny värld öppnade sig för den här bokmalen efter att jag började bokblogga. Bara en dryg månad efter att jag läst en bokblogg på nätet för första gången startade jag min egen blogg. Så bråttom hade jag att namnet på min blogg inte blev bättre än så här, men det får duga:)

Nu ar det din tur att reflektera över detta tema. Mitt inlägg blev betydligt längre än vad jag hade tänkt. Lämna gärna en kommentar med länk till ditt inlägg när du har skrivit det, så hittar också jag dit. Det ser jag fram emot att läsa!

Läslampan

Häromdagen kom läslampan jag beställde från Geckocovers. Jag har inte hunnit prova den i totalt mörker ännu, men den verkar fungera riktigt bra. På Geckocovers har de fodral och tillbehör till många olika läsplattor, lönar sig att kolla in!

Lampan är lite "plastigare" än jag hade trott. Den är ändå tunn och bra, jag får bra fast den på fodralet till Kindlen. Lampan fungerar också utmärkt på en helt vanlig bok, så man behöver inte ha en läsplatta för att kunna ha nytta av lampan.

Som ett brev på posten...

För en tid sedan vann jag två böcker i utlottningen på Annikas blogg. Idag kom de som ett brev på posten! Riktigt uppiggande att hitta två vadderade kuvert i postlådan efter en lång och fartfylld arbetsdag. Ser fram emot att läsa dem! Tack Annika!

Jag föll för frestelsen...

Jag hade egentligen inte tänkt läsa den mycket omskrivna boken Fifty Shades of Grey. Boken har hypats enormt. 

"Romantic, liberating and totally addictive, "Fifty Shades of Grey" is a novel that will obsess you, possess you, and stay with you forever" Så står det på Bokus. Boken lär ska innehålla sexscener utöver det vanliga...

Nu finns i alla fall boken på min Kindle. Jag såg igår plötsligt att man på Amazon fick den gratis! Och bara plötsligt hade mina fingrar klickat hem den... Idag hittar jag inte längre erbjudandet. Skulle jag inte ha kvar bekräftelsemejlet där det klart och tydligt står $0.00 skulle jag tro att jag drömt det hela. Få se när jag tar mod till mig och läser den. Få se om det någonsin blir något blogginlägg om den, eller om jag sitter här med rodnande kinder...

Never Look Away av Linwood Barclay

Linwood Barclay är kanadensisk författare. Never Look Away är hans åttonde roman, publicerad 2010. Det var efter att ha läst en recension på en blogg som jag direkt klickade hem boken till Kindlen. Tyvärr har jag glömt vilken blogg det var...

En utflykt till den lokala nöjesparken slutar innan den hunnit börja. David såg fram emot att tillbringa dagen tillsammans med sin fru Jan och deras fyraåriga son Ethan. Innan de ens hinner börja roa sig i attraktionerna försvinner Jan. Då säkerhetsvakterna inte kan hitta henne på övervakningskamerornas band väcks misstankarna mot David. David i sin tur är rädd att Jan har råkat illa ut, eller tom. tagit sitt liv. För att rentvå sitt namn gör David egna efterforskningar och upptäcker att hans fru inte alls är den hon har uppgett sig att vara.

Mer av handlingen kan man inte avslöja utan risk för att avslöja för mycket. Faktum är att det här är en riktigt bra bok, en riktig bladvädare (eller ”bladvändarknapptryckare” på Kindlen...). Det är passlig fart, det blir aldrig långsamt och tråkigt. Tvärtom lägger Barclay in cliffhangers i vart och vartannat kapitel som gör det omöjligt att sluta läsa trots att klockan är sena natten. Trots att jag ganska tidigt kunde gissa mig till hur allt hängde ihop tyckte jag ändå att boken bjöd på spänning.

Om du inte har läst något av Linwood Barclay förut, gör som jag och börja med den här. Den är riktigt, riktigt bra.