#Tove100

Hittade denna fina sandskulptur precis utanför biografen i vår stad. Fin va?

Bästa boken hittills i år

Veckans fråga i bokbloggsjerkan är lätt. Den lyder "Vilken är den bästa bok du har läst hittills i år?"

Helt klart den enda fempoängaren, nämligen Muminpappans memoarer. Jag är helt förälskad i den boken. Känner en viss ångest över att börja läsa någon annan muminbok och mista den känslan. Trots det klickade jag igår hem två böcker till, nämligen Pappan och havet och Farlig midsommar. De nyutgivna böckerna är så fina, och de kommer att pryda min bokhylla i en speciell Tove-avdelning.

Nu ska jag "jerka" runt och skriva upp alla fina tips!

Bloggstafett - Andnöd

Hanna på bloggen Feministbiblioteket har haft barnboksvecka på sin blogg den här veckan. Idag är vi några andra bloggar som hänger på i en bloggstafett. Vi har alla läst boken Andnöd, skriven av Anette Skåhlberg och illustrerad av Katarina Dahlquist. Det var Boktjuvens Ingerun som hade fått en hög böcker av Sagolikt bokförlag och hon kom med förslaget till en bloggstafett. Jag vet inte vad ni andra tänkt skriva om boken, men jag tänkte skriva ett citat ur boken.

Boken är ett litet häfte med stor stil, mycket lättläst. Den vänder sig till 9-12 åringar och är en fantasibomb. Boken är första delen av fem i serien Nollja och Människofolket. Mitt citat kommer från tredje kapitlet, Människoriket kontaktar Havsriket.

" Tusentals små varelser med lysande ögon uppenbarar sig. Det ser ut som fiskar men har också ben med tassar. Det skulle räcka med att en enda lyckas ta sig fram till Havsriket för att alla där ska förstå att det är allvarligt. Nana följer de små självlysande varelserna med blicken så länge hon kan se dem."

Boken känns rätt för åldern. Jag tycker ändå att den kunde ha varit lite tjockare, 9-12 åringar orkar nog läsa lite längre redan. Fast å andra sidan kanske det bättre lockar till läsning med kortare böcker. Jag antar att historien fortsätter i den andra delen och skulle gärna läsa den också för historien fick ett abrupt slut.

Titta in på de andra bloggarna för att se vad de skrivit om boken:

10:00	Boktjuven	http://www.boktjuven.com/
11:00	Prickiga Paula	http://prickigapaula.blogspot.se/
12:00	Västmanländskan	http://vastmanbok.blogspot.se/
13:00	Boktok73	http://boktok73.blogspot.fi
14:00	Sandras boktankar	http://sandrasbocker.blogspot.se/
15:00	Fantastiska berättelser	http://fantastiskaberatterlser.blogspot.se/
16:00	Bokform	http://bokform.wordpress.com/
17:00	Stories from the city	http://annzah.com/
18:00	(inte så) anonyma biblioholister	http://bokoholist.wordpress.com/
19:00	Feministbiblioteket	http://feministbiblioteket.se/

Muminpappans memoarer

Eftersom Tove Jansson skulle ha fyllt 100 år i år så har jag tänkt läsa igenom så mycket som möjligt av det hon skrivit. Det är nästan som jag skäms att jag som Finlandssvensk inte har läst just någonting alls av Tove Jansson. Förra sommaren läste och älskade jag Sommarboken, men annars har det varit skralt. För några veckor sedan gjorde jag slag i saken och köpte Muminpappans memoarer, som Schildts & Söderströms i år har gett ut i en nyutgåva.

Jag satte mig i solen och började läsa. Redan i prologen var jag fast. Twittrade då jag var på sidan 22 över att jag var överväldigad. Det är så vackert skrivet. Varje mening i boken är helt genialisk. Jag saknar ord, fylls bara av ett välbefinnande som stannar kvar i bröstet efter att jag slutat läsa.

Jag brukar inte betygsätta böcker här på bloggen, men i goodreads delar jag ut stjärnor. Jag minns inte att jag skulle ha delat ut en full femma förut, men Muminpappans memoarer är så värd högsta betyg. Visst är det en barnbok, men jag tror att jag som vuxen fick mycket mer ut av boken än jag hade fått som barn.

Sonen började läsa Det osynliga barnet. Nu önskar jag att jag hållit den hemlig tills jag hunnit läsa den. Fast nu har jag något att se fram emot!

Advokaten av Cormac McCarthy

I söndags skrev jag lite om boken Advokaten i smakebit på söndag-inlägget. Jag upprepar inte handlingen igen, klicka på länken och läs.

Det att hela boken är skriven som ett manus till en film är ju i och för sig lättläst. Det blir inte mycket text per sida och det gick snabbt att läsa. Mig störde formatet. Jag orkade inte alltid läsa vem som sa vad, utan skummade bara igenom replikerna. Ibland hängde jag med, ibland inte. Jag hängde inte heller med i handlingen, det var en massa dödande hit och dit och handlingen hoppade från en plats till en annan på samma sida. Nej, det här är för komplicerat för mig. Troligtvis är det helt genialt, men jag är för enkel och simpel för att förstå och hänga med i handlingen.

På baksidan av boken står ett citat från Washington Post Book World: "Liksom de författare han beundrar - Melville, Dostojevkij, Faulkner - har Cormac McCarthy skapat ett ouvre som är större och djupare än någon enskild bok. Sådana författare tävlar bara med gudarna."

Genialt? Kanske det. Jag förstod ingenting.

Tack till Modernista för recensionsexemplaret!

Ny Kinsella i höst! Och en ny Kepler!

För 4 minuter sedan avslöjade Sophie Kinsella att hennes följande bok kommer att heta Shopaholic to the stars. Den kommer ut i höst. Hittar inte ännu boken på Amazon.

I samma veva avslöjar paret Androhil att en ny Kepler utkommer 24.10, Stalker. En höst att se fram emot alltså!

Läsarna i Broken Wheel rekommenderar av Katarina Bivald

Ibland ramlar en bok helt oväntat över en, och ofta visar det sig att boken är en höjdare. Just så var det med Läsarna i Broken Wheel rekommenderar. En feelgood-roman som får en att bara vilja fortsätta läsa. Vad det är som gör boken så bra har jag lite svårt att sätta tummen på. En stor betydelse har nog huvudpersonen Saras kärlek till böcker. Flere gånger känner jag igen mig i hennes tankar och känslor. Annars är det kanske känslan, stämningen i boken. Det lilla bortglömda samhället med invånarna som är riktiga karaktärer men som tar hand om varandra på sitt sätt.

Det är inte så att jag slås av något poetiskt språk eller stora litterära referenser, mer det att Sara helt tydligt älskar böcker och hade hittat en själsfrände i Amy. Med Amy hade Sara brevväxlat och de hade skickat böcker till varandra. Sara känner också redan invånarna i Broken Wheel, dem hade Amy skrivit om i sina brev. Invånarna lever alla upp när Sara, turisten, anländer till deras stad. Sara är inspirationen som den slumrande staden behöver och snart leder ett till annat.

Letar du efter något lättläst, underhållande och inte alltför komplicerat är det här kanske en bok för dig. Jag blev i alla fall positivt överraskad och fylld av värme då jag läste boken.