Vecka 36

Jag är säkert den sista här i världen som läst Sofie Sarenbrants debutbok Vecka 36. Boken kom ut 2010, till mej kom den i ett trevligt hårt paket på julaftonen 2011. Hade läst mycket om boken, så jag började till först med den av alla julklappsböcker.

Boken utspelar sig i ett litet samhälle i Skåne som heter Brantevik. De höggravida väninnorna Johanna och Agnes har tillsammans med sina familjer tillbringat en vecka av semestern där. Sista kvällen försvinner Agnes spårlöst. Polisen utreder försvinnandet och egna efterforskningar görs också av pressen. Agnes ska snart föda sitt barn och utredningen kämpar mot tiden. En ruggig historia utspelar sig.

Boken är lättläst. Språket påminner lite om Camilla Läckbergs språk. Handlingen går framåt och det händer saker tillräckligt ofta. Personerna beskrivs på ett skickligt sätt, likaså miljöerna. Jag njöt av att läsa boken, en klassisk deckare med ett annorlunda, lite ruskigt, innehåll. Påbörjar direkt följande bok, I stället för dig, en fristående fortsättning. Ser fram emot att få fortsätta följa personerna jag lärt känna.

Utmaning 2012

Gott nytt år alla kära läsare! Under de senaste dagarna har man på många bloggar kunnat läsa om alla utmaningar bokbloggare lägger upp för sig själva inför 2012. Jag kan ju inte vara sämre, men känner viss ångest i att idag lägga upp en lista som måste plöjas igenom under de följande 12 månaderna. Så min utmaning blir följande:

Jag utmanar mig själv att läsa böcker jag har lust att läsa, böcker som fångar mitt intresse under årets lopp. Jag utmanar mig själv att läsa åtminstone någon av de xxx antal olästa böcker jag har hemma men ser också fram emot bokrean och möjligheten att använda köpkortet jag har sparat till det tillfället. Jag utmanar mig själv att hålla Kindlen välmatad och välanvänd under det kommande året. Må 2012 bli alla tiders läsår!

En liten bokenkät

Hittade redan före julen en liten enkät hos Monika. Bok/enkättoken i mej vaknade genast till liv. Här kommer mina svar.

1. Den värsta läsupplevelse du haft?
Måste nog vara någon av vårdvetenskapsböckerna man inte förstod ett dyft av under sjukskötarstudierna.
2. Vilken bok har påverkat dig mest hittills?
Svår fråga. Vet faktiskt inte.
3. Har du läst någon bok som du blivit riktigt skrämd av?
Brukar undvika skrämmande böcker.
4. Vad använder du som bokmärke?
För tillfället ett fint magnetbokmärke, vilken papperslapp som helst duger. Barnen har pysslat många fina bokmärken åt mig.
5. När brukar du läsa? Hemma, på jobbet, på morgonen, på förmiddagen, på kvällen, innan du lägger dig...?
Hemma, på morgonen om jag har någon minut över, på eftermiddagen, på kvällen, innan jag lägger mig. På jobbet hinner jag inte läsa, förutom om jag är ensam på lunchpausen, då kan mobilen åka fram och Kindleappen på. Jag läser nog var som helst om jag ska vänta på något, hos doktorn, tandläkaren osv.
6. Vilken var den första bok du läste?
Teskedsgumman tror jag att var en av de första som jag läste själv.
7. Vad är bättre, pocket eller inbundet?
Älskar inbundet, ekonomin gillar pocket bättre.
8. Vilken bok läser du nu?
Vecka 36 av Sofie Sarenbrant och In the Woods av Tana French på Kindlen.
9. Och vilken sida är du på?
Sidan 144 av 308 i Vecka 36 och 25% i Kindlen.
10. Brukar du lämna "kännetecken" i dina böcker? (klottrar i dom, spiller mat/dryck på dom & andra barbariska åtgärder?)
Hu hemska tanke! Absolut inte.
11. Påverkar titeln/omslaget dig om du överväger att läsa en bok?
Ett fint omslag lockar mig till sig, ropar på mig...
12. Sidantalet, då?
Riktigt tunna böcker lockar inte, läser hellre lite tjockare. Ca 300 sidor är nog en ganska bra undre gräns. Övre gräns har ännu inte kommit emot.
13. Brukar du bläddra fram till sista sidorna för att få reda på slutet?
"Fingrarna i öronen - la la la la la"
14. Finns det någon bok du läst flera gånger?
Jag vill också gå i skolan läste jag otaliga gånger då jag var liten. Så lånade jag en bok om någon som bodde i ett höghus från biblioteket om och om igen, minns bara inte mera vad den heter. Som vuxen har jag inte gett mig tid att läsa samma bok om igen, det finns så många böcker som väntar. Blir ju orättvist mot alla dem om jag läser samma bok på nytt.
15. Har du råkat ut för någon olycka som böcker varit orsaken till?
Papercut i fingret- räknas det? Sjuka axlar och skuldror efter "bokhamstringsresa" till Stockholm.
16. Brukar du sälja/ge bort dina böcker eller klänger du dig maniskt fast vid dem, även om det är någon bok du inte gillar?
Tyvärr har jag inte kommit så långt i mitt förhållande med böckerna att jag skulle kunna släppa dem fria efter att ha läst dem. Så jag måste nog medge att ordet maniskt beskriver mig ganska bra...
17. Tar du med dig boken du läser på toa?
Händer sällan.
18. Just det, läser du i badrummet?
Nej, i badrummet duschar jag, har inte glasögonen på och ser absolut inget. Vattentäta böcker som kunde läsas i duschen kunde vara något...
19. Har du något boksystem? Skriver du upp vad du läser/ska läsa/ska köpa/köpt för böcker? Skriver du kanske till och med läsdagbok?
Från och med år 2002 har jag skrivit upp alla böcker jag läst i en liten röd läsdagbok. Efter att jag började blogga har den blivit ofylld, nu finns böckerna här på bloggen.

Megakillen- gästrecension

Idag gästas bloggen av sonen som läst Megakillen blir superkändis av Martin Olczak och Anna Sandler. Här berättar han om boken.

Boken handlar om en pojke som heter Melker Jonson. Han är en helt vanlig pojke, med en stor hemlighet- han är Megakillen. Till staden som han bor i skulle det komma ett populärt tv-program som heter "vem vill bli en kändis". Många ville tävla i programmet. Alla i hela staden var och tittade på inspelningarna, också Melker. En farbror som var med i programmet gjorde ett skägg av getingar. Programledaren hade en krans av blommor i håret. Blommorna lockade till sig getingarna som ville dricka blomsaften. då kom Megakillen och räddade programledaren. Efter detta vill alla intervjua Megakillen, men han hade redan försvunnit. På lördagen satt hela familjen Jonson framför tv:n och tittade på programmet. Melkers mamma och pappa tyckte att Megakillen är fantastisk!

Boken var jättebra. Den var rolig men inte så spännande. Det gick snabbt att läsa den.

Recension av Linus 8år

Tack till tomten!

Juldagarna börjar vara över för den här gången. Magen är mätt och belåten. Hårda paket kom det också, böckerna ser ni på  bilden. Dessutom fick jag smycket jag skrev om här! Så det är med förnöjsamhet jag lägger mig på soffan med vecka 36 ännu en stund. I morgon är det vardag och jobb igen.

Sonen ville också ha med sina böcker på bloggen. Han fick också en kamera och har tagit bilden själv. Ha en skön fortsättning allihopa, hoppas ni hinner läsa och njuta!

Paus i julstöket

Den här veckan hade jag tänkt hinna blogga en del mitt i julstöket, många tankar om blogginlägg snurrade omkring i mitt huvud. Då kom magsjukan, eller vinterkräksjukan, kalla det vad ni vill, till vårt hus och däckade så gott som hela familjen. Så nu har vi hoppeligen det överstökat för en tid framåt. Julstöket blev det inte så mycket av, inte läsning heller. Nu har ändå alla familjemedlemmar återhämtat sig, skinkan är klar och granen pyntad och fin. Jag har deklarerat julfrid över vårt hus. Nu väntar vi med spänning på vad paketen innehåller!

Mitt i "sjukan" var jag ändå med i Billingska bokhandelns julkalenderutlottning och vann Stefan Tegenfalks alla tre böcker som e-bok! Det piggade minsann upp en trött och medtagen boktok!

Jag önskar er alla en riktigt härlig jul tillsammans med nära och kära!

Glasklart av Karin Wahlberg

Jag vet inte om det beror på att en av huvudpersonerna i Karin Wahlbergs böcker är läkare eller om det bara är berättelsen i sin helhet som fängslar mej, men jag tycker allt mer om hennes böcker ju fler jag läser. Boken Glasklart är den åttonde boken i serien om kriminalkommissarie Claes Claesson och hans fru Veronika Lundborg.

Mitt i valborgsmässofirandet runt brasan i det idylliska samhället Hjortfors rämnar idyllen då man i brasan hittar en död manskropp. Claes Claesson är där med sin familj och firar tillsammans med Janne Lundin, en kollega till Claes, och hans fru.

Veronika handleder den nya läkaren Hilda Glas. Hilda kommer från Hjortfors. Båda hennes föräldrar dog då Hilda var liten och hon och hennes bror placerades i fosterhem. Nu återfår Hilda kontakten med sin bror som har återgått till hemtrakterna i Hjortfors. Han jobbar på samma glasbruk som deras pappa gjorde. I samma veva börjar frågorna kring föräldrarnas död göra sig påminda. Var pappans bilolycka verkligen bara en olycka? Och var det verkligen blodförgiftning mamman dog av?

Karin Wahlberg väver in historierna i varandra på ett förträffligt sätt. Jag gillar också att det i den här boken vävs in en tråd från förra boken, Matthandlare Ohlssons död. Trots att man parallellt läser tre historier blir det inte jobbigt. Historierna är väl avgränsade från varandra och vävs ihop på ett sätt jag gillar. Spänningen stiger i slutet, trots att det kanske blir en aning dramatiskt...

Jag har inte läst alla Karin Wahlbergs böcker, bara fyra. Men jag gillar mer och mer vad jag läser. Som sjukskötare uppskattar jag att läsa realistiska skildringar i sjukhusmiljö. Det märks att författaren själv är läkare. Hon beskriver miljöer och människor på ett trovärdigt sätt. Jag hoppas på att Karin Wahlberg ska fortsätta skriva. Väntar på följande bok!

Recensionsexemplar från Wahlström & Widstrand