Huset i Hamptons av Tasmina Perry

Jem och hennes pojkvän blir inbjudna att dela ett strandhus i välkända Hamptons. Ett vackert hus på ett glamouröst ställe. Jem kan inte tro att det är sant! Efter en tid visar det sig att en kvinna drunknat i poolen sommaren innan. Alla andra i huset visste om det förutom Jem. Vad hände egentligen? Var Alices död en olycka? Jem blir ombedd att undersöka saken lite närmare tillsammans med den berömda författaren Michael Kearney. Huskamraterna gillar inte utredningen, det verksar som om någon har något att dölja.

Huset i Hamptons är en perfekt bok för lata sommardagar. Det är glitter och glamour, men ändå inte för mycket. Lagom spännande och berättelsen går framåt. En underhållande historia utan långa inslag med våld. En feelgoodthriller!

Tack till Printz Publishing för läsexemplaret!

Budbärarinnan av Katerina Janouch

Den elfte boken om barnmorskan Cecilia Lund är troligtvis den sista i serien. Utan att veta någonting om svensk politik och samhällsdebatt förutom någon rubrik här och där så kan jag inte undgå att reflektera över det överspännande ämnet i denna bok. Cecilia skriver en ilsken krönika om politikers ansvarslöshet efter ett fruktansvärt terrordåd. Hon attackeras på nätet och beskylls för att vara rasist. Också hennes egen familj ställer sig tveksam till Cecilias krönika.

Om man helt ovetande Katerina Janouchs uttalanden läser boken är det helt ok underhållning, precis som de tidigare böckerna om barnmorskan Cecilia Lund har varit. Man kan tycka att ämnet är aktuellt även om man inte håller med Cecilia i hennes åsikter. Men jag kommer inte ifrån känslan att författaren velat förklara och rentvå sig själv med boken. Jag kan ha helt fel, detta är bara en magkänsla jag har. Men ändå överskuggar detta hela läsningen. Tyvärr.

Den andra tråden i boken som handlar om invandrarflickan Leyla som är hårt hållen av sin familj och planeras giftas bort med en betydligt äldre man är en tråd som blir i skymundan. Tyvärr. Jag vet inte om det är så eller om det bara känns så.

Jag hade hellre läst en avslutning i serien med helt annat innehåll. Det hade Cecilia Lund varit värd. Det är dags att avsluta serien och det har författaren också insett.

Tack till Palm publishing för boken!

Bokvagn

Det putsas och fejas i det boktokiga hemmet den här veckan. På söndagen firar vi nämligen sonens konfirmation. Ett bekymmer jag haft är bokhögarna som ligger här och var, som inte får plats i hyllan. De olästa böckerna som förtjänar att läsas. På Instagram har det under den senaste tiden figurerar fina bilder på bokvagnar och jag passade på att införskaffa en sådan då jag hade ärende till Ikea idag. Förvånansvärt många böcker får plats, mina bokhögar fyllde inte ens hela vagnen! Är supernöjd! Har du redan en #bokvagn?

Julia och Jack av Anna Lönnqvist

Lättsam sommarunderhållning. Julia och Jack är en kärlekshistoria om när livet inte blir det man trott och drömmarna kolliderar med verkligheten. Små lögner blir stora och till slut rämnar allt.

Läsningen flyter på och boken läses på en dag. Julias ältande stör mig lite grann men historien går ändå framåt så boken får helt klart godkänt. Passar bra som en "mitt i mellan tegelstenar-bok". Omslaget är som en karamell och jag gillar formatet danskt band. Perfekt läsning en efter-midsommar-söndag!

Tack till författaren Anna Lönnqvist och Louise Bäckelin förlag för boken!

View all my reviews

När du vänder dig om av Pernilla Ericson

Pernilla Ericson har senast nu med den tredje boken i serien om Erlagruppen etablerat sig bland deckardrottningarna i Sverige. När du vänder dig om (klicka på titeln för att läsa vad boken handlar om) är en bladvändare. Spännande och ryslig. Jag får inget gjort innan jag läst klart. Jag gillar karaktärerna, de är inte helt typiska men åndå inte för atypiska heller.

Boken utgår från verkliga händelser. Det är trovärdigt och samtidigt skrämmande. Vanligtvis är deckare påhittade historier men då det ligger verklighet bakom blir det genast betydligt mera läskigt. Det enorma hatet mot kvinnor som florerar bland vissa hittar sina likasinnade djupt nere i det svarta nätet och utvecklas till oerhörd ondska och oerhörda handlingar.

Boken tangerar indirekt också frågan om nätsäkerhet och hur försiktig man borde vara ute i världen, nära och fjärran. Öppna, allmänna wi-fi nätverk kan vara ödesdigra om en hacker sitter och lurpassar och tränger in i mobilen, plattan eller datorn. Internetsäkerhet borde vara ett läroämne i skolan!

Jag ser fram emot att läsa böcker om Erlagruppen också i framtiden. Serien har blivit en "måste läsas så fort böckerna kommer ut"-serie!

Tack till HarperCollins Nordic för läsexemplaret!

Livet kan börja av Sheila O'Flanagan

Redan omslaget säger mig att jag inte kommer att bli besviken. Också bokens format tilltalar mig, danskt band är något mitt emellan pocket och storpocket. Jag gillar inte riktigt pocket (nu får jag väl hela bokvärlden emot mig) men danskt band-formatet gillar jag.

Sheila O'Flanagan är feelgooddrottning och hennes böcker har sålts i stora mängder världen över. Livet kan börja är en pärla.

Imogen försvinner spårlöst och hennes närmaste står handfallna. Hon lever ett utåt sett perfekt liv tillsammans med sin till synes kärleksfulla man Vince. Hela hennes liv är ändå en kuliss och när Imogen ser chansen att försvinna under en jobbresa tar hon den. Hon har gjort upp en plan över hur hon ska kunna börja ett nytt liv. Ska hon kunna börja om på nytt eller kommer hennes förflutna ikapp henne?

Trots att boken är översatt till svenska kan jag skönja den irländska tonen. En utmärkt översättning av Emö Malmberg. Böcker från Irland har något speciellt, något som jag inte riktigt kan sätta fingret på. I Livet kan börja figurerar karaktärer som man tycker om (och någon som man inte tycker om) och jag lever mig in i händelserna, miljöerna och intrigerna. Feelgood då den är som bäst!

Tack till Louise Bäckelin förlag för läsexemplaret!

Läsmånaden maj

Maj visade sig bli en läsmånad utan like. Hela 10 lästa böcker, trots heltidsjobb och andra sysslor. Och bara bra böcker dessutom! Deckare blandat med feelgood, en skön blandning. Så här kunde varje månad se ut! Jag är nästan halvvägs i min läsutmaning på Goodreads, så det ser lovande ut.

Nu ro slumra in av M.J. Arlidge

Brutalt spännande!

Den femte boken i serien om kriminalkommissarien Helen Grace håller måttet. Grace försöker desperat hemlighålla sitt privatliv och de demoner hon tampas med men händelserna i den här boken verkar hon inte rå över. Det blir en fartfylld och brutal kamp. Klicka här för att kolla in baksidestexten.

Jag har efter varje bok sagt att jag antagligen kommer att läsa följande del på engelska men hittills har jag läst alla böcker på svenska. Det finns sju delar i serien plus två noveller med Helen Grace. Det återstår att se om jag orkar vänta på att nästa del ska översättas. Lite tråkigt tycker jag att det är att omslagen har ändrat stil. Titlarna är strofer ur barnvisor och tidigare har layouten på pärmen varit "skriven". På Nu i ro slumra in är titeln tryckt. Men det har i och för sig inget med innehållet att göra så det är bara en liten bagatell. Det blev 4/5 stjärnor på Goodreads för boken.

Tack till Lind & co för läsexemplaret!

Hämnaren

Hämnaren är tredje boken om Anton Brekke av Jan-Erik Fjell. Jag har gillat de tidigare, men den här boken tar mig med en smäll. Så mycket bättre än de tidigare! En historia där trådarna långsamt flätas in i varandra för att till slut bilda ett tjockt rep. Brilliant! Jag hade mina aningar ungefär vid halva boken om hur det ligger till. Det gjorde ändå inget, hemligheten hölls bra till slutet. Anton Brekke är just så egen så man bara måste gilla honom. Han har sina inre demoner som han kämpar med och emot.

Jo Nesbö har fått hård konkurrens i och med Jan-Erik Fjell. Hämnaren är spännande och rapp och om varje bok tar ett stort steg framåt så betyder det braksuccé. Det finns ännu två böcker till i serien som ännu inte är översatta till svenska. Hoppas de kommer ut så fort som möjligt!

Tack till HarperCollins Nordic för läsexemplaret!

Syndabocken av Sofie Sarenbrant

Bild från förlaget

Sofie Sarenbrant är tillbaka med den sjätte boken i serien om Emma Sköld. Syndabocken är utan tvekan den bästa boken i serien!

En inbrottsvåg sveper över Bromma. En tonåring hittas död och Emma Sköld kopplas in. Många familjer har anlitat samma städerska och misstankarna riktas mot henne. Samtidigt blir Emma utsatt för små händelser som gör att hon misstänker att någon är ute efter henne.

Emma Sköld har en hel del händelser i bagaget redan. Nu lever hon tillsammans med dottern Ines och kollegan Nyllet i Emmas systers Josefins hus i Bromma medan Josefin befinner sig i Spanien med sin familj. Förhållandet knakar i fogarna och det går till en del ut över jobbet.

Jag var försiktigt förväntansfull över den här boken. Sarenbrants två senaste böcker har varit utanför Emma Sköld serien och jag tyckte att de var lite hafsigt skrivna, som om det varit bråttom att få ut dem på marknaden. Syndabocken är till min stora glädje väl skriven, väl genomtänkt och med en trovärdig historia. Jag tycker ändå att det är lite onödigt med de personliga intrigerna mot Emma och hennes närstående, boken behöver inte det. Det känns lite konstlat och tillgjort, som att det är skrivet in i historien för att det ska finnas en sådan intrig med. Själva historien hade bra gjort sig utan detta.

För Syndabocken är fartfylld och spännande. Språket är rappt och kapitlen korta så läsningen flyter på. Jag läser boken på en dag. Jag kommer att fortsätta läsa böckerna om Emma Sköld och nu har mina förväntningar skruvats upp rejält. Jag läste härom dagen att Sofie Sarenbrant har sålt tre av sina böcker till Finland, kul att finska läsare också ska få läsa hennes böcker!

Syndabocken är en perfekt bok för hängmattan eller stranden. Men det gäller att ha på en hög solskyddsfaktor för när du väl börjar läsa så kommer du inte att sluta innan boken är slut!

Tack till Bookmark förlag för läsexemplaret!

Sträckläsning x3

Läsningen flyter på för tillfället och jag har samlat böcm´ker på hög att skriva om. Här kommer tre bladvändare jag läst under de senaste veckorna. Klicka på titlarna så kommer du till handlingen i boken.

Vill man ha spänning och en bladvändare så kan man alltid lita på Linwood Barclay. Sveket är medryckande och jag sträckläser. Lättsmält underhållning i vårsolen!

Tack till Louise Bäckelin förlag för boken!


Slaktaren är del fyra i serien "Morden i Hudiksvall". Jag gillar Gabriella Ullberg Westins berättarstil. Händelser, miljön och personerna skildras klart och utan extra krusiduller. Polisen med det finskklingande namnet Johan Rokka har ett mjukt hjärta och han vill göra det rätta för de utsatta. Samtidigt är händelserna riktigt råa, vilket får mig att blunda lite grann. Men med finess knyts trådarna ihop och ett intresse lämnas kvar. Ett intresse att läsa vidare.
 Tack till HarperCollins Nordic för boken!

En klurigt skriven bok! Jag hinner redan bli rätt så störd på Amber innan perspektivet vänder och man får en helt annan syn på händelserna. Underhållande och beroendeframkallande. Jag läser på och plötsligt är boken slut.
Liv Constantine är en pseudonym för systrarna Lynne och Valerie Constantine. Trots att de bor tre stater ifrån varandra i USA så har de lyckats väva ihop en historia som heter duga. Den sista Mrs Parrish är deras debut. Jag kommer absolut att lägga namnet på minne och ser fram emot fler böcker av syskonen!

Tack till HarperCollins Nordic för boken!

Vit krysantemum av Mary Lynn Bracht

Ett mästerverk!

Boken baseras på verkliga händelser under andra världskriget, händelser som tystats ner i decennier. Jag hade aldrig hört talas on Japanska arméns sexslavar förut, historien har tystats genom skam. Det uppskattas att uppemot 200 000 koreanska kvinnor utsattes för tvångsprostitution under Japans ockupation av Korea.

Boken berättar två parallella historier om systrarna Hana och Emi, Korea 1943 och Sydkorea 2011. 1943 jobbar Hana tillsammans med sin mamma som djuphavsdykare och riskerar dagligen sitt liv för att skaffa mat och sälja sin fångst för att familjen ska överleva. Emi är ännu för liten för att dyka på djupa vatten. En dag ser Hana att en soldat närmar sig stranden där Emi leker. Hana skyndar sig dit och låter sig tillfångatas så att systern ska räddas. Hana skickas till Manchuriet till en militärbordell.

2011 har Emi i över 60 år levt med vaga minnesbilder av händelserna i sin barndom. Pga skam har hon försökt förtränga bilderna som hemsöker henne men ju äldre hon blir desto svårare blir det. Emi vill veta vad som hände hennes syster. Men klarar hon av att konfrontera minnena?

Vit Krysantemum är en mästerlig bok. Historien är oerhört rå och rakt på sak men samtidigt vacker. Hanas fruktansvärda öde förskönas inte och det gör att det känns äkta. Emis förtryckta skam har påverkat hela hennes och hennes barns liv och det är inte lätt för henne att berätta om sina upplevelser. Jag känner att också den här boken är en viktig bok, det pratas on koncentrationslägren för judarna under andra världskriget men utan att förminska det ett dugg så hände det mycket annat fruktansvärt också på andra håll i världen. Det är viktigt att händelser som dessa blir kända, hur kvinnor har förtryckts. Jag är oerhört tacksam över att leva just nu, vi kvinnor har kommit långt, i alla fall här i Norden, och det får man vara tacksam över.

Tack till Bookmark förlag för läsexemplaret!

Problemet med Henry och Zoe av Andy Jones

Problemet med Henry och Zoe är en melankolisk historia med både djup och lätthet. Den blir inte för melankolisk vilket gör att läsningen flyter på bra. Kanske det är det långsamma tempot som gör att det känns melankoliskt. Det är en fin historia trots att förhållandet mellan Henry och Zoe är komplicerat. Båda två är sympatiska och man vill dem allt gott i livet. Speciellt Henrys val och handlingar är inte alltid särkilt mogna men då det verkligen gäller gör han i alla fall det rätta.

Boken innehåller både glädje och sorg. Äktheten i känslorna är påtaglig och det är bokens största plus. Man får skratta och jag fäller också en tår i något skede. En utmärkt bok att ta till sig när som helst.

Tack till Louise Backelins förlag för recensionsexemplaret!

Små Stora Saker av Jodi Picoult

En stor bok som tar andan ur en. En omvälvande historia. Jag har svårt att hitta ord för att beskriva läsupplevelsen. Jag har inte (ofattbart nog) läst något av Jodi Picoult tidigare. Det får lov att bli en ändring på det men måste nog låta den här boken smälta in lite först. Picoult lyckas (så vitt jag som vit kvinna kan förstå) måla upp problematiken mellan vithyade och mörkhyade som lever kvar än idag, förvånansvärt nog. Jag får under läsningen jämt påminna mig om att bokens händelser är lagda till nutid, inte 1950-talets USA. Och det är kanske det som slår mig hårdast. Att mörkhyade än idag möts av daglig rasism. Att trots att man som vithyad inte anser sig vara rasist inte ändå fullt ut kan förstå vad de mörkhyade får gå igenom varje dag.

Karaktärerna är mästerligt skildrade. Turk, vitmaktanhängaren framstår som mänsklig och faktiskt också kärleksfull trots sina vidriga rasistiska handlingar. Förhållandet mellan Ruth och offentliga försvararen Kennedy är komplext och Ruths son Edisons kamp mitt i känsliga tonåren skildras trovärdigt och ärligt.

En mästerlig bok som borde ingå i högstadie/gymnasieutbildningen. Alla, precis alla borde läsa Små Stora Saker av Jodi Picoult. 5 stjärnor av 5!

Tack till Louise Backelin förlag för att boken blivit översatt till svenska och för recensionsexemplaret! Läs!

Missad bok

Känslan då man på Facebook läser att det ska komma ut en ny del i Shetlandserien om Jimmy Perez av Ann Cleeves och man börjar undra om man läst alla delar. Och då man upptäcker att man har en bok oläst, förutom den som kommer i höst då. Det är som att gå in i godisaffären och få roffa åt sig de godaste karamellerna och njuta av favoritsmaken.

Tjohoo för positiva överraskningar!

Total läskoma

Precis då jag utgöt min ångest över min slumrande blogg slog läsivern in och med den har också bloggivern gläntat på åtminstone ena ögat. Påsken kom som på beställning, med lediga dagar, ro och lästid. Jag har suttit (och legat) uppkrupen i soffan med Kindlen i handen varje ledig stund. Först läste jag Bokhandeln på Riverside Drive och då jag var klar med den fick jag ett tips av en god vän på en bok som heter Safe with me, skriven av K.L. Slater. En psykologisk thriller. Min vän sa att hon inte kan lägga den ifrån sig så jag kollade genast upp den och ett klick senare landade den i min Kindle. Och nu, knappt två dagar senare läste jag klart den. Pust vilken bok! Gillar du psykologiska thrillers med så är det här absolut en bok för dig. Jag kommer absolut att läsa hennes andra böcker också, men tror att jag måste lugna ner mig med lite feelgood igen.

Bokhandeln på Riverside Drive av Frida Skybäck

Bokhandeln på Riverside Drive by Frida Skybäck
My rating: 4 of 5 stars

En bok med ordet bokhandel i titeln, en historia som utspelar sig i London och genren feelgood. Alla ingredienser till sträckläsning. Och det blev det också. Jag njuter av historien, av böckerna och författarna som nämns. Många av dem har jag själv läst och gillat. Det är ju drömmen att få jobba i en gammal bokhandel (i London!) och det är nog dels därför en boknerd dras till och tilltalas av boken. Man kan ju tänka sig att temat skulle bli tunt och ytligt, men det blir det inte. Boken går in på djupet och får en att känna. Känna värmen, glädjen, sorgen, känna vänskapen som utvecklas mellan karaktärerna. Bokhandeln på Riverside Drive är just det en feelgoodroman ska vara.

Tack till LB förlag för recensionsexemplaret som värmde min påsk!

Tankar och funderingar

Bokbabbel skrev för en vecka sedan om den allt mer tomt ekande bokbloggosfären. Själv har jag gått och funderat på att sluta blogga, i praktiken har inläggen kommit allt mer sällan, och inte har det droppat in värst många recensionsexemplar heller. Ändå har jag så svårt att släppa taget. den 24.4 2011 skrev jag det första inlägget, nu sju år senare vet jag inte hur det blir i framtiden.

Tiderna har förändrats en hel del på sju år. Idag är det Instagram och Goodreads som gäller, kanske jag också satsar på att lägga ut mina tankar om böcker jag läser där. Jag säger inte hej då men framtiden får utvisa om det blir fler inlägg på bloggen. Kanske jag kommer tillbaka då och då. Det har varit underbart att lära känna alla härliga bloggkolleger som jag fått lära känna både i bloggosfären och IRL. Jag är övertygad om att vi kommer att ses också i framtiden!

The dark angel av Elly Griffiths

Bild från författarens hemsida

Det är över tre veckor sedan jag läste bok nummer 10 i serien om arkeologen Ruth Galloway. The dark angel utspelar sig till största del i Italien dit Ruth inbjuds av sin Italienska kollega för att hjälpa till med ett benfynd. Ruth tar med sig sin dotter Kate, sin vän Shona och hennes son. De tänkte passa på att ta ut lite semester under Italiens sol. Det visar sig att benen döljer en gåta och någon verkar vilja att gåtan förblir dold. Ruth dras in i otäcka händelser och efter en jordbävning kommer Nelson stormande till Italien med Cathbad i släptåg. Ett mord äger rum och Ruth och Nelson dras in i utredningen.

Som vanligt är det ett nöje att träffa vännerna i serien igen. För visst är karaktärerna största orsaken till att jag kastar mig över böckerna så fort de kommer ut . Jag kan inte heller påstå att händleserna skulle vara tråkiga, oftast är historien passligt spännende och omvälvande för att man ska idka sträckläsning. Så också denna gång.

Ruths och Nelsons icke-förhållande har blivit allt mer komplicerat och lite besvärande. Få se vartåt historien vänder i följande bok. Samtidigt börjar jag lite tycka att det börjar vara dags för ett avgörande i frågan om förhållandet mellan Ruth och Nelson. 10 böcker är en hel massa sidor av krångligheter i samma fråga. Men. Jag älskade boken och väntar igen ett långt år på att följande del kommer ut.

Boken finns att köpa bl.a här och här.

Läsrodagen

Andra söndagen i februari firas Läsrodagen här i Finland. I år firas dagen för fjärde gången. Det är Suomen Kirjasäätiö (Finlands bokstiftelse, min översättning) som har utlyst läsro över hela landet. Stiftelsen utlyser ro att sätta sig ner och fördjupa sig i en bok, lyssna eller läsa, ensam eller med någon annan.

Lagen om läsro:

§1 Läsro gäller alla slags böcker och alla slags läsplatser.
§2 Det är tillåtet att läsa tillsammans
§3 Det är tillåtet att läsa ensam
§4 Det är tillåtet att läsa för någon annan
§5 Det är förbjudet att störa en läsares läsro
§6 Att störa den egna läsron med sekundära sysslor är strängt förbjudet

Jag tillbringar läsrodagen tillsammans med Ruth och Nelson. Hur firar du dagen?

Ruth Galloway nummer 10 ute!

Då man kommer på jobb och direkt får mejl om att den tionde boken om Ruth Galloway har landat i Kindlen vill man ju bara sätta sig i ett hörn och läsa. Vissa böcker vill man kasta sig över direkt. Blir nog ändå tvingen att jobba lite först men vad jag gör ikväll är klart!

När bok nummer två håller måttet

Bild från hemsidan

Inför Crimetime Gotland förra sommaren läste jag in mig på en del av författarna som var där. En av dem var Jane Harper som då hade gett ut en bok som hyllats och vunnit flera prestigefyllda priser. Jag läste The Dry, Hetta, och gillade den riktigt mycket. Efter att ha hört författaren (och bytt några ord med henne på Visby flygfält) kunde jag knappt bärga mig tills följande bok, Force of nature, kom ut. Den kom ut i höstas i Australien, där Jane Harper bor, och skulle komma ut i februari 2018 i resten av världen. Jag förhandsbeställde boken i god tid för att den skulle landa i Kindlen så fort som möjligt. Så en dag tänkte jag gå och kolla när det egentligen var som boken skulle komma ut och då märkte jag att man kunde köpa den Autraliensiska utgåvan på Amazon! Några klick senare var förhandsbeställningen avbokad och boken nerladdad i Kindlen.

Sedan kommer farhågorna om att ska tvåan hålla måttet? Då det gått en tid sedan man läst första delen tenderar minnet (åtmistone mitt) försköna verkligheten lite. Det är ofta jag minns att jag gillat en bok mer än vad jag skrivit om boken då jag går tillbaka och läser inlägget. Eller så är jag bara dålig på att uttrycka mina tankar i skrift. Fullt möjligt det med.

I alla fall var det med stor förväntan jag högg tag i Force of nature. Jag blev inte besviken. Jag tycker allt att tvåan är bättre än ettan. Jag gillar att det märks att författaren bor i Autralien (trots att hon är född i England), det märks på språket och texten. Jag kan inte precis lägga fingret på vad det är men det är fräscht. Jag gillar karaktärerna, att en kvinnlig författare har en manlig huvudkaraktär är kul. Att den karaktären har sitt bagage men inte är helt förstörd gillar jag också. Då han dessutom har en stor välfylld bokhylla i sin spartanskt möblerade hem kan man ju inte annat än gilla honom. Sedan har vi miljön. Jane Harper har ett ess i ärmen då hon använder extrema miljöer i sina böcker. Miljöbeskrivningarna är utmärkta, man kan se naturreservatet framför sig med tät skog och svårframkomlig vegetabilitet.

I Jane Harper har jag helt klart en ny favoritförfattare, en som jag kommer att läsa allt hon ger ut så fort det går att få tag i boken. Må följande bok komma snart!

Sanningen av Harlan Coben

Vill man läsa en spännande lättläst deckare så kan man alltid lita på Harlan Coben. Så också med den nya boken Sanningen.

Mayas man Joe mördades brutalt. Två veckor senare ser Maya en inspelning som inte kan vara sann. Joe leker med parets tvååriga dotter i deras vardagsrum, men han är ju död. Några månader tidigare hade Mayas syster torterats och dödats och Maya börjar undersöka samband och orsak.

Det är högt tempo, spännande och händelserna överraskar mig gång på gång. Det är underhållande och lättläst. En bladvändare. Perfekt ledighetsläsning. Jag svajar lite i min åsikt om den före detta stridspiloten Maya, men störs inte för mycket av hennes agerade. Det är inte värst mycket miljöbeskrivningar i Harlans böcker men händelsernas tempo gör att man inte saknar det heller. Upplösningen gjorde att jag drog ner lite på betyget på Goodreads, kvar blev ändå tre stjärnor av fem vilket är ett gott betyg.

Tack till Bookmark förlag för boken!

Bokåret som gick

Gott Nytt År! Innan jag börjar blicka framåt mot det nya året vill jag titta tillbaka på året som gick. Jag hade som mål att läsa 60 böcker och jag landade på 69! Det är flest böcker lästa på ett år sedan 2011 då jag började lägga in alla lästa böcker på Goodreads. 23795 lästa sidor. Endast en bok fick bara en stjärna av mig, 9 böcker fick två stjärnor. Tre böcker fick fullpotten fem stjärnor och resten tre eller fyra stjärnor. Jag är nöjd.

2017 var året då jag började lyssna mer på ljudböcker. Jag använder mig av Storytel och gillar funktionen där man kan fortsätta läsa där man slutat lyssna. Att man också kan ändra hastigheten på uppspelningen gillar jag också, de är rysligt långsamma för det mesta. I år började jag också lägga in på Goodreads om boken är ett recensionsexemplar, om jag läst boken på Kindlen eller med Storytel. Jag gjorde inte det riktigt från början av året, så statistiken där är inte riktigt pålitlig ännu.

Hur ser då bokåret 2018 ut? Jag sätter ett försiktigt optimistiskt mål på 65 böcker i läsutmaningen på Goodreads. Jag är realist, kommer knappast att hinna läsa mer än vad jag gör idag. Jag hoppas så klart hinna med alla bokhögar här hemma, och så kommer det att komma ut en massa nya härliga böcker som förtjänar bli lästa.

Må 2018 bli precis så bokfyllt som du vill ha det!

Julfrid

Julfriden sänker sig och jag sänker mig i soffan med min Kindle. Känslan när man har pysslat klart (trots att mitt pyssel inte är särskilt avancerat) och dessutom har en ny soffa att sträcka ut sig i, en bra bok på Kindlen och så småningom något gott att plocka i sig, ni vet, den känslan. Julen är min favorithögtid. Det är tillåtet att läsa böcker i (hoppeligen en ny) pyjamas hela dagen lång, äta choklad och titta på någon mysig film kanske. Att få umgås med nära och kära, det är livet. Samtidigt slås jag av hur priviligerad jag är som får ha det så här bra. Jag är tacksam över min familj, över att vi får vara tillsammans. Alla har det inte så bra och därför har vi under de senaste åren skänkt en slant till välgörande ändamål i stället för att skicka julkort.

Jag önskar er alla en fridfull Jul!

Blackmoore av Julianne Donaldson

Vindpinade heder, klosterruiner, hemliga gångar, svallande hav och det gamla ståtliga huset Blackmoore bildar ramarna för Julianne Donaldsons andra bok som heter just Blackmoore. Förväntningarna efter Edenbrooke var höga.

Kate har bestämt sig för att aldrig gifta sig. Hon är en orolig själ och drömmer om att resa till Indien tillsammans med sin faster Charlotte. Kates mor motsätter sig resan men går till slut med på att Kate får resa om hon får tre män att fria till henne. Fast besluten att lyckas med sitt uppdrag reser hon till barndomsvännen Henrys vackra Blackmoore. Den vackra omgivningen får ändå Kates ambitioner att vackla.

Boken utspelar sig på 1820-talet och har alla ingredienser som man kan förvänta sig. Dramatik, romantik och svallande, om än förtryckta, känslor förtrollar och fängslar. Det är förutsägbart men det gör inget. Det ska det vara i en historisk romance bok som denna. Allt annat hade blivit en besvikelse. En verklighetsflykt från den mörka vintertiden, en flykt in i romantikens dramatiska virvlar. Precis vad jag behövde då vintertröttheten är som värst.

Tack till Louise Bäckelin förlag för boken!

Just nu ... 1. advent

Veckorna rullar på och det är grått och mörkt ute. Idag firar vi första advent, om bara tre veckor är det julafton! Kör med en gammal klassisk just nu enkät. Häng på om du vill! Den här hittade jag för en vecka sedan hos Eli.

Vid sängen: Smugglaren av Jan-Erik Fjell. Del två i serien om Anton Brekke. Gillade första delen och den här håller också måttet.

På soffbordet: Ligger just nu Kindlen och på den har jag My husbands wife av Jane Corry. En tvistig historia om lögner, livet och med komplexa personligheter. Håller på att byggas upp till något riktigt obehagligt har jag på känn.

På läsplattan: Ja, som ovan då. På plattan väntar också Little fires everywhere av Celeste Ng. Den boken fångade mitt intresse då jag av en händelse klickade omkring inne på Amazon, ni vet så där som när man helt oskyldigt bara går in i bokhandeln då man väntar på att bussen ska gå. Boken beskrivs i alla fall av John Green som "troligtvis den bästa roman jag läst i år", så visst måste väl den boken få en chans?

På jobbet: Läser bara patientjournaler på jobbet. 

I öronen: Påbörjade Jo Nesbös Törst i torsdags då jag gick från jobbet. Storytel är suveränt då man vill växla mellan att läsa och lyssna!

Bokklubbsbok: Jag är inte med i någon bokklubb. Jag blir stressad av tvångsläsning och har kommit fram till att bokklubbar inte är något för mig. Fast jag skulle gärna vara med i en bokklubb där vi läser bara det jag vill... Får säkert många medlemmar i den klubben!

Borde jag läsa ut: De böcker jag har på hälft, se ovan. Tror inte att jag har någon gammal bok som blivit åsidosatt.

Borde jag påbörja: Hela högen med recensionsexemplar jag har fått. De flesta har bara skickats till mig utan att jag bett om dem. Bland dem finns flera som jag verkligen skulle vilja läsa. Tur att det snart blir jul och lite läsledigt!

Längtar jag efter att få läsa: Jag har förhandsbeställt både Elly Griffiths och Jane Harpers kommande böcker. Elly Griffiths 10. bok om Ruth Galloway kommer 8. februari och Janes bok kommer 6. februari. Båda ploppar ner i Kindlen då det beger sig. De är böcker som går förbi alla andra böcker som just då råkar vara på hälft.

3 andra böcker i min TBR-hög: Den goda dottern av Karin Slaughter, De saknade av Thomas Rydahl och Den röda adressboken av Sofia Lundberg.

Crimetime G....oodbye

Crimetime Gotland tar Bokmässan i Göteborg till ny samarbetspartner och hela festivalen flyttar till Göteborg. Det är Bonnierförlagen och Bomässan som gemensamt ska driva Crimetime. "Med Bokmässan som medarrangör och mötesplats kan Crimetime erbjudas till än fler läsare, lyssnare, författare och branschaktörer" läser jag på Bonnierförlagens hemsida idag. Samtidigt byter festivalen namn till Crimetime Göteborg.

Min första reaktion på nyheten var bestörtning. Jag har svårt att föreställa mig att man i Göteborg kan skapa en liknande miljö som den i Visby. Bokmässan är så massiv redan nu att jag är rädd för att Crimetime festivalen ska drunkna i massan. 

Det jag gillade mest med Crimetime Gotland var intimiteten, miljön som bjöd till samtal och möten. Visbys trånga gränder där man kunde spana in författare och bokbloggarkolleger var den perfekta kulissen för en deckarfestival. Kan Göteborg leva upp till det? Jag har varit på Bokmässan några gånger och har rätt så snabbt blivit utmattad av att det är så stort. Jag har haft problem med att hitta till seminarier som intresserar mig ur det enorma utbudet. Mässgolvet har jag älskat, tro inte att jag ratar bokmässan! På Crimetime slukade jag alla seminarier jag hann på. Utrymmena var passligt stora, man kom tillräckligt nära författarna och samtalen. 

Nej, min första reaktion över nyheten är inte positiv. Hoppas ändå att Crimetime inte bara smälter in i den stora mässan utan får sitt eget rum och bibehåller något av karaktären som byggts upp under de tre år som festivalen ordnats. Det återstår att se hurudant utrymme Crimetime får på Bokmässan. Jag måste nog smälta nyheten ännu ett tag och i något skede besluta om jag ska delta nästa år eller inte.

Mannen som sökte sin skugga av David Lagercrantz

Bild från Adlibris

Den femte boken i Millenium-serien är betydligt mer bearbetad än förra delen. I Mannen som sökte sin skugga känns handlingen genomtänkt, intressant och ganska obehaglig.

Lisbeth Salander avtjänar ett kortare straff på kvinnofängelset Flodberga. Hon försöker hålla låg profil men kan inte låta bli att blanda sig i när hon upptäcker att en fånge behandlas orättvist av fängelsets härskare Benito. Holger Palmgren besöker Lisbeth i fängelset efter att han fått tag på dokument som avslöjar grymma myndighetsövergrepp i Lisbeths barndom. Lisbeth ber Mikael Blomqvist om hjälp med att reda ut övergreppen och händelserna och spåren leder dem till forskning som spårat ut. Samtidigt tycks de som skrapar på ytan av forskningen sväva i stor fara.

Historien är spännande och riktigt väl skriven. Jag är glad över att boken inte genomsyras av den totala våldsamhet som vi är vana med från tidigare böcker trots att det nog finns en hel del våld i den här boken också. Historien är väl genomtänkt och temat är obehagligt. Boken är lättläst, en bladvändare. Jag hoppas att David Lagercrantz fortsätter spinna vidare med Lisbeth och Mikael och de andra bekanta karaktärerna.

Bloggtorka

Bloggtorkan här är just nu total. Kommer inte på en enda sak att skriva om. Återkommer bara inspirationen infinner sig. Den är kanske bakom hörnet?

Semesterläsning

I morgon reser vi till Singapore. 12 timmars flyg betyder lästid de luxe. Den stora frågan är vilka böcker ska man packa ner? Jag har velat fram och tillbaka i ett par veckor nu men nu tror jag att jag har bestämt mig. Det blir Shari Lapenas The couple next door och Sophie Kinsellas My (not so) perfect life i pappersformat och på Kindlen följer My husband's wife av Jane Corry med. Kindlen blir flygplansläsning, eftersom vi flyger på natten och det finns risk för att belysningen i planet inte är helt på max då jag känner för att läsa. Vid poolen fungerar pappersböcker igen utmärkt. Så ska jag också ladda ner Jo Nesbös Polis offline på mobilen så jag kan fortsätta läsa eller lyssna på den. Ja, så ska ju guideboken med så klart.

Det har varit intensiva veckor på jobbet, både fysiskt och psykiskt så denna semester kommer verkligen lämpligt. Jag ser fram emot tryckande hetta, fantastiska vyer, poolhäng och en massa turistande. Så lär det ska finnas en otrolig bokhandel också. I like!

Har du varit till Singapore? Dela gärna med dig av ditt bästa tips!

Lässvacka

Det verkar som om jag är inne i någon sorts lässvacka. Jag läser nog varje dag men tycks inte komma någon vart i böckerna. En liten ljusning såg jag ändå idag då jag var nära att missa min hållplats på väg till jobbet med bussen på morgonen. Med tanke på att bussen startade kl 6.00, jag inte somnade under färden (som räcker nästan en timme) och att jag fick rusa upp för att hinna stiga av tycker jag att det är ett gott tecken. Ett tecken på att en bok intresserar och fängslar. Vilken bok det är? Jo, Polis av Jo Nesbö. Det kanske är så att det ska till att vara Jo Nesbö för att få tillbaka läsglädjen? Dessutom måste jag ropa ut hur prima jag tycker att det är då man i Storytel kan läsa och lyssna, bara fortsätta där man blev. Då kan man ju lyssna medan man går till bussen och läsa när man sitter i bussen. Utmärkt!

Döden ingen ser av Anne-Marie Schjetlein

Bild från förlaget

Operationssjuksköterskan Anne-Marie Schjetlein kanske snart kan sluta sitt dagsjobb och ägna sig åt skrivande på heltid. Då den tredje boken kommit ut och fått lysande recensioner kan man nog börja tala om en etablerad författare.

Döden ingen ser är den tredje boken om kirurgen Andreas Nylund. Vi har fått träffa de flesta karaktärerna i de tidigare böckerna. Andreas tycks inte bli av med sitt förflutna men det verkar som om en lite vändning ändå är på gång.

Den allt mer pressade arbetssituationen har lett till flera vårdfel. Dessa vårdfel mörkläggs och slutligen leder de till att flera personer dör. Mycket mer än så kan man inte säga om handlingen utan att spoila.

Som sjuksköterska gillar jag att läsa böcker som utspelar sig i sjukhusmiljö. Det är bekant och hemtamt. Det finns ändå en liten risk att man blir besviken, att ens förväntningar blir för höga. Jag blir ändå inte det, trots att jag hade önskat att handlingen lite mer cirklade kring Lex Maria anmälningarna. Nu blev de lite på sidan om. Bokens handling och händelser kompenserar ändå detta. Det tar ordentligt fart i den sista tredjedelen och då kan jag inte lägga boken ifrån mig.

Summa summarum kan man säga att Anne-Marie Schjetleins böcker är medryckande deckare utan att vara alltför blodiga. Det händer hemska saker men den lite känslige läsaren kan gott och väl läsa hennes böcker. Den psykologiska spänningen byggs upp an efter för att kulminera i en explosion på slutet.

Tack till Bokfabriken för läsexemplaret!

Den tiden på året och Emelie Schepp till Finland

Bild från fb-avenemanget

Facebookflödet fylls av inlägg där förlagen visar sina boklådor inför bokmässan och fellow bokbloggare planerar bloggmiddagar och träffar. Författare presenterar sina monterprogram och seminarier. Det är just då man undrar varför i hela vida världen man inte själv är på väg till Göteborg  om en dryg vecka. Då man slår fast höstens program känns det som ett förnuftigt beslut att inte åka till bokmässan men nu förstår jag inte alls mitt resonemang. Jag vet inte om sociala media gör situationen bättre eller sämre.

Lite kan jag lindra min mässlängtan inkommande onsdag då det på Akademiska bokhandeln i Helsingfors ordnas en Deckarlandskamp mellan Sverige och Finland. På scenen står Emelie Schepp, Eva Frantz och Max Seeck. Emelie är aktuell i Finland med sin andra bok som kommer ut på finska. Kul att hon vill komma och lansera också den här! Jag har precis tipsat två av mina arbetskamrater att läsa hennes böcker och båda gillar dem! Eva Frantz bok Blå villan kom ut på både finska och svenska samtidigt, ett bra drag av förlaget. Max Seeck har jag inte läst, men i den finska fb-deckargruppen är hans böcker omtyckta. Kanske man borde läsa en bok på finska också detta år?

Hjärtslaget i Rosengädda av Emma Hamberg

Bild från förlaget

Länge, länge har jag väntat på en ny Rosengädda-bok. Då jag äntligen fick den i min hand släppte jag allt annat och bara sträckläste. Jag skrattade, grät lite och myste om vartannat. Emma Hamberg gjorde det igen. Boken är en fullpott, liksom de övriga böckerna i serien om Rosengädda också har varit.

Vi får träffa Tessan, Farbod och Marta och alla andra gamla bekanta. Bror och Flatan flyttar in i stationshuset då de båda drabbats av hjärtesorg. Tessans restaurang är stängd för reparation efter att det regnat in i den och hon har inte riktigt hittat sin uppgift i samhället Rosengädda som nuförtiden blomstrar. Hjärtesorger blandas med övergivenhetskänslor och det blir ett litet kaos, ett kaos i bästa Rosengäddastil.

Det går inte att inte älska Rosengädda. Alla underbara människor som får vara precis dem de är. Jag är helt varm i hjärtat medan jag läser och det enda som grumlar läsningen är vetskapen om att detta är sista boken i serien. Vi kommer inte att återvända till Rosengädda. Alla borde läsa böckerna om Rosengädda. Trots sin komiska stil finns det ett viktigt budskap i böckerna, ett budskap som vi allra minst i dagens samhälle behöver ta till oss. Varje människa är viktig och ska accepteras som den hen är. Och kärlek och acceptans kan göra under.

Tack till Emma Hamberg för Rosengädda-serien och till Piratförlaget för att ni gett ut böckerna. Tack också för recensionsexemplaret!

Angivaren av Jan-Erik Fjell

Bild från förlaget

Norges nya Jo Nesbø har det sagts om Jan-Erik Fjell. Och visst kan jag hålla med om att det finns vissa likheter. Jag är nog inte riktigt redo att ropa ut det budskapet över hustaken, det är stora stövlar att stiga i. Förstå mig rätt, Angivaren är bra, har en intressant historia med två historier som man anar att ska flätas samman. Det tar en stund innan det händer, men då det börjar närma sig upplösningen blir det riktigt spännande.

Anton Brekke från kriminalpolisen kallas till Fredrikstad för att utreda mordet på Norges rikaste man. Mordet ser ut att ha ekonomiskt motiv bakom sig men det visar sig snart att den tråden inte leder någon vart. I stället visar ledtrådarna till New York och händelser från 1960-talet. Anton tampas med sitt spelberoende och försöker hålla sig flytande. Han tar den unga polisaspiranten Magnus under sina vingars beskydd och tillsammans nystar de sakta men säkert upp trådarna.

Jan-Erik Fjell lyckas bra med sin deckardebut, både med själva historien och karaktärerna. Jag blir sugen på att läsa del två, Smugglaren, som kommer ut nu i september. Boken är inte rå och överdrivet våldsam, vilket ger den pluspoäng.

Tack till Harper CollinsNordic för recensionsexemplaret!

Vad heter ångest på spanska av Michaela von Kügelgen

Bild från Förlaget

Jag är riktigt glad över den finlandssvenska utgivningen den här hösten. Först var det Eva Frantz lyckade tvåa och nu Michaela von Kügelgens debutbok Vad heter ångest på spanska. Båda böckerna håller internationell standard.

25 år gamla Erika är nyutexaminerad jurist och har en sambo och egentligen allt man kan önska sig. Ändå känner hon sig inte nöjd med tillvaron. Förhållandet havererar och hon reser till Ecuador för att komma ifrån allt som fallit över henne därhemma. Resan blir inte vad hon tänkt sig och det visar sig vara svårt att fly känslorna och tankarna.

Jag har lite i smyg följt med författarens skrivprocess på hennes blogg kuggeskriver. Jag gillar språket, miljöbeskrivningarna och att det fanns såpass olika karaktärer i boken (trots att jag kanske inte helt fullt ut älskar dem alla). Erika råkar ut för en hel del under sin resa och till en viss del kan jag känna igen mig själv då jag som 22-åring for iväg för att jobba till London. Min tid där kan inte alls jämföras med Erikas men jag känner igen tankarna och funderingarna. Jag hade ingen kris men visst tyckte man att man var odödlig och klarade av vad som helst.

Boken är lättläst och man läser den snabbt. Det känns som om den var riktad till lite yngre läsare men en 40+:are njöt också av den. En riktigt bra debut med ett synnerligen snyggt omslag.

Tack till Förlaget för recensionsexemplaret!