Snöfall, mirakel och frusna hjärtan av Claire Sandy

Idag firar vi Lillajul här i Svenskfinland. Tomtarna kommer med små paket till barnen, vi äter lite lite julmat, tänder ljus och har det allmänt mysigt. Jag hade sparat de sista 15% av boken Snöfall, mirakel och frusna hjärtan till i kväll, så mysfaktorn blev komplett.

Asta har inte satt sin fot i hembyn på Irland på 16 år. Nu blir hon smått tvingad att återvända för att skriva en artikel och hon har med sig sin 16 år gamla dotter som aldrig har besökt sin mammas hemby. De möts av Astas excentriska familj och släkt. Då vädrets makter visar sig från sin sämsta sida och byn blir helt insnöad förlängs vistelsen över jul. Asta blir tvungen att ta itu med spökena från ungdomstiden samtidigt som hon med all kraft försöker motarbeta känslorna som den läckra Jake väcker i henne.

Boken har precis det en julbok ska ha. Den är rolig utan att vara för prutthurtig, har stämningen, romansen, dramat och snön som höjer julstämningen. Visst är historien ganska förutsägbar, men det stör inte alls. Och jag får läsa om början av sista kapitlet för att förstå hur det hänger ihop vilket var lite kul det också. Snöfall, mirakel och frusna hjärtan är feelgood med julstämning, kan det bli bättre?

Tack till Printz Publishing för recensionsexemplaret!

Julböcker

Jag älskar julböcker. Har redan i flera år läst julböcker på engelska. Äntligen börjar de komma på svenska också. Laddade precis ner ett recensionsexemplar från Printz Publishing, Snöfall, mirakel och frusna hjärtan. Jag har också laddat Kindlen med Jenny Colgans Christmas at Little Beach Street Bakery och Christmas at Rosie Hopkins Sweetshop. Så nu kan jag snöa in helt och hållet och bara mysa med julstämning, tända ljus och gott te. Visst får man börja redan?

Vägen till Sugar Maple Inn av Louise Miller

Efter att ha orsakat en eldsvåda på sin arbetsplats tar Olivia Rawlings time out från sitt jobb som konditor på den fina klubben. Hon flyr till den lilla staden Guthrie där hennes bästa vän Hannah bor. Hannah uppmuntrar Olivia att söka jobb på pensionatet Sugar Maple Inn och trots att hon inte verkar komma särskilt väl överens med den grälsjuka ägarinnan Margaret blir Olivias desserter direkt populära bland besökare och invånare. Med i historien kommer en man, ljuva känslor, dramatik och stora beslut. Precis som det ska vara i en feelgoodroman.

Vägen till Sugar Malpe Inn är en sockersöt (eller äppelpajdoftande) bok som ger precis det den lovar. En flykt från verkligheten, en flykt till Vermonts landsbygd. Jag har läst en hel del feelgood där det bakas läckerheter och jag bara älskar det. Ge mig en bok där det bakas äppelpaj, jag slukar! Visst är historien förutsägbar. Tål du inte det så ska du inte läsa den här boken. Ibland är det ändå bara precis rätt tid att läsa en bok som du bara får sjunka in i och njuta av, utan att behöva läsa mellan raderna och försöka klura ut vad författaren menar. Jag njöt!

Tack till Printz Publishing för recensionsexemplaret!

Bokmärkestävling

Kolla in vilket fint bokmärke som lottas ut här! Jag vill absolut vara med i utlottningen. Bloggaren bor dessutom i min grannstad, kul att hitta nya bloggar att följa!

Julen, julen, julen är kommen

Två månader till jul. Här sitter jag och känner att det är väldigt länge. För första gången på länge är jag i den situationen att jag inte har den bok som jag mest av allt skulle vilja läsa just nu. Jag har inte fått den (och kommer inte att få den) som recensionsexemplar och kunde naturligtvis ha köpt e-boken och kunnat börja läsa på direkten. Men då jag har alla andra delar som pappersböcker och det är en serie som jag verkligen gillar så skulle jag vilja ha den som pappersbok och som inbunden dessutom.

Så nu sitter jag här och trånar. Och skriver önskelista till julen. Kära julgubben, jag önskar mig Kaninjägaren till julklapp. Visst kan väl julen komma tidigt i år?

Vi två av Andy Jones

Ibland blir man bara så positivt överraskad. Det blev jag då jag hittade boken Vi två skriven av Andy Jones och utgiven av Louise Bäckelin förlag, ett förlag jag aldrig hade hört om förut. Det kan jag känna att jag skäms över lite grann, men jag är glad att jag nu har upptäckt förlaget, för katalogen ser lovande ut och jag blir sugen på att läsa nästan varje bok ur den!

Vi två är en roman, en kärlekshistoria. Ivy och Fisher har känt varandra i 19 dagar då deras liv står inför stora beslut. De är vansinnigt förälskade i varandra och har spenderat de senaste veckorna i varandras sällskap. Då Livet visar sin rätsida (eller avigsida?) får Ivy och Fisher erfara att det är enkelt att bli förälskad men mycket svårare att förbli förälskad.

Vi två är rak och ärlig. Den tar upp kärlek, passion, glädje och lycka men också oerhört djup sorg. Fisher och Ivy är trovärdiga och vanliga människor. På förlagets hemsida står det att förlaget ger ut böcker som "stannar kvar i ditt minne efter att du läst den sista sidan". Det stämmer. Mina tankar har under de senaste dagarna återvänt till Fisher och Ivy och deras historia. Det om något är ett gott betyg för en bok.

Tack till Louise Bäckelin Förlag för recensionsexemplaret!

Sommarön av Eva Frantz

 Jag måste absolut hålla med Bokbabbel då hon säger att "Eva Frantz har skrivit en modern Agatha Christie i finlandssvensk tappning". Sommarön är en pusseldeckare som puttrar på som båten som åker mellan fastlandet och ön och jag kan se både personerna och ön framför mig då jag läser. Handlingen hittar du här. Kartan i boken hjälper till att ge en överblick över ön och jag kollar flera gånger upp vilken stuga ligger var medan jag läser. Det är typiska finlandssvenska karaktärer som figurerar i boken och skärgårdsmiljön känns också välbekant. Samtidigt är det en historia som håller måttet. Lite, lite önskemål har jag om handlingen men kan inte skriva ut dem här med risk för att spoila handlingen. Läsningen flyter ändå på, det är lättläst och intressant. Jag gillar att boken är skriven på finlandssvenska och utan en massa finska inlägg. Jag trivs då jag läser och kan tycka att den tjocka dimman som drabbar semesterfirarna känns lite mysig mitt i sin kuslighet.

Jag är stolt över att en finlandssvensk författare har skrivit en högklassig deckare som håller måttet också i vårt västra grannland. Eftersom Eva Frantz ofta hörs i radion känns det som om jag känner henne också. I alla fall lite grann. Visst får jag väl inbilla mig det? Eva Frantz kanske är Svenskfinlands egna deckardrottning?