Hej bokkonsument!

Mitt bloggande har under hösten varit segt och jag har producerat blogginlägg alltför sällan. Jag har tom övervägt om jag borde sluta blogga. Det har känts som ett måste, som ett "jag borde" utan att jag haft något vettigt att komma med. men just nu känner jag det där suget, då man ramlar över något som man bara måste få skriva om. Det var den här känslan jag har saknat, ivern.

Jag ramlade över Marcusbibliotekets alldeles underbara test, Hej bokkonsument. Då man svarat på frågorna får man fram en analys om till vilken av de fyra bokkonsumenttyperna man hör. Då man gjort testet kan man ännu läsa om de andra typerna och själv avgöra om testet stämmer in på sig eller inte.

Jag tycks vara Allätaren/Bokknarkaren. Inget nytt under solen där. Beskrivningen stämmer så väl in på mig att jag undrar om Marcus varit en fluga i taket hemma hos mig, eller en inkräktare på min dator för att ha fått fram detaljerna som stämmer in så väl på mig. Eller vad säger ni om detta:

"Nej det kanske inte låter så glamouröst att vara en allätare och knarkare, men om jag säger såhär då: du är den som bär hela den här underbara jävla bokbranschen på dina axlar.

Det går att se dig på Swecon lika gärna som på Bokmässan lika gärna som på textival eller ett poetry slam (med reservation för viss statistisk felmarginal för det sistnämnde). Poängen är att du är fördomsfri och gillar bra böcker. Och bra böcker är som Pokémon för dig – du måste hela tiden fånga fler. Om du slutade köpa böcker nu skulle du klara åtminstone ett par år av läsning. "Hemska tanke", tänker du nu, "bara 2 år, jag måste köpa fler".

Du har färgsorterad bokhylla ibland, du har alfabetiserad bokhylla ibland. Du har dubbla rader i bokhyllan och böcker utspridda lite över allt. Du har boktipset och goodreads och kan snacka såväl deckare som dikt. Danielle Steel och Daniel Defoe är lika välkomna hos dig.

Du har döpt din unge/katt/hund/partner till Billy efter den kända bokhyllan, eller efter något annat bokrelaterat som typ din favoritkaraktär.

Ingen törs längre ge böcker till dig i present eftersom det är omöjligt för en utomstående att veta vilka titlar du har läst. Du älskar såväl att låna böcker som att köpa.

Du är en bokambassadör som sprider läsglädje och lånar gärna ut böcker. Du skulle kunna ha en väggbonad med texten "All läsning är bra läsning" men du är för busy med att planera inköpen på årets bokrea för att hinna brodera någon sån"

 Nu skulle jag inte precis skriva under på allt, men en stor del stämmer in. Så stor del att det är lite kusligt... Speciellt det där med dubbla rader i bokhyllan och böcker utspridda lite här och där. Mera sällan får jag böcker till julklapp nuförtiden, alla nya böcker finns redan hemma hos mig. 2 år av läsning låter som en oerhört kort tid, tiden flyger ju iväg. Jag har inte döpt någon i min bekantskapskrets till Billy, men andra litterära referenser finns nog inom familjen. Sista stycket är för underbart, stämmer till punkt och pricka! Och bilden med Rory i bokhandeln...

Tack Marcus för att du inspirerade mig, fick mig att känna blogglädje igen!

Kopparbergsvägen 20 av Mathias Rosenlund

Den finlandssvenska bokhösten har inneburit flera läsvärda böcker. Fler än vanligt känns det som. En av dem är Mathias Rosenlunds Kopparbergsvägen 20. Mitt stora problem är -Vad ska jag skriva om boken? För vad skriver man om en bok som handlar om en mans karga vardag. Som skildrar verkligheten rakt och naket, utan sköna omskrivningar. Vem är jag att kritisera?

Mathias Rosenlund skriver om hur det är att vara fattig i dagens samhälle. Om att försöka klara sig ekonomiskt med två barn, sjuk fru och endast korta snuttjobb. Han skriver boken för sin egen skull, ett sätt att överleva vardagen. Kärleken till barnen och oron för dem och deras framtid går som en röd tråd genom boken. Det är tidvis nästan kusligt.

Koppabergsvägen 20 är en rak bok. Jag känner igen mig själv flere gånger i boken. I att pengarna inte räcker till. Ändå har jag och min familj inte varit i ett likadant trångmål som Mathias. Boken är kort, 166 sidor. Boken har ett fint språk trots att den handlar om svåra saker och känslor. Mathias Rosenlund kan uttrycka sig och hans litteraturstudier syns i texten. Jag tycker ändå att det blir lite väl många upprepningar. Samtidigt väntar jag på en glimt av ljus ju längre jag läser. Ända till sista sidan. Vattnet är ändå djupt och mörkt.

En svår bok om en svår verklighet. En bok skriven för att överleva. En tankeväckande bok. Kopparbergsvägen 20.

Tack till Schildts & Söderströms för recensionsexemplaret!

Kyss mig först av Lottie Moggach

Böcker som utspelar sig i aktuell tid, med handling som cirklar kring internet och sociala medier, är inte de lättaste att hitta i bokhandeln. (Eller så har jag letat på fel hyllor) I boken Kyss mig först, skriven av journalisten Lottie Moggach, är det just precis internet och sociala medier som står i fokus. Huvudpersonen Leila är en associal tjej som isolerat sig från omgivningen allt mer efter moderns bortgång. Hon jobbar hemifrån som it-testare och fördriver tiden ute på nätet. Hon har blivit antagen i internetforumet Red Pill och briljerar där med sina filosofiska åsikter. Forumets grundare kontaktar Leila och fårgar henne om hon skulle vara intresserad av att ta över en annan människas personlighet, i cybervärlden. Tess har bestämt sig för att ta livet av sig, men vill inte utsätta sina nära och kära för smärtan det skulle medföra. Leila börjar systematiskt bekanta sig med Tess genom att göra upp noggranna "kartor" över Tess liv, familj och vänner. Då Tess inte mera går att nås skrider Leila till verket.

Boken är berättad av Leila. Historien varvar Leilas berättelse om hur hon lärde känna Tess i dagboksform med Leilas egna efterfoskningar som dokumenteras först nu, efter att allt är över. Det kusliga i historien är att detta inte är tillräckligt overkligt, det kunde lyckas på riktigt. I alla fall en tid. Jag hade önskat lite mer djup i karaktärerna. Leilas förmåga att uttrycka sig på nätet och hennes sociala färdigheter i riktiga livet står i stor kontrast mot varandra. Jag saknar lite mer djup, känsla i Leila. Men visst är ämnet fascinerande, samtidigt som det är skrämmande.

En riktigt bra och läsvärd bok. En bok som andas nutid, på gott och ont.


Tack till Modernista för recensionsexemplaret!

Bokrelaterade önskningar

Bokbloggsjerkan ställer frågan "Vad önskar du dig mest av allt just nu som är relaterat till böckernas värld?"

Det första jag kom att tänka på är tid, precis som Annika. Tid att läsa och att blogga, det önskar jag mig. Nu flyger dagarna och kvällarna iväg och då jag lägger mig i sängen före jag ska börja sova hinner jag läsa två sidor innan ögonen faller ihop. Kvällsläsningen har alltid varit min bästa lästid, men nu i höstmörkret blir det inte mycket läst.

En annan sak jag kom på att jag önskar mig är en Book Seat. Den skulle vara ett bra stöd för boken, Kindlen eller paddan. Den finns i en massa fina färger.

Kanske tomten kunde upfylla åtminstone den ena önskningen?

Upptagen

Jag fick en iPad till födelsedagspresent. Har inte förrän nu kommit mig för att testa att blogga från den. Första intrycket är att datorn är smidigare och lättare att blogga med. Dessutom håller jag bara på och krossar godisar på paddan stup i kvarten. Kindlens fördel är definitivt att den inte har en massa appar som pockar på min uppmärksamhet. iPaden är stor och tung att läsa med, men fördelen med att man bara direkt kan börja läsa PDF-filer är ju positiv. Så jag ser iPaden som ett komplement till läsplattformar. Rikedomen i att kunna välja och vraka, träböcker, e-böcker, Kindle eller padda, det värmer en boktoks hjärta. Nu tror jag att jag fått ett liv till i godisspelet, se you...

Deadline strax

I alldeles sista stund kom jag ihåg att jag skulle delta i Lexies tävling. Man kan vinna ett presentkort till Bokii. Jag blir alltid så glad då tävlingar inte är begränsade till Sverige, så tack Lexie för att jag får vara med!

Skräckläsning?

Så var det fredag igen och det innebär ju bokbloggsjerka. Det är inte alltid jag hunnit med i jerkan då veckorna går i rasande fart. Den här veckan undrar Annika om jag ska läsa något som lämpar sig för Halloween och i så fall vad.

Jag är inget fan av Halloween. Inte gillar jag vampyrer och andra udda varelser något vidare heller, så mitt svar är nej. Jag kommer nog bara att läsa det jag brukar läsa. Jag håller på att drunkna i recensionsexemplar, så jag för min del hoppas på att Halloween inte innebär skräckläsning, utan sträckläsning.