Bokhimlen

Bokhimlen. Det är bokmässan i ett nötskal. Atmosfären, människovimlet, alla fina montrar med sina bokhögar. Alla glada människor som gärna pratar en stund. Alldeles underbart!

Jag har tillbringat dagen med att strosa omkring på mässgolvet och bara njutit av alla intryck. Jag har pratat med olika förlag och kan bara igen en gång konstatera att svenskarna är ett glatt folk. I Finland måste man ha ett riktigt ärende för att våga gå och prata med någon men här behöver man bara säga hej, så har man en diskussion. Mitt i mitt strosande ringde Peter Fahllund från Radiohuset i Radio Vega och intervjuade mig till programmet. Jag har hört att det sändes i dagens program. Man hittar säkert inlägget på Arenan, kan länka till det när jag är hemma igen.

Förutom att jag strosade på mässgolvet var jag också med på barnbibliotekarieminglet bloggambassadörskollegan Prickiga Paula ordnade. Jättefint ordnat med flera fina författarbesök och så fina goodiebags med barnböcker. Kolla in bilderna på min instagram, boktok73 heter jag också där.

Den obligatoriska räkmackan var också på programmet idag. Den är i en klass för sig. Och visst är det lite extra att sitta uppe på 23 våningen och titta ut över Göteborg.

I morgon blir det seminarier och så spänningsmingel som jag och Kriss ordnar. Det ser jag fram emot. Vi får besök av Emelie Schepp, Anders Fager och Sofie Sarenbrant! Titta in i morgon igen, det kommer ett inlägg på kvällen. Under dagens lopp lägger jag upp bilder på Instagram.

Här börjar det #bokmässan

Idag var Dagen. Dagen jag väntat på sedan december. Först på jobb på morgonen (hur tänkte jag?) och vid 13.30-tiden drog jag iväg till bussen. Flyget var lite försenat pga något strul med radion i planet. Jag hann inte med på rundvandringen på bokmässans "kontor" men hann vara med på förminglet för bloggambassadörerna. Äntligen fick vi träffas, vi som egentligen redan känner varandra trots att vi inte träffats förut. Vi hade mycket att prata om och hade knappt ro att gå på pressnattan, invigningsevenemanget för inbjudna gäster. Ingen av oss blev särskilt långlivade på festen, våra tankar är nog redan på morgondagen och allt vi vill uppleva och hinna med i morgon.

Det känns jättekul att var i Göteborg. Nu gäller det att få en lång natts sömn så man orkar suga allt ur morgondagen.

En rolig detalj från kvällen var när en av de som varit med och grundat bokmässan, och som alltså ännu är med och organiserar, börjar citera Runebergs dikter då han hör att jag kommer från Borgå. Finlands nationalskald Runeberg bodde i Borgå en stor del av sitt liv, och det finns bl.a. ett museum i det hem han bodde i. Skoj!

Ni får uräkta bildernas placering, det här med att blogga påiPaden är inte min grej.

 

Nu kör vi! Bokmässepeppen!

Nu är det äntligen dags! Sedan december förra året har jag väntat och längtat och i morgon bär det av till Göte-la-borg! Kappsäcken är packad, så långt det går idag och mer förberedd än så här blir jag inte. Jag vill inte spika mitt program för mycket, utan känner att jag vill vara fri att göra det jag känner för också.

Jag ska rapportera om mässan här på bloggen, på instagram och kanske jag också gör några entusiastiska utrop på twitter. Jag heter boktok73 på alla ställen, så gå gärna in och följ mig ifall du inte vill missa något. Jag kommer att blogga från iPaden så inläggen blir troligtvis ganska korta.

Att vara bloggambassadör är en stor ära och ett underbart kul uppdrag! Hoppas jag kan förmedla ens en liten gnutta av peppen till er! Följ med, nu kör vi!

Downton Abbey säsong 5

Bild från ITV

Mitt i mässpalnering måste jag bara få ååh:a och aah:a över att Downton Abbeys femte säsong äntligen började igår kväll. Jag tittade på avsnittet idag, trots att jag borde läsa klart en bok inför morgondagens Tove Jansson bokcirkel på biblioteket och trots att jag börjar få packnings- och klädpanik inför bokmässan.

Downton Abbey är nog den serie jag gillar mest just nu, eftersom ER (Cityakuten) tagit slut för en hel massa år sedan. Och inte blev jag besviken på första avsnittet heller! Underbara vyer och bekanta karaktärer. Kvinnorna börjar så småningom sin frammarsch och Lord Grantham blir chockerad men får ge efter åt sina kvinnor. Allt är som det ska vara! Och att dessutom George Clooney (Yey!) ska gästspela - Kan det bli bättre? I Sverige börjar femte säsongen sändas 11.10.

Bokmässan och seminarier

En stor del av bokmässan är seminarierna. Redan i maj då bokmässans program publiceras skrivs det på var och varannan blogg vilka seminarier man ska gå på och vilka man inte till något pris får missa. Jag har bara varit på mässan en gång tidigare och då hade jag inte seminariekort. Då jag nu som bloggambassadör har seminariekort för alla fyra dagarna borde jag ju ha gjort upp ett minutprogram och rita kartor från ett seminarie till ett annat. Ändå har inte känslan av eufori inför seminarierna infunnit sig. Visst har jag i mässplaneraren prickat in sådant som låter intressant. Visst finns det flera bra seminarier som jag gärna går på. Men min mässupplevelse, som jag ser fram emot, är nog själva atmosfären, alla böcker, alla människor som älskar böcker lika mycket som jag. Visst är det kul att se och höra författare prata om sina böcker, men det är minst lika kul att klappa på böckerna i alla fina montrar och bara strosa omkring och njuta av atmosfären. Det jag ser allra mest fram emot är att träffa alla underbara bloggare och de andra bloggambassadörerna. Vi ambassadörer har haft ett flitigt umgänge på facebook, och det känns som om vi redan känner varandra. Ska bli så kul att träffas IRL också!

Det här med att jag inte känner lika stor entusiasm över seminarierna som många andra gör har jag inte riktigt "vågat" berätta tidigare. Är man boknerd så hör det väl till att man ska titta på Babel och delta i bokcirklar. Jag har aldrig orkat se ett helt avsnitt av Babel. Bokcirkla ska jag prova på den här hösten för första gången, får se vad jag tycker om det. Idag publicerade Carolina på Kulturkollo ett inlägg där hon också erkänner att hon inte heller gillar seminarierna så mycket. Det inlägget gav mig mod att komma ut med mina tankar också. Det finns fler som jag!

Granne med döden av Alex Marwood

Jag var inte helt förtjust i Alex Marwoods första bok, Onda flickor. Tyckte ändå intrigen i Granne med döden lät så bra att jag ville ge den en chans.

Oh boy, boken tog tag i mig direkt. Det var otäckt från de första sidorna. Man kan se framför sig karaktärerna och händelserna och ibland mår man lite illa och vill blunda. Jag läste boken på svenska och måste nog ge översättaren Carla Wiberg en eloge. Att få det ruskiga som händer att bli så ruskigt också på svenska kan inte ha varit lätt.

Jag gillar karaktärerna. Colette som inte litar på någon. Cher, femtonåriga tjejen som livnär sig på det hon får tag på. Hossein som väntar på beslut på sin asylansökan. Alla flyr de från något, sin bakgrund. De hamnar alla i samma hus och lär känna varandra. Bara Vesta har bott i huset i hela sitt liv, och hon är lite av en mormor åt alla de andra invånarna.

Någonting mysktiskt händer i huset, en olidlig stank sprider sig. Då hyresvärden inte gör något åt saken utan i stället gång efter gång förs
öker sabotera Vestas boende händer något som gör att invånarna svetsas samman, om än till en början ofrivilligt.

Granne med döden är en sträckläsningsbok. Den är otäck och rå, riktigt ovanligt rå. Det är inte en bok man läser medan man äter. I bussen sneglar jag lite omkring mig, syns det att jag läser något så otäckt? Men oj vad jag gillar! Ibland funderar jag på vad det säger om mig som människa att jag gillar att läsa ruskiga historier. Det är i alla fall helt i motsats till vardagen, och det får man ju vara tacksam för!

Tack till Modernista för recensionsexemplaret!

Bokbloggsjerka

Finns det något särskilt du brukar haja till över när du läser en bok? 

Jag brukar inte hålla värst bra koll på sidnumrorna i böckerna jag läser. Av någon konstig anledning tittar jag alltid på numreringen på sidan 100. Varje gång hajar jag till, att jag igen kollar sidnummern då jag är på sidan 100. Ofta brukar jag också lägga märke till de andra jämna hundratalen, men sidan 100 kollar jag varje gång. 

Så lyder mitt svar på veckans fråga i bokbloggsjerkan.