En smakebit på söndag

 Den norska bokbloggaren “Flukten fra virkeligheten” har varje söndag en rolig liten utmaning där man ska skriva ner en liten smakbit av boken man läser för tillfället. Jag hänger på igen.

Då jag har utvecklats till en slalomläsare av rang bjuder jag på en smakbit från boken Fåglemannen av Mo Hayder idag, trots att jag inte läst klart Läsarna från Broken Wheel rekommenderar, som jag tipsade om förra veckan. Fågelmannen är första delen i en serie om kriminalkommissarie Jack Caffery. Fem svårsargade kvinnokroppar hittas på en öde tomt i utkanten av London. Smakbiten kommer från sidan 62 då Jack jobbar på att hitta någon som kan identifiera offren.

"Caffery rättade till slipsen - hon är ett vittne, för tusan.

-Jag behöver någon som kan identifiera Petra Spacek.

-Jag kan inte göra det, sa Joni direkt. Jag skulle spy.

-Rebecca? Han försökte beveka henne. Kan du göra det?

Efter en kort tvekan knep hon ihop läpparna och nickade tyst.

-Tack. Han drack upp återstoden av sin öl. -Och ni är absolut säkra på att ni inte såg Shellene Craw lämna puben i sällskap med någon?

-Ja. Vi skulle ha berättat det i så fall."

Ännu har boken inte riktigt bitit tag i mig, men så har jag inte heller läst 100 sidor ännu. Det soliga vädret denna påskhelg lovar många sköna lässtunder ute i solen och vad är skönare avkoppling än det?

Påskens läsning

Det är strålande solsken ute denna långfredag. Jag fick äntligen framplockat lite påskpynt, så nu känns det som påsk. Jag kommer att tillbringa mina påskdagar med dessa böcker. Då jag också är ledig inkommande vecka ser jag fram emot lästid- mellan alla sysslor som borde göras.

Jag önskar er alla en riktigt skön, bokfylld påsk!

En smakebit på söndag: Läsarna i Broken Wheel rekommenderar

En smakebit på söndag är ett stående inslag på den norska bloggen Flukten fra virkeligheten. Varje vecka delar man med sig av ett stycke i boken man håller på med. Ett roligt sätt att se vad andra håller på att läsa och att snappa upp ett boktips eller två. Många bokbloggare har redan hoppat på detta och nu tänkte jag också göra ett försök. Få se om jag lyckas hålla det som ett regelbundet inlägg.

Min smakbit kommer från boken Läsarna i Broken Wheel rekommenderar. En bok jag inte hade hört något om innan min syster hittade den i en bokhandel och gillade den. Efter det har boken också figurerat på flera bloggar. Så här står det på sidan 72 i boken:

"Hon hade tre böcker i knäet, men läste inte i någon. Hon lyssnade på ljuden från kvällsbrisen som lekte i det gamla huset. På något sätt hade upptäckten av Amys böcker förändrat hela stämningen i huset."

Gå in på Flukten fra Virkeligheten och titta på vad andra bloggare läser just nu!

Att välja läsning

Det är veckoslut igen och det betyder att en ny fråga finns uppe hos Annika.

Har du någonsin råkat ut för att du inte alls känner för att läsa någon av de böcker som står i din bokhylla? Om ja, vad gjorde du åt det? Om nej, tror du att det någonsin kommer att hända dig?

O ja, det har jag råkat ut för. Eftersom jag är lustläsare ända ut i fingerspetsarna händer det mig att jag bland alla olästa böcker i bokhyllan inte hittar någon bok som jag precis då vill läsa. Senast det hände köpte jag Kindlen. Efter det har ett lugn sänkt sig över mig, jag kan alltid, när som helst klicka hem boken jag just då vill läsa och börja läsa direkt. Det är den största fördelen med e-böcker och det är nog en av orsakerna till att
jag älskar dem så mycket.

Visning pågår av Sofie Sarenbrant

Visning pågår är Sofie Sarenbrants femte bok och den tredje som handlar om kriminalinspektör Emma Sköld. Jag har gillat de tidigare böckerna och högg tag i den här så fort den landade i min virtuella postlåda. Jag sträckläste och blev inte besviken.

Dagen efter att det varit visning i familjen Göranssons hus hittar sexåriga Astrid sin pappa brutalt mördad i huset. Astrid säger att hon på natten sett en främling som klappat henne på kinden då hon sov. Det finns inga tecken på inbrott och mannens fru blir snart misstänkt för mordet på sin våldsamma man. Då fler mord sker omkullkastas ändå Emmas teorier. Jakten på mördaren verkar bara leda till återvändsgränder.

Emma är äntligen gravid och det är endast ex-pojkvännen Hugo som ställer till med besvär både för Emma och pojkvännen. Vi får också följa Emmas systers Josefins vardag och allting ställs på ända då Josefin också blir inblandad i fallet.

Jag gillar Sofie Sarenbrants sätt att skriva. Det är lättläst och underhållande. De korta kapitlen lockar till att läsa ett kapitel till och vips har man åkt en hållplats för långt. Att Emmas nära och kära i varje bok är på något sätt inblandade kan man ställa sig lite kritisk till, men jag köper det. Det är ju en del av spänningen då det är bekanta som är inblandade. Jag ser fram emot nästa bok, börjar vänja mig vid en Sarenbrant varje vår nu.

Tack till Damm förlag för recensionsexemplaret! Damms nya recensionsexemplarpolicy gillar jag, de skickar nämligen recensionsexemplaren i elektronisk form. Kindlen fick följa med vartän jag gick i några dagar.

Detta inlägg publicerades också på bokmässans community.

Märkta för livet av Emelie Schepp

För en halv evighet sedan blev jag kontaktad av Emelie Schepp som precis hade fått sin första bok utgiven. Jag ville gärna läsa den och fick den som recensionsexemplar. Det har ändå dröjt ända tills nu innan jag läste boken. Kan bara säga att där stod en pärla och väntade på mig i bokhyllan! Spänning och snabba vändningar är vad boken Märkta för livet är gjord av.

Jana Berzelius jobbar som framgångsrik åklagare. Hon agerar som förundersökningsledare i det uppmärksammade mordet på Migrationsverkets verksamhetschef Hans Juhlén. Ett mord till uppdagas och Jana börjar se obehagliga sammanhang mellan morden och vaga minnesbilder från hennes egen barndom. Ju mer hon gräver i fallet desto mer minns hon om händelserna för tjugosex år sedan innan hon adopterades av paret Berzelius.

Boken fångade inte mig riktigt från början, men en bit in i boken börjar händelserna föra historien framåt. Just då jag trodde mig ha listat ut hur det stod till vände det igen och det var bara att fortsätta läsa för att få en läsning på fallet. En riktig bladvändare! Boken är första delen i serien om Jana Berzelius och jag kommer definitivt att läsa följande bok också.

Tack till Emilie Schepp för det signerade recensionsexemplaret!

Deckare och korrekturläsning

Jag kan inte tro att det gått en dryg vecka sedan mitt förra inlägg. Dagarna bara rusar iväg och jag hinner inte med bloggen alls. Tack till alla er som ändå orkar titta in här då jag knåpat ihop ett inlägg. Snart är det påsk och en liten semester, så jag hoppas tiden då ska räcka till till bloggen också.

Hur ser din syn på deckargenren ut och hur ställer du dig till dåligt korrekturlästa böcker? 

Så låter veckans fråga i bokbloggsjerkan. Frågan inspirerades av ett inlägg på bloggen Bokblomma. Läs mer om det i Annikas inlägg via länken ovan.

Jag är ju en inbiten deckarälskare. Jag är en enkel simpel sjukskötare med ingen som helst litterär utbildning. Jag läser för att jag älskar det och för att jag njuter av att läsa. Jag behöver inget mer än en fängslande historia, spänning och underhållning. Ibland varvar jag med lite romantik och feel-good. Jag läser det jag vill och känner för att läsa. Deckare är underhållande. Det händer ofta mycket och man dras in i en spännande värld. Jag är den som köper deckaren skriven av författaren det skrivits mycket om ifall jag känner att jag vill läsa boken. Jag är skäms inte över mina val av böcker och överlåter mer än gärna "finare" litteratur åt dem som förstår sig på och njuter av den.

Det att vissa böcker är dåligt korrekturlästa är också något som ofta går mig förbi. Förutom om intrigen utspelar sig i sjukhusmiljö. Då retar jag mig på riktiga fel och tycker att författaren kunde ha gjort sin research lite bättre. Egentligen händer det oftare i filmer än i böcker att sjukhusscener är felaktiga. Skrivfel kan jag ibland reta upp mig på, men tycker inte att det är värt att stanna upp vid dem utan läser gärna vidare i stället. Visst kan man diskutera frågan om böcker som ges ut på väldigt kort tid och som är dåligt korrekturlästa, men de är väl ändå i minoritet, eller hur?