För en tid sedan gick jag med i NetGalley. Det är en site där man kan ansöka om att få recensionsexemplar i digital form. Man ska ladda upp en profil och ansöka om de titlar man skulle vilja läsa. Förlagen avgör sedan om man får läsa boken eller inte. Det gäller att formulera sin profil så att förlagen nappar på och beviljar böckerna åt en. Jag kan inte säga att jag lyckats värst bra, hittills har jag bara blivit beviljad två böcker. Men jag lider ju ingen brist på olästa böcker, så det kan gott och väl vara så.
Den första boken jag fick från NetGalley är The boy who could see demons av Carolyn Jess-Cooke. Boken beskrevs som "spänning som gräver i fördjupningarna i det mänskliga sinnet och själen, perfekt för fans av Gillian Flynn och Lisa Unger". Gissa om min nyfikenhet väcktes?
Barnpsykiatern Anya Molokova blir ombedd att observera och behandla 10-åriga Alex Connolly. Han är en intelligent och känslig pojke som håller på att återhämta sig från att ha bevittnat sin mammas senaste självmordsförsök. Alex är i behov av intensiv terapi. Han har skadat sig själv och andra, ofta i samband med "blackouter". Alex hävdar att hans destruktiva beteende beror på Ruen, hans imaginära "vän". Ruen är en demon som övertalar Alex att utföra ofta våldsamma handlingar enligt Ruens vilja. Anya känner igen många drag i Alex beteende. Hennes egen dotter Poppy led av schizofreni. Fast besluten att hjälpa Alex ut ur hans mörker, börjar Anya att behandla barnet. Snart får konstiga och alarmerande tillfälligheter Anya att undra: Är Alex tillstånd ett grymt trick av sinnet? Eller är Ruen inte så på låtsas trots allt? Verkligheten visar sig vara mer skrämmande än hon någonsin kunnat ana.
Och visst är det rysligt. Tidvis riktigt otäckt. Slutet är överraskande och hela boken får en vändning utan like. Jag gillar att jag blir överraskad. Att Alex faktiskt är bara 10 år får det hela att vara ännu rysligare. Boken håller måttet. Jag är glad för att jag fick chansen att läsa den. Jag hade nog inte hittat den utan NetGalley.
Boken finns att köpa bla på Adlibris, Book Depository och Amazon
söndag 21 juli 2013
onsdag 17 juli 2013
Utlottning av omskriven bok
Alexandra på bloggen Lexie läser lottar ut några exemplar av boken The Cuckoo's Calling av Robert Galbraith aka J.K Rowling. Den boken har det skrivits mycket om i media sedan det avslöjades att det var just J.K Rowling som gömde sig bakom den pseudonymen. Boken hade innan avslöjandet sålts i 1500 exemplar och hade fått jättefina recensioner. J.K själv var nöjd över att hinna få "ärliga" åsikter då ingen visste att det var hon som hade skrivit boken. Gissa om försäljningen skjutit i höjden...
Jag som inte har läst Harry Potter böckerna vill gärna läsa den här boken. Den beskrivs som en typisk brittisk deckare, och sådana gillar jag ju skarpt. Då boken ännu till lottas ut i e-boksformat så passar den mig som hand i handske. Så jag håller tummarna att jag kunde ha turen med mig och lägga vantarna på en av vinsterna.
Jag som inte har läst Harry Potter böckerna vill gärna läsa den här boken. Den beskrivs som en typisk brittisk deckare, och sådana gillar jag ju skarpt. Då boken ännu till lottas ut i e-boksformat så passar den mig som hand i handske. Så jag håller tummarna att jag kunde ha turen med mig och lägga vantarna på en av vinsterna.
tisdag 16 juli 2013
Lågor av hat av Erin Kelly
Här på bloggen tycks det ha blivit sommarlov medan jag igen börjat jobba. Tiden flyger iväg. Lästakten har nog tyvärr lite trappats ner, men visst läser jag fortfarande dagligen. Den senaste boken jag läste var Lågor av hat av Erin Kelly.
Darcy växer upp med sin sjukliga mamma. Då han inte får stipendiplatsen till den fina privatskolan knäcks mamman totalt. Darcy misstänker att rektorns son fått platsen och ett djupt hat växer fram inne i honom.
Familjen McBride samlas varje år i fritidshuset. Det här året har de också en uppgift att sprida ut mamma Lydias aska. Föga anande ger de sig iväg för att delta i festivalen i staden. Kerry, som lovat sitta barnvakt åt lilla babyn Edie, förvinner spårlöst med babyn med sig. Mörka hemligheter sipprar fram, familjebanden töjs ut, fasader spricker. Kan mamma Lydias hemligheter hållas hemliga och begravs med henne?
Boken är författarens andra bok. Jag har inte läst Grenar av gift, den första. Det här är ändå en helt fristående bok, så det störde inte alls. I boken får läsaren följa med en persons historia i gången. Utan att avslöja för mycket vävs historierna in i varandra och läsaren upptäcker sambanden an efter. Detta gör att det blir riktigt spännande och tidvis rysligt. Man vill läsa vidare för att se hur allt hänger ihop. Historien är inte riktigt sannolik, men det stör inte alls. Man lär känna karaktärerna och har svårt att avgöra vem man ska gilla bäst. En bok som sätter sig innanför huden, kryper omkring och gör sig påmind. Riktigt bra!
Tack till Damm förlag för recensionsexemplaret!
Darcy växer upp med sin sjukliga mamma. Då han inte får stipendiplatsen till den fina privatskolan knäcks mamman totalt. Darcy misstänker att rektorns son fått platsen och ett djupt hat växer fram inne i honom.
Familjen McBride samlas varje år i fritidshuset. Det här året har de också en uppgift att sprida ut mamma Lydias aska. Föga anande ger de sig iväg för att delta i festivalen i staden. Kerry, som lovat sitta barnvakt åt lilla babyn Edie, förvinner spårlöst med babyn med sig. Mörka hemligheter sipprar fram, familjebanden töjs ut, fasader spricker. Kan mamma Lydias hemligheter hållas hemliga och begravs med henne?
Boken är författarens andra bok. Jag har inte läst Grenar av gift, den första. Det här är ändå en helt fristående bok, så det störde inte alls. I boken får läsaren följa med en persons historia i gången. Utan att avslöja för mycket vävs historierna in i varandra och läsaren upptäcker sambanden an efter. Detta gör att det blir riktigt spännande och tidvis rysligt. Man vill läsa vidare för att se hur allt hänger ihop. Historien är inte riktigt sannolik, men det stör inte alls. Man lär känna karaktärerna och har svårt att avgöra vem man ska gilla bäst. En bok som sätter sig innanför huden, kryper omkring och gör sig påmind. Riktigt bra!
Tack till Damm förlag för recensionsexemplaret!
onsdag 10 juli 2013
Ny e-bokhandel, E2go
Nu och då öppnas det nya bokhandlar på nätet. En ny sida är E2go som har ett brett urval av e-böcker, jludböcker och tidningar. Tyvärr finns tidningarna bara till apple-manicker men e-böckerna är i ePub-format så de borde fungera också i Kindlen (omvandlat till Kindleformat via Calibre) och andra läsplattor. Just nu har E2go ett erbjudande. Dela bilden och länken nedan och få ljudboken Tre deckare gratis. Jag blir i alla fall nyfiken på att testa. Testa du också!
måndag 8 juli 2013
Lässtunder
Nu lider min semester mot sitt slut. Jag har verkligen utnyttjat den här semestern till att läsa. Det gäller att ta vara på stunderna. Visst har vi hunnit med en liten resa till Österbotten också. Vi var till Nykarleby, där vi bla besökte Kuddnäs. Det är huset där Zacharias Topelius föddes och växte upp. Huset finns kvar och är idag ett museum. Riktigt intressant att se hur det var på den tiden.
Efter Österbottenresan har vi varit hundvakter här i hemtrakterna. Vi bor hos våra kompisar som är på resa och sköter hund och hus. Hunden gillar att sitta i famnen så ibland får man balansera boken lite extra för att varken hund eller bok ska falla.
Får se hur lästakten ska hålla i sig nu då jag blir tvungen att tillbringa 8 timmar dagligen på jobbet. Så många bra böcker väntar på att bli lästa, så jag hoppas det blir tid över för läsningen också.
Efter Österbottenresan har vi varit hundvakter här i hemtrakterna. Vi bor hos våra kompisar som är på resa och sköter hund och hus. Hunden gillar att sitta i famnen så ibland får man balansera boken lite extra för att varken hund eller bok ska falla.
Får se hur lästakten ska hålla i sig nu då jag blir tvungen att tillbringa 8 timmar dagligen på jobbet. Så många bra böcker väntar på att bli lästa, så jag hoppas det blir tid över för läsningen också.
onsdag 3 juli 2013
En man som heter Ove av Fredrik Backman
Så har då också jag läst boken om Ove. Hela bokbloggosfären har hyllat boken till skyarna nu under det senaste året, så nog måste ju också jag läsa boken. Jag har följt med Fredriks blogg redan en längre tid och stilen att skriva på känner man igen från bloggen. Det måste sägas direkt, att skriva kan Fredrik Backman. Det är roligt och fyndigt och samtidigt finns där ett djup.
Vid det här laget vet säkert alla att boken handlar om Ove, 59 år, som blivit änkling då hans hustru Sonja dött. Ove har beslutat sig för att han också ska dö, för livet är inte värt att leva utan Sonja. Men då de nyinflyttade grannarna mejar ner Oves brevlåda med släpvagnen skjuts Oves planer upp. Utan att han märker det dras han in i en vänskap med grannarna, trots att han kanske inte medger det.
Då jag har läst om boken på olika bloggar skriver så gott som alla att de skrattade och grät om vart annat. Jag minns inte att jag någonsin skulle ha gråtit till en bok. Däremot gråter jag till tv och filmer så fort någon säger något vackert eller det annars blir känslosamt. Så jag var rätt så säker på att jag inte skulle gråta till den här boken heller. Skrattade gjorde jag, det är roligt på så många grader. Jag grät inte, men måste nog medge att ögonen blev lite fuktiga i slutet av boken. Jag hyllar inte boken till skyarna, men hyllar den för att den är annorlunda. Historien är underbar, Ove är underbar. Vänskapen är underbar. Jag tror att jag är den sista i världen ätt läsa En man som heter Ove. Om det är så att du faktiskt inte har läst den, så tycker jag att du ska göra det. Den finns nu också i pocket, så den är lätt att ta med till stranden eller på semestern. Läs!
Vid det här laget vet säkert alla att boken handlar om Ove, 59 år, som blivit änkling då hans hustru Sonja dött. Ove har beslutat sig för att han också ska dö, för livet är inte värt att leva utan Sonja. Men då de nyinflyttade grannarna mejar ner Oves brevlåda med släpvagnen skjuts Oves planer upp. Utan att han märker det dras han in i en vänskap med grannarna, trots att han kanske inte medger det.
Då jag har läst om boken på olika bloggar skriver så gott som alla att de skrattade och grät om vart annat. Jag minns inte att jag någonsin skulle ha gråtit till en bok. Däremot gråter jag till tv och filmer så fort någon säger något vackert eller det annars blir känslosamt. Så jag var rätt så säker på att jag inte skulle gråta till den här boken heller. Skrattade gjorde jag, det är roligt på så många grader. Jag grät inte, men måste nog medge att ögonen blev lite fuktiga i slutet av boken. Jag hyllar inte boken till skyarna, men hyllar den för att den är annorlunda. Historien är underbar, Ove är underbar. Vänskapen är underbar. Jag tror att jag är den sista i världen ätt läsa En man som heter Ove. Om det är så att du faktiskt inte har läst den, så tycker jag att du ska göra det. Den finns nu också i pocket, så den är lätt att ta med till stranden eller på semestern. Läs!
tisdag 2 juli 2013
Kuolema päivänkoitteessa av Deon Meyer
Det här är den första boken så långt jag kan minnas som jag läst på finska. I skolan läste vi ju nog böcker på finsa, men i vuxen ålder har jag bara läst på svenska och engelska. Jag fick boken som recensionsexemplar från Gummerus förlag och tänkte att en deckare ska det väl gå att läsa på finska. Jag är fullständigt finlandssvensk, men behärskar finska både i tal och skrift nästan som en finskspråkig. Jag vet inte vad det beror på att jag har ett motstånd att läsa på finska. Kande det är det att man in det finska samhället översållas med finska från alla håll och att man som svenskspråkig inte daligen kan använda sitt modersmål då man uträttar ärenden. Nåja, nu var det ju boken det här inläget skulle handla om, inte språket.
Kuolema päivänkoitteessa finns översatt till svenska och heter Död i gryningen. Antikhandlaren Johannes Smit hittas mördad på sitt kontor. Han har blivit torterad och avrättad. Mördaren har tömt hans kassaskåp och endast lämnat kvar några vita papper som ledtråd. Som mordvapen har använts ett ovanligt vapen, ett vapen som används av legosoldater, inte vanliga inbrottstjuvar. Efter sig har Johannes lämnat ett testamente som lämnar hela hans förmögenhet åt hans sambo, men om inte testamentet hittas går förmögenheten åt staten. Ex-polisen Zatopec van Heerden har nu sju dagar på sig att hitta testamentet. Det visar sig ändå att det är svårare än väntat då Johannes verkar ha levt under falsk identitet. Undersökningarna för Zatopek farligt nära Sydafrikas våldsamma förflutna.
Själva historien är riktigt bra. Det är blodigt och det händer mycket. Varannat kapitel handlar om själva mordgåtan och varannat kapitel handlar om Zatopeks förflutna, hur han kom att bli den kaotiska ex-polisen som har trauman och som förfallit åt spriten. För att vara ärlig, tyckte jag att kapitlen som handlade om Zatopek blev lite långrandiga. Jag skulle gärna ha läst bara mordhistorian. I slutet blev ändå kapitlen om Zatopek också intressantare, så jag förlåter tråkigheten i början.
Jag kommer nog kanske att läsa mer av Deon Meyer i framtiden, kanske på svenska, kanske på engelska, eller så på finska. Det är en rikedom att kunna läsa på många olika språk!
Tack till Gummerus förlag för recensionsexemplaret!
Kuolema päivänkoitteessa finns översatt till svenska och heter Död i gryningen. Antikhandlaren Johannes Smit hittas mördad på sitt kontor. Han har blivit torterad och avrättad. Mördaren har tömt hans kassaskåp och endast lämnat kvar några vita papper som ledtråd. Som mordvapen har använts ett ovanligt vapen, ett vapen som används av legosoldater, inte vanliga inbrottstjuvar. Efter sig har Johannes lämnat ett testamente som lämnar hela hans förmögenhet åt hans sambo, men om inte testamentet hittas går förmögenheten åt staten. Ex-polisen Zatopec van Heerden har nu sju dagar på sig att hitta testamentet. Det visar sig ändå att det är svårare än väntat då Johannes verkar ha levt under falsk identitet. Undersökningarna för Zatopek farligt nära Sydafrikas våldsamma förflutna.
Själva historien är riktigt bra. Det är blodigt och det händer mycket. Varannat kapitel handlar om själva mordgåtan och varannat kapitel handlar om Zatopeks förflutna, hur han kom att bli den kaotiska ex-polisen som har trauman och som förfallit åt spriten. För att vara ärlig, tyckte jag att kapitlen som handlade om Zatopek blev lite långrandiga. Jag skulle gärna ha läst bara mordhistorian. I slutet blev ändå kapitlen om Zatopek också intressantare, så jag förlåter tråkigheten i början.
Jag kommer nog kanske att läsa mer av Deon Meyer i framtiden, kanske på svenska, kanske på engelska, eller så på finska. Det är en rikedom att kunna läsa på många olika språk!
Tack till Gummerus förlag för recensionsexemplaret!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)