En mörkare himmel av Mari Jungstedt och Ruben Eliassen

En fiskare får syn på en kvinnokropp på klippan nedanför Norska sjömanskyrkan i den lilla byn Arguineguin på Gran Canaria. Kroppen är arrangerad enligt den kända målningen Venus födelse från 1400-talet. Sara Moberg, som driver den skandinaviska tidningen på ön, får nys om händelsen och blandar sig i utredningen på äkta Erica Falck-vis. Då ännu ett mord uppdagas, också det arrangerat enligt en målning, upptrappas jakten på mördaren. Polisen och Sara får hjälp av den före detta polisen Kristian Wede som är nyanställd på skandinaviska konsulatet i Las Palmas.

En mörkare himmel är första boken av författarparet Mari Jungstedt och Ruben Eliassen. Det är meningen att det ska bli fler böcker i Gran Canaria-serien. Boken skildrar skandinavers liv som fast bosatta i semesterparadiset. Miljöerna är verklighetstroget återgivna, som läsare kan jag bland annat se de smala slingrande vägarna framför mig. Själva deckarhistorien är inte den mest unika, men fungerar bra som avkoppling. Boken är lättläst och går snabbt att läsa, som Mari Jungstedts böcker brukar vara. Jag ser fram emot en djupare inblick i Saras och Kristians liv och karaktärer i kommande böcker. Samtidigt kan jag inte låta bli att sakna Anders Knutas och Karin Jacobsson lite.

Tack till Albert Bonniers förlag för recensionsexemplaret!

Stalker av Lars Kepler

Äntligen är femte boken om Joona Linna här. Jag kastar mig över den så fort jag har boken i min hand. Som tur är det ljust ute då jag börjar läsa för de första 30 sidorna är riktigt, riktigt rysliga, nästan obehagliga. Men då är jag också fast direkt. Jag kommer på mig själv att vänta på att arbetsdagen ska ta slut och jag ska få sätta mig i bussen och läsa. För jo, jag släpar med mig tegelstenen på över 600 sidor till jobbet och tillbaka.

I Stalker har det gått över ett år sedan förra boken, Sandmannen, slutade. Joona Linna försvann i slutet av den boken och har nu dödförklarats. Det finns ändå ännu de som tror att Joona lever. På rikskriminalen har en ny bekantskap, Margot Silverman, fått ta itu med ett bestialiskt mord. Innan mordet skedde skickades en filmsnutt till polisen, en filmsnutt där någon filmat offret genom dennes fönster. Margot kallar in hypnotisören Erik Maria Bark för att få hjälp med utredningen. Mordet påminner nämligen om ett bestialiskt mord som begicks för nio år sedan och prästen Rocky Kyrklund har varit förvisad till rättspsykiatrisk vård för dådet sedan dess. Nu vill Margot att Erik ska försöka få fram fler detaljer om det gamla mordet för att komma framåt i den nya utredningen.

Som ni märker är det upplagt för sträckläsning. Jag har slukat de tidigare fyra böckerna, och Stalker är minsann ingen besvikelse. Inga problem med att hålla sig vaken i bussen på väg till jobbet i arla morgonstund minsann. Ibland fick jag påminna mig om att andas, speciellt i slutet. Det var högt tempo och minst lika rysligt som i början. Stalker är nog den bästa hittills. Jag tror jag konstaterar det efter varje bok ... Tur att författarna har lovat att det ska bli 8 böcker, jag är inte beredd att sluta här.

Jag är en inbiten Kepler-fan. Jag köper nästan vad som helst. Visst kan jag se att det är lite väl otroligt ibland och att Margots stora gravidmage nämns lite väl många gånger. Men när det är tillräckligt bra så gör det inget att det då allt redan hänt händer det ännu lite till som gör allt ännu lite värre. Ska bli intressant att se vad paret Androhil har för planer för Joona Linna utgående från hur Stalker slutar. Nu återstår bara en evighetslång väntan på nästa bok.

Tack till Albert Bonniers förlag för recensionsexemplaret!