Kvinnan i svart av Susan Hill

Den unga advokaten Arthur Kipps får som första självständiga fall i uppdrag att reda ut den avlidna Mrs Alice Drablows affärer och gå på hennes begravning. Han åker till det lilla samhället Eel Marsh. Inom kort märker han att ingen riktigt vill prata om Alice och han har också problem att hitta någon som går med på att föra honom till huset där Alice bodde. Arthur avfärdar alla insuinationer på spökerier och övernaturligheter och drar morskt iväg till Eel Marsh House för att hitta de papper han behöver.Där dras han in i ett kaos av mystiska händelser, den ena kusligare än den andra.

Kvinnan i svart är skriven redan 1983. Den är filmatiserad 2012 och på bokens omslag står det att den
är den mest omtalade spökhistorien i modern tid. Och visst är det kusligt. Det är gungstolar som gungar i tomma rum, täta dimmor som överraskar, barns skrik i dimman och kvinnan i svart som är så blek att hon ser död ut. Det är också engelsk landsbygd med pub, hästdroskor och långa frasande klänningar, lite Downton Abbey-vibbar.

Boken är tunn, bara 139 sidor. Den kryper under skinnet så att jag gärna tar en paus och läser klart mitt på ljusa dagen. Spökhistoria är den rätta benämningen/ genren för den här boken. En riktigt läsvärd liten historia.

Tack till Modernista för recensionsexemplaret!