lördag 8 februari 2014

Bokbloggsjerka 7-10 februari

Hur håller du reda på alla böcker som du har läst? Förlitar du dig helt på din blogg eller har du en backup plan att dela med dig av?

Så låter veckans fråga i bokbloggsjerkan. Pre-bloggtider hade jag en liten röd bok som jag skrev upp vilka böcker jag hade läst. Då jag började blogga började jag också använda goodreads. Där för jag in alla bäcker jag har läst, inte alla böcker jag har i hyllan. Vill du följa mig där hittar du mig som boktok73. På bloggen har jag en flik med lästa böcker för varje år. Har inte ännu fått till 2014, det står på agendan under sportlovet som börjar om en vecka. Under 2013 förde jag också in alla bäcker jag läste i ett exel-dokument. Där samlade jag lite fakta om böckerna och sammanställde lite statistik vid årets slut. Det är ändå ganska jobbigt att föra in samma böcker på tre olika ställen, så jag tror att exeldokumentet faller bort det här året. Visst är det kul att få fram lite statistik men det får inte heller vara för mycket jobb. Med goodreads får man fram statistik och kan jämföra olika år, så det är min huvudsakliga platform för att hålla reda på de böcker jag har läst.

Hur gör du?

tisdag 4 februari 2014

The Outcast Dead av Elly Griffiths

Jag spenderade veckoslutet tillsammans med gamla vänner. Jag drog ut på läsningen för att tiden vi tillbringade tillsammans inte skulle bli för kort. Från första kapitlet kändes det hemvant och bekant och jag kände en glädje över att få träffa på gamla bekanta.

Det var den spontana känslan som överväldigade mig då jag öppnade Kindle-appen i telefonen (under arbetstid) och bara måste läsa lite lite redan på dagen. Jag hade förhandsbeställt boken The Outcast Dead redan i september och jag trodde att den skulle släppas 31.1. Då det 30.1 kom ett mejl om att boken levererats till min Kindle (som var hemma) blev jag glatt överraskad och plötsligt kändes arbetsdagen oändligt lång. Nu tycker ni kanske att jag överdriver, men det är något speciellt med Elly Griffiths böcker, jag njuter av dem.

Vad handlar då boken om? Ruth har under utgrävningar vid grunderna vid Norwich Castle hittat kvarlevorna av vad hon misstänker är Norfolks mest ökända mörderska, Mother Hook. Då ryktet om fyndet sprids intresserar en amerikansk TV station sig för fyndet och kommer till Norfolk för att göra ett program om det. Ruth är inte så intresserad av att vara med i TV men den stilige amerikanske historikern Frank gör det hela uthärdligt. Samtidigt utreder Nelson ett fall med en ung mamma som anklagas för att ha mördat sitt barn. Efter en tid börjar små barn försvinna i samhället. Kan dessa försvinnanden ha något samband med fyndet?

Som ni kanske förstod av inledningen av det här blogginlägget så är jag inte besviken. Historien flyter bra på som vanligt och bekanta människor figurerar i handlingen. Nya människor kommer också fram, men man har bra koll på alla. Visst har Ruth kvar sin gamla noja om sin vikt, kanske igen i den här boken lite mer än i förra. Hennes dåliga självförtroende kommer också upp till ytan nu och då, men jag stör mig inte på det. Det jag däremot lite stör mig på är både Ruths och Nelsons ältande om det som en gång hände mellan dem två. Själva intrigen är lite annorlunda uppbyggd i den här boken. Ruth och Nelson sköter sina jobb på varsitt håll och länge ser det ut som om fallen inte skulle sammanstråla.

Jag är nöjd. Jag väntade länge på boken och blev inte besviken. Nu börjar väntan på följande bok. I september 2013 mejlade jag Elly Griffiths för att fråga om när det kommer ut en ny bok och då berättade hon att hon precis börjat på följande bok, alltså efter The Outcast Dead. Så minst ett år till kan jag tänka mig att jag får vänta. Jag litar på att det är värt väntan igen!

söndag 2 februari 2014

Hemliga klubben, fallet med den skumma sabotören

Fallet med den skumma sabotören är den tionde boken om hemliga klubben som Susanne MacFie har skrivit.

Moa och Måns ska på bio och se den helt nya filmen Brottet på bron, men när filmen ska börja så är det fel film! Det är inte första gången som det händer. Bio-Bo som äger biografen kanske måste stänga om det inte slutar! Moa och Måns försöker ta reda på vem som saboterar filmerna.

Jag tyckte att boken var spännande och det var roligt när de hade ett hemligt språk och man fick tolka det på en sida. Det var ganska lätt att tolka det. Bilderna i boken var fina. Det var den första hemliga klubben-boken som jag har läst.

Tack till Memo förlag för recensionsexemplaret!

Detta inlägg skrevs av Emma 9 år.

lördag 1 februari 2014

Modernista recensioner

Veckoslutet fortsätter med tema favoritförlag. Jag har två böcker från favoritförlaget Modernista orecenserade, så jag slår ihop dem till ett inlägg. 

Redan på förra årets sida läste jag boken Svarthuset av Peter May. Kriminalkommissarie Fin Mcleod är född och uppvuxen på Isle of Lewis, en liten ö i Yttre Hebriderna. Under 18 år har han försökt lägga sitt förflutna bakom sig genom att leva och bo i Edinburgh. Då ett brutalt mord skakar ön skickas Fin till platsen för att undersöka om det finns någon koppling till ett liknande mord i Edinburgh. Under vistelsen på ön träffar han både vänner och ovänner från skoltiden. Han tvingas inse att såren från barndomen inte är läkta.

Stora delar av boken utspelar sig i dåtid. Jag blir lite trött på de långa kapitlen som inte verkar ha något med själva historien att göra. Dåtiden kommer ikapp nutiden, men för min del kunde kopplingen ha kommit lite fortare. Det som är mest spännande är ändå beskrivningen av vad som hände på ön An Sgeir, en ö dit män gjorde expeditioner varje år. Karga landskap och hårda stormar beskrivs trovärdigt, likaså karaktärerna. Jag hade ändå velat lära känna Fin lite bättre. Att han en dryg månad tidigare förlorat sin 8-åriga son går nästan obemärkt förbi mig. Svarthuset är första delen i en trilogi och jag kommer nog att läsa följande del för att se om man får följa Fin i nutid och lära känna honom lite bättre.

Den andra boken är Ödemark av Yrsa Sigurdadottir. Hennes första bok Eldnatt upplevde jag som tung och svårläst. Jag minns att jag hakade upp mig på alla krångliga isländska namn. I Eldnatt är allt detta som bortblåst. Kanske jag blivit van. Advokaten Thóra anlitas av en bank att utreda om banken har någon laglig rätt att kräva att arbetstagarna upptar jobbet med gruvbygget. Från arbetsplatsen som finns i ett glesbebyggt område på Grönland har tre personer försvunnit. Lokalbefolkningen är övertygade om att det vilar en förbannelse över platsen. En liten delegation från Island reser till Grönland för att reda ut vad som pågår.

Som sagt så gillade jag Ödemark mer än Eldnatt. Visst är historien lite tunn och varför skulle en advokat anlitas för att utreda försvinnanden. Men om man förbiser det så är boken en riktigt läsvärd historia med inblick i de karga förhållandena som råder på Grönland. Karaktärerna är intressanta och en hel del humor har författaren bakat in i historien. Jag kan bra tänka mig att läsa mer av Sigurdadottir.


Tack till Modernista för båda recensionsexemplaren!

fredag 31 januari 2014

Favoritförlag

Min dator är fixad och hemma igen passligt till veckans bokbloggsjerka. Den här veckan frågas det:

Vilket förlag tycker du släpper flest bra böcker per år?

Mitt svar är precis som Annikas, Modernista, utan tvekan. Varje vår och höst ger de ut en hel hög bra böcker. Modernistas böcker tar upp ett helt hyllplan i min bokhylla. Deras kontakt med oss bokbloggare är unik och jag läser och skriver gärna om deras böcker. 

söndag 26 januari 2014

Småpiff



Tyckte Bookseaten saknade en sak, nämligen belysning. Hittade min gamla läslampa och vips var det problemet borta. Nu kan jag fortsätta med Ödemark.

lördag 25 januari 2014

Samtal med en chokladkaka av Martin Page

Samtal med en chokladkaka handlar om en pojke som har födelsedag. Hans föräldrar är brandmän och måste rycka ut just som de skulle fira födelsedagen tillsammans. Pojken var van med att föräldrarna måste rycka ut titt som tätt, men blev lite ledsen för att det var hans födelsedag. I kylskåpet fanns en chokladkaka. Han tog fram den och tänkte precis skära i kakan då han hörde en röst. Det var chokladkakan som pratade med honom.

Vi läste boken som högläsningsbok. Jag, Emma läste boken högt för mamma. Boken var rolig! Vi skrattade högt flera gånger.

Texten ovan är skriven av dottern. Vi hade det riktigt mysigt då vi läste boken. Att ha barnen att läsa högt för en är riktigt underhållande. En passligt kort bok för dottern att orka läsa högt.

Tack till Atrium förlag för recensionsexemplaret! http://www.atriumforlag.se