Läskoma

Nu börjar jag så småningom komma ur min läskoma som jag gick in i på juldagen. Jag fick några hårda paket av julgubben (tomten) och läste först klart ett par andra böcker innan jag fick fördjupa mig i Karin Wahlströms sjätte bok om Claes Claesson och Veronica Lundborg, Tröstaren. Ah så jag har njutit av läsningen, det är alltid kul att komma tillbaka till bekanta personer. Jag har också njutit av känslan av att boken kallar på mig om jag gör något annat, det där lässuget ni vet. Lässuget har varit frånvarande hela hösten men nu kom den bekanta känslan igen. Visst har jag läst helt skapligt hela hösten, men jag har inte haft ro att sitta i timtal i sträck. Jag har långledigt över jul och nyår så nu unnar jag mig läskoma de luxe.

Det börjar bli dags att summera året som gått och blicka fram emot nya läsupplevelser 2016. Jag kommer inte att lova något eller utmana mig själv. På Goodreads brukar jag lägga upp ett läsmål men jag har alltid ställt realistiska mål. Vill inte ha stress över att inte uppnå målet. 2015 ställde jag som mål 60 böcker och idag avslutade jag den 64. boken. Så visst kan jag känna mig helt nöjd med mitt bokår. Ska försöka summera året i ett skilt inlägg - om jag inte sjunker in i en ny läskoma.

God Jul!

Hoppas alla får fira jul på just det sätt hen önskar. Må boktomten vara givmild så att alla vi boktokar i morgon får ligga på soffan med en bok i handen och en skål med något gott inom räckhåll. 

God Och fridfull Jul!

Eld och djupa vatten av Camilla Grebe och Åsa Träff

Temat för den här höstens böcker har helt klart varit försvunna barn. Så också i Eld och djupa vatten av systrarna Grebe & Träff.

En flicka försvinner från sitt fosterhem och efter bara ett par veckor försvinner hennes bror från sitt fosterhem. Utredningen stampar på stället och plötsligt dyker bilder upp på nätet, bilder med barnen tillsammans med en främmande kvinna. Kvinnan identifieras och strax därefter hittas hon död. Kvinnan har till synes inget band till barnen. Vem publicerade bilderna och varför? Psykologen Siri Bergman jobbar i polisens gärningsmannaprofilgrupp och slits mellan långa dagar och det haltande äktenskapet och har ständigt dåligt samvete då hon inte hinner umgås med sin son.

Jag gillar Grebe & Träffs böcker. Jag har inte läst riktigt alla så jag har lite att läsa ikapp. Det här med att skriva om utsatta barn är inte helt lätt. I eld och djupa vatten får vi parallellt med den egentliga historien följa med historien om en liten pojke som råkar ut för en outhärdlig tragedi och vi får följa med pojkens uppväxt i olika familjehem. Den historien är gripande och rak, riktigt obehaglig. Båda historierna knyts ihop på ett skickligt sätt. Det är aldrig trevlig läsning när det handlar om barn som far illa men i Eld och djupa vatten har författarna lyckats med att bygga upp en trovärdig historia, en historia som griper och berör. Det är bra, riktigt bra. Sverige vimlar av deckardrottningar. Grebe & Träff har utan tvekan en plats bland de allra främsta.

Tack till Massolit förlag för recensionsexemplaret!

Födelsedagsutlottning hos Bokdivisionen

Grattis och hurra! ropar jag åt Bokdivisionen som fyllt fyra år! Det firar hon med en utlottning. Om jag som inte bor i Sverige får vara med så är jag gärna det, annars gratulerar jag bara så där annars!

Det är inte jag, det är du av Mhairi McFarlane

Delia och Paul har varit tillsammans i 10 år. Samma kväll som Delia friar till Paul upptäcker hon att han är otrogen. Då Delias jobb i samma veva blir outhärdligt säger hon upp sig, packar väskan och åker till London. Där bor hon hos sin bästa väninna Emma. Delia får ett jobb på en pr-firma med en högst sexistisk man som chef och det ena uppdraget är märkligare än det andra. Delia upptäcker ändå att hon är glad och lycklig i London och hittar sig själv på nytt. I så många år har hon levt på Pauls villkor och kompromissat om så mycket. Paul är ihärdig i sina försök att få tillbaka Delia men ska hon återvända till sitt gamla liv?

Mhairi McFairlanes böcker är älskade och hyllade världen över. Hennes förra bok, Från och med du lär ska hålla på att bli film. Det är inte jag, det är du håller också måttet. Jag gillar att kvinnorna i McFairlanes böcker inte är svaga och hjälplösa, utan de tar tag i saken och gör något åt situationen. Böckerna har en skön känsla, feelgood, så också den här boken.

Tack till HarperCollins Nordic för recensionsexemplaret!

Veckans bokbloggsfråga

Carola på bloggen barnboksbloggen har börjat med en variant av bokbloggsjerkan och jag är inte sen att hänga på. Jag har saknat att läsa andra bloggares tankar om samma sak. Hoppas många hoppar på den här tråden!

Veckans fråga passar mig som hand i handske:

Vad tycker du om e-böcker? Föredrar du riktiga böcker att bläddra i eller läser du hellre böcker på din läsplatta/mobil? Och vad tycker du om att allt fler förlag skickar ut recensionsexemplar som e-böcker istället för fysiska böcker?

Min Kindle är min käraste ägodel. E-böcker är ett utmärkt komplement till pappersböcker. Smidigheten med e-boken är ett stort plus. Att bara klicka hem boken, via läsplattan eller datorn, är en abibliofobs dröm och räddning. Jag läser helst e-böcker på läsplattan. Mobilen har jag till nödlägen, om jag inte har någon bok med mig och det dyker upp en lässtund. Då är det smidigt att synka boken jag håller på med på Kindlen med appen på telefonen och fortsätta där jag blev senast på plattan. iPaden är stor och tung och har ett onödigt starkt ljus som lyser rakt mot ögonen.

Jag läser både e-böcker och pappersböcker. På senaste tiden har Kindlen fått resa med mig till jobbet medan jag läst fysiska böcker hemma. Jag tar gärna emot recensionsexemplar som e-böcker. Fysiska böcker är fina i bokhyllan, men faktum är att jag inte läser om böcker - too much to read, too little time - och hyllorna dignar av böcker. E-boken tar ingen fysisk plats alls och en läsplatta rymmer flera tusen böcker. Drömmen!

Just nu håller jag på att testa en Letto som jag fått låna från Adlibris. Håll utkik här på bloggen för tankar och kommentarer om den så småningom!

Drömmar, dårskap och en kär liten sak av Julie Cohen

Claire och Ben har försökt få barn i flera år. Efter ännu ett missfall bestämmer sig Claire för att det får vara nog nu. Hon orkar inte hoppas och bli så fruktansvärt besviken igen. Ben kan ändå inte släppa tanken på ett eget barn och när hans bästis Romily efter en blöt kväll på krogen erbjuder sig att föda ett barn åt Ben och Claire väcks ett hopp inom Ben. Romily blir gravid och i samma takt som magen växer, växer också Romilys känslor för Ben.

Drömmar, dårskap och en kär liten sak är en feelgood-roman. Den är fylld av känslor och dramatik utan att det blir för mycket eller för dramatiskt. Det är trovärdigt och jag dras med i berättelsen. Jag har delvis gått igenom samma sak som Claire och känner igen mycket av känslorna och funderingarna och kan bra förstå Claires misströstan och förtvivlan. Människor som har fått barn på naturlig väg kan nog inte riktigt helt och fullt ut förstå den längtan som bildas inom en kvinna som inte kan bli gravid. I boken är berättelsen balanserad och går inte heller för långt i "tycka synd om mig" känslorna. Jag hade nog inte velat läsa boken just då jag var inne i det hela men så här 13 år senare är känslorna bearbetade och jag kan njuta av boken.

En söt berättelse med både allvar och humor.

Tack till Massolit förlag för recensionsexemplaret!