Niceville av Kathryn Stockett

Då jag precis läst slut boken Niceville av Kathryn Stockett fylls jag av en känsla av lycka. Samtidigt är jag ledsen över att jag läst klart och nu måste lämna människorna i Jackson. Boken som berättar tre kvinnors historia om rasmotsättningar, sorgen över att bli behandlade som djur, fängslar mig från första början. Boken består av vidriga skildringar om människors elakhet men också av kärlek och lycka, drömmar.

Men för att ta det från början. Eugena "Skeeter" Phelan återvänder till sitt barndomshem till sina föräldrar efter avslutade collegestudier. Hon återvänder för att upptäcka att det mångåriga hembiträdet som så gott som uppfostrat Skeeter inte jobbar kvar längre. Skeeter får inga svar på sina frågor om vad som hänt med hembiträdet. Via sitt nya jobb på lokaltidningen tar Skeeter kontakt med Aibeleen, en mörkhyad kvinna som jobbar som hembiträde i en av Skeeters vänners hus. Så småningom väcks en längtan i Skeeter att förändra på saker och ting, på de mörkhyades förhållanden. Hon bestämmer sig för att skriva en bok om hur mörkhyade behandlas i de vitas hem. Tillsammans med Aibeleen och Minny, en burdus och rättfram kvinna, påbörjar de ett stort projekt med att berätta ett dussintal hembiträdens historia. Uppdraget är svårt och måste hållas absolut hemligt.

Kathryn Stockett växte själv upp i Jackson Mississippi under tiden då mörkhyade hembiträden var vanliga. Hennes egna erfarenheter hjälper till att göra historien trovärdig. Hon får mig att älska karaktärerna, Skeeter, Aibeleen och Minny och att önska dem välgång och lycka. Tänk att man kan bli så fäst vid fiktiva karaktärer.

Om jag inte är den sista personen i historien som läser boken, läs den. Det är den värd.

Brick Lane

Monica Ali är en brittisk författare med rötter i Bangladesh. Hennes debutroman Brick Lane utkom redan 2003. Den finns översatt till svenska, jag läste den på engelska. Boken handlar om Nazneen, som som 18 åring hamnar i London hos en dubbelt äldre man genom ett arrangerat äktenskap. Landet, kulturen och miljön är helt främmande för henne. I boken får vi följa med hur hos långsamt integreras i samhället. Hon blir vän med en annan asiatisk kvinna, som hjälper henne att förstå det nya samhället och dess seder. Nazneens man är pompös och vänlig och full av planer som aldrig kommer att bära frukt. Sakta men säkert söker sig Nazneen ut från lägenheten. Hon möter rasism och politiska upplopp. Hon möter en man som hon blir förälskad i och inleder ett förhållande med. Då Nazneens man börjar planera familjens återflytt till Bangladesh upplever Nazneen att hon måste bryta sig loss.

Parallellt med Nazneens historia får vi också följa med systern Hassinas liv kvar i Bangladesh. Systern gifter sig av kärlek, men bryter sig senare loss från sin man och hamnar i svåra situationer. Hassinas liv följer läsaren genom de brev som hon skriver till Nazneen.

Boken är mycket välskriven. Den är full av detaljer, allting beskrivs med samma inlevelse. Jag önskar ändå att jag hade läst boken på svenska. Vanligtvis föredrar jag att läsa böcker på engelska, men engelskan i den här boken var ganska svår. Det var många främmande ord, jag saknade ordlistefunktionen från Kindlen medan jag läste. Dessutom vet jag inte varför systerns brev var skrivna på dålig engelska, ni vet sådan där engelska som personer från Asien bryter på. Det blev ganska tungt att läsa de tidvis långa breven på en hackande engelska.

Brick Lane är en vacker berättelse. En berättelse som öppnar ögonen. Den utspelar sig mellan åren 1985 och 2002, alltså ändå relativt i nutid. Jag förundras hur de kulturella skillnaderna är så märkbara också under en tid då jag själv bott i London. Tänk att man är så blind för sina medmänniskor, att man bara ser sig själv och sin egen situation. Trots att jag flera gånger medan jag läste boken tänkte ge upp är jag glad att jag läste boken till slut. En annorlunda bok, värd mer uppmärksamhet.

Önskelista

Det första mejlet jag läste sedan jag kommit hem från resan var ett nyhetsbrev från AdLibris! Kanske det skulle vara dags att plita ihop en önskelista så här inför morsdagen... Vilka godbitar skulle det löna sig att ta med på den listan? Lisa Jewell? Elly Griffiths? Båda är författare som jag ännu inte har läst, men som jag på andra bloggar har läst positiva recensioner om. Vad tycker ni? Tipsa gärna!

Borta bra men hemma bäst

Väl hemma igen efter en lyckad Stockholmskryssning. Saldot blev nio böcker den här gången. Av dem är tre åt mej, och tre var åt barnen. Kunde ha köpt hur många böcker som helst, det var som om böckerna bara ropade- köp mej, köp mej! Fick dock försöka behärska mej lite. Nu kliar det i läs-nerven att börja på de nya böckerna. Tyvärr har jag som en oskriven regel att man inte börjar på någon ny bok innan den man håller på med är slut. Så de nya böckerna får vänta lite ännu.

För tillfället läser jag Alex Kavas Skrivet i blod. En ny bekantskap för mej. Ännu har inte boken helt övertygat mej. Den handlar om katolska präster som blir mördade. FBI utreder fallet. Boken är uppbyggd så att den hoppar mellan mördaren, FBI och olika platser. Det är lite svårt att hålla reda på vem som är vem och var de befinner sig. Därför går det kanske lite trögt att läsa... Men trägen vinner!