Livet, motorcyklar och andra omöjliga projekt av Katarina Bivald

Jag gillade Läsarna i Broken Wheel rekommenderar, Katarina Bivalds debutroman. Naturligtvis blev jag nyfiken på hennes andra bok som uppgavs gå i samma anda. Behövde jag bli besviken? Nej, det här är också en bok som underhåller och sprider en inre värme. Det är alldeles vanliga icke-glamorösa människor som lever vanliga liv. Också vanliga människor kan hitta på till synes vansinniga projekt och komma ut ur projekten som en klokare eller kanske en lite mer vansinnig men lycklig individ. Vänskap, kärlek och relationer är ingredienser som gör ett liv helt.

Anette Grankvist är 38 år. Hennes dotter Emma är 19 och har precis flyttat hemifrån till en annan stad för att studera på universitetet. Hon jobbar på Mat-Extra och  hyresrätten känns tom och övergiven när Emma inte är där. Som 18-åring hade Anette en dröm om att en dag ta motorcykelkort och denna dröm gör sig påmind nu när det finns alldeles för mycket tid för grubblerier. I ett svagt ögonblick anmäler hon sig till körlektioner vid bilskolan och i samma veva dras hon in i planeringen av ett till synes omöjligt projekt. Då en ung man dessutom verkar ha fått upp ögonen för Anette visar det sig att livet inte alltid är så lätt. Frihet och äventyr kan vara svårt att kombinera med vännerna och det inrutade livet.

Visserligen saknar jag böckerna i den här boken, böckerna och läsningen som figurerade i Läsarna i Broken Wheel rekommenderar, men den här boken har samma värme och känsla som i den boken. Jag gillar "det vanliga", det att karaktärerna inte är trådsmala fotomodeller eller rika krösusar. Att Anette är i min ålder (nästan i varje fall, något år hite eller dit spelar väl ingen roll) kanske får mig att känna samhörighet med henne. Ändå känner jag mig nog yngre än vad hon gör och hur hon känner sig och är nöjd med mitt liv utan mc-kort. Livet, motorcyklar och andra omöjliga projekt är en varm bok om livet, kärlek, relationer och äventyr. En feelgood-bok som jag finner mig plocka upp igen trots att jag borde diska. En stillsam bok men samtidigt en varm bok. Och visst är omslaget fint!

Tack till Forum förlag för recensionsexemplaret!

Livet enligt Fikry av Gabrielle Zevin

Fikrys liv har inte blivit som han tänkt sig. Hans fru är död, bokhandeln han driver går dåligt (folk läser ju bara trams) och till råga på allt är den mest värdefulla bok han äger stulen. Han är en butter, halvt alkoholiserad man. En dag får han en högst ovanlig gåva. Den gåvan förändrar Fikrys liv.

En bok som handlar om en bokhandel och kärleken till böcker och läsande är ett måste för en bokälskare. Livet enligt Fikry handlar kort och gott om Fikrys liv. Boken är också ganska kort, endast 268 sidor. Den är lättläst, historien flyter bra på. Det är författarens åttonde bok, så vitt jag vet den första som översatts till svenska.

Trots att Fikrys liv inte varit någon dans på rosor får jag en varm känsla inom mig när jag läser boken. Tempot är ganska högt, inget trams, saker och ting bara händer och Fikry bearbetar dem på sitt sätt. Samtidigt är det inte typsikt. Fikry är originell, likaså händelserna i hans liv. En riktigt uppfriskande historia som fått min läslust att flamma upp igen. Sträckläsningsvarning, det är roligt, sorgligt, sentimentalt, allvarligt och uppmuntrande, allt på en och samma gång.

Tack till Forum bokförlag för recensionsexemplaret!

Bridget Jones: mad about the boy av Helen Fielding

Alla har väl åtminstone sett filmerna om Bridget Jones, som baserar sig på Helen Fieldings böcker, Bridget Jones dagbok och På spaning med Bridget Jones. Själv har jag nog läst böckerna fast det är filmerna jag minns. Rene Zellweger, Colin Firth och Hugh Grant, det är dem jag ser framför mig då jag tänker tillbaka på filmerna. Nu är Bridget Jones tillbaka. Hon har fyllt 50 år, har två små barn. Annars är hon precis samma Bridget som tidigare. Bekymren är också de samma som tidigare. Det nya är sociala media, och det är inte det lättaste att veta hur man ska uttrycka sig för att inte förlora följare på twitter. Bridget försöker bolla vardagen, fylld av barnhämtningar och matlagning, med längtan efter kärlek och närhet.

Det är med blandade känslor jag läser boken. Jag fnissar åt alla Bridget-typiska tokigheter, men suckar också lite åt att hon verkligen inte tycks ha lärt sig någonting alls. Att hon är över 50 år och beter sig lika som i 20-års åldern stör jag mig lite på. Det är en hel massa löss, en del vin och viktnojor. Samtidigt som jag stör mig på henne så tycker jag att det är skönt med en "normal" människa som karaktär. Hur trött är man inte på alla glamorösa Barbie-liknande karaktärer som det vimlar av i böcker? Mina känslor varierar, just som jag suckar åt en sak fnissar jag åt en annan sak. Boken är som de förra skriven i dagboksform. Den går snabbt att läsa och trots att jag ganska tidigt kan ana mig till utgången är det riktigt underhållande.

Jag fick boken som recensionsexemplar från Forum bokförlag som e-bok. Med hjälp av Calibre konverterade jag den till mobi-format och förde in den i Kindlen. Dagboksformen fungerade hur bra som helst i Kindlen också. Jag blir allt mer förälskad i min läsplatta ju mer jag använder den!

Det här inlägget publicerades också på Bokmässans community.