När bok nummer två håller måttet

Bild från hemsidan

Inför Crimetime Gotland förra sommaren läste jag in mig på en del av författarna som var där. En av dem var Jane Harper som då hade gett ut en bok som hyllats och vunnit flera prestigefyllda priser. Jag läste The Dry, Hetta, och gillade den riktigt mycket. Efter att ha hört författaren (och bytt några ord med henne på Visby flygfält) kunde jag knappt bärga mig tills följande bok, Force of nature, kom ut. Den kom ut i höstas i Australien, där Jane Harper bor, och skulle komma ut i februari 2018 i resten av världen. Jag förhandsbeställde boken i god tid för att den skulle landa i Kindlen så fort som möjligt. Så en dag tänkte jag gå och kolla när det egentligen var som boken skulle komma ut och då märkte jag att man kunde köpa den Autraliensiska utgåvan på Amazon! Några klick senare var förhandsbeställningen avbokad och boken nerladdad i Kindlen.

Sedan kommer farhågorna om att ska tvåan hålla måttet? Då det gått en tid sedan man läst första delen tenderar minnet (åtmistone mitt) försköna verkligheten lite. Det är ofta jag minns att jag gillat en bok mer än vad jag skrivit om boken då jag går tillbaka och läser inlägget. Eller så är jag bara dålig på att uttrycka mina tankar i skrift. Fullt möjligt det med.

I alla fall var det med stor förväntan jag högg tag i Force of nature. Jag blev inte besviken. Jag tycker allt att tvåan är bättre än ettan. Jag gillar att det märks att författaren bor i Autralien (trots att hon är född i England), det märks på språket och texten. Jag kan inte precis lägga fingret på vad det är men det är fräscht. Jag gillar karaktärerna, att en kvinnlig författare har en manlig huvudkaraktär är kul. Att den karaktären har sitt bagage men inte är helt förstörd gillar jag också. Då han dessutom har en stor välfylld bokhylla i sin spartanskt möblerade hem kan man ju inte annat än gilla honom. Sedan har vi miljön. Jane Harper har ett ess i ärmen då hon använder extrema miljöer i sina böcker. Miljöbeskrivningarna är utmärkta, man kan se naturreservatet framför sig med tät skog och svårframkomlig vegetabilitet.

I Jane Harper har jag helt klart en ny favoritförfattare, en som jag kommer att läsa allt hon ger ut så fort det går att få tag i boken. Må följande bok komma snart!

Sanningen av Harlan Coben

Vill man läsa en spännande lättläst deckare så kan man alltid lita på Harlan Coben. Så också med den nya boken Sanningen.

Mayas man Joe mördades brutalt. Två veckor senare ser Maya en inspelning som inte kan vara sann. Joe leker med parets tvååriga dotter i deras vardagsrum, men han är ju död. Några månader tidigare hade Mayas syster torterats och dödats och Maya börjar undersöka samband och orsak.

Det är högt tempo, spännande och händelserna överraskar mig gång på gång. Det är underhållande och lättläst. En bladvändare. Perfekt ledighetsläsning. Jag svajar lite i min åsikt om den före detta stridspiloten Maya, men störs inte för mycket av hennes agerade. Det är inte värst mycket miljöbeskrivningar i Harlans böcker men händelsernas tempo gör att man inte saknar det heller. Upplösningen gjorde att jag drog ner lite på betyget på Goodreads, kvar blev ändå tre stjärnor av fem vilket är ett gott betyg.

Tack till Bookmark förlag för boken!

Bokåret som gick

Gott Nytt År! Innan jag börjar blicka framåt mot det nya året vill jag titta tillbaka på året som gick. Jag hade som mål att läsa 60 böcker och jag landade på 69! Det är flest böcker lästa på ett år sedan 2011 då jag började lägga in alla lästa böcker på Goodreads. 23795 lästa sidor. Endast en bok fick bara en stjärna av mig, 9 böcker fick två stjärnor. Tre böcker fick fullpotten fem stjärnor och resten tre eller fyra stjärnor. Jag är nöjd.

2017 var året då jag började lyssna mer på ljudböcker. Jag använder mig av Storytel och gillar funktionen där man kan fortsätta läsa där man slutat lyssna. Att man också kan ändra hastigheten på uppspelningen gillar jag också, de är rysligt långsamma för det mesta. I år började jag också lägga in på Goodreads om boken är ett recensionsexemplar, om jag läst boken på Kindlen eller med Storytel. Jag gjorde inte det riktigt från början av året, så statistiken där är inte riktigt pålitlig ännu.

Hur ser då bokåret 2018 ut? Jag sätter ett försiktigt optimistiskt mål på 65 böcker i läsutmaningen på Goodreads. Jag är realist, kommer knappast att hinna läsa mer än vad jag gör idag. Jag hoppas så klart hinna med alla bokhögar här hemma, och så kommer det att komma ut en massa nya härliga böcker som förtjänar bli lästa.

Må 2018 bli precis så bokfyllt som du vill ha det!

Julfrid

Julfriden sänker sig och jag sänker mig i soffan med min Kindle. Känslan när man har pysslat klart (trots att mitt pyssel inte är särskilt avancerat) och dessutom har en ny soffa att sträcka ut sig i, en bra bok på Kindlen och så småningom något gott att plocka i sig, ni vet, den känslan. Julen är min favorithögtid. Det är tillåtet att läsa böcker i (hoppeligen en ny) pyjamas hela dagen lång, äta choklad och titta på någon mysig film kanske. Att få umgås med nära och kära, det är livet. Samtidigt slås jag av hur priviligerad jag är som får ha det så här bra. Jag är tacksam över min familj, över att vi får vara tillsammans. Alla har det inte så bra och därför har vi under de senaste åren skänkt en slant till välgörande ändamål i stället för att skicka julkort.

Jag önskar er alla en fridfull Jul!

Blackmoore av Julianne Donaldson

Vindpinade heder, klosterruiner, hemliga gångar, svallande hav och det gamla ståtliga huset Blackmoore bildar ramarna för Julianne Donaldsons andra bok som heter just Blackmoore. Förväntningarna efter Edenbrooke var höga.

Kate har bestämt sig för att aldrig gifta sig. Hon är en orolig själ och drömmer om att resa till Indien tillsammans med sin faster Charlotte. Kates mor motsätter sig resan men går till slut med på att Kate får resa om hon får tre män att fria till henne. Fast besluten att lyckas med sitt uppdrag reser hon till barndomsvännen Henrys vackra Blackmoore. Den vackra omgivningen får ändå Kates ambitioner att vackla.

Boken utspelar sig på 1820-talet och har alla ingredienser som man kan förvänta sig. Dramatik, romantik och svallande, om än förtryckta, känslor förtrollar och fängslar. Det är förutsägbart men det gör inget. Det ska det vara i en historisk romance bok som denna. Allt annat hade blivit en besvikelse. En verklighetsflykt från den mörka vintertiden, en flykt in i romantikens dramatiska virvlar. Precis vad jag behövde då vintertröttheten är som värst.

Tack till Louise Bäckelin förlag för boken!

Just nu ... 1. advent

Veckorna rullar på och det är grått och mörkt ute. Idag firar vi första advent, om bara tre veckor är det julafton! Kör med en gammal klassisk just nu enkät. Häng på om du vill! Den här hittade jag för en vecka sedan hos Eli.

Vid sängen: Smugglaren av Jan-Erik Fjell. Del två i serien om Anton Brekke. Gillade första delen och den här håller också måttet.

På soffbordet: Ligger just nu Kindlen och på den har jag My husbands wife av Jane Corry. En tvistig historia om lögner, livet och med komplexa personligheter. Håller på att byggas upp till något riktigt obehagligt har jag på känn.

På läsplattan: Ja, som ovan då. På plattan väntar också Little fires everywhere av Celeste Ng. Den boken fångade mitt intresse då jag av en händelse klickade omkring inne på Amazon, ni vet så där som när man helt oskyldigt bara går in i bokhandeln då man väntar på att bussen ska gå. Boken beskrivs i alla fall av John Green som "troligtvis den bästa roman jag läst i år", så visst måste väl den boken få en chans?

På jobbet: Läser bara patientjournaler på jobbet. 

I öronen: Påbörjade Jo Nesbös Törst i torsdags då jag gick från jobbet. Storytel är suveränt då man vill växla mellan att läsa och lyssna!

Bokklubbsbok: Jag är inte med i någon bokklubb. Jag blir stressad av tvångsläsning och har kommit fram till att bokklubbar inte är något för mig. Fast jag skulle gärna vara med i en bokklubb där vi läser bara det jag vill... Får säkert många medlemmar i den klubben!

Borde jag läsa ut: De böcker jag har på hälft, se ovan. Tror inte att jag har någon gammal bok som blivit åsidosatt.

Borde jag påbörja: Hela högen med recensionsexemplar jag har fått. De flesta har bara skickats till mig utan att jag bett om dem. Bland dem finns flera som jag verkligen skulle vilja läsa. Tur att det snart blir jul och lite läsledigt!

Längtar jag efter att få läsa: Jag har förhandsbeställt både Elly Griffiths och Jane Harpers kommande böcker. Elly Griffiths 10. bok om Ruth Galloway kommer 8. februari och Janes bok kommer 6. februari. Båda ploppar ner i Kindlen då det beger sig. De är böcker som går förbi alla andra böcker som just då råkar vara på hälft.

3 andra böcker i min TBR-hög: Den goda dottern av Karin Slaughter, De saknade av Thomas Rydahl och Den röda adressboken av Sofia Lundberg.

Crimetime G....oodbye

Crimetime Gotland tar Bokmässan i Göteborg till ny samarbetspartner och hela festivalen flyttar till Göteborg. Det är Bonnierförlagen och Bomässan som gemensamt ska driva Crimetime. "Med Bokmässan som medarrangör och mötesplats kan Crimetime erbjudas till än fler läsare, lyssnare, författare och branschaktörer" läser jag på Bonnierförlagens hemsida idag. Samtidigt byter festivalen namn till Crimetime Göteborg.

Min första reaktion på nyheten var bestörtning. Jag har svårt att föreställa mig att man i Göteborg kan skapa en liknande miljö som den i Visby. Bokmässan är så massiv redan nu att jag är rädd för att Crimetime festivalen ska drunkna i massan. 

Det jag gillade mest med Crimetime Gotland var intimiteten, miljön som bjöd till samtal och möten. Visbys trånga gränder där man kunde spana in författare och bokbloggarkolleger var den perfekta kulissen för en deckarfestival. Kan Göteborg leva upp till det? Jag har varit på Bokmässan några gånger och har rätt så snabbt blivit utmattad av att det är så stort. Jag har haft problem med att hitta till seminarier som intresserar mig ur det enorma utbudet. Mässgolvet har jag älskat, tro inte att jag ratar bokmässan! På Crimetime slukade jag alla seminarier jag hann på. Utrymmena var passligt stora, man kom tillräckligt nära författarna och samtalen. 

Nej, min första reaktion över nyheten är inte positiv. Hoppas ändå att Crimetime inte bara smälter in i den stora mässan utan får sitt eget rum och bibehåller något av karaktären som byggts upp under de tre år som festivalen ordnats. Det återstår att se hurudant utrymme Crimetime får på Bokmässan. Jag måste nog smälta nyheten ännu ett tag och i något skede besluta om jag ska delta nästa år eller inte.