Väntan på nummer 5

Annika informerade mig om att bok nummer 5 av Elly Griffiths kommer att komma! Enligt intervjun som du hittar här så ska den komma redan nu på våren! Kanske väntan inte blir så lång i alla fall... Tack Annika för tipset!

A Room Full of Bones

A Room full of Bones är Elly Griffiths fjärde bok om arkeologen Ruth Galloway. På det lokala museet ska en sällsynt kista med kvarlevorna av en biskop öppnas. Ruth är inbjuden till evenemanget som sakkunnig. Då hon, lite i förtid, anländer till museet hittar hon museiintendenten död bredvid kistan. Harry Nelson kallas till platsen för att utreda mordet. Samtidigt kämpar en aktivistgrupp om att Australiensiska gamla ben av aboriginer ska återlämnas till sitt hemland för att jorden ska få frid. Inom kort är Ruth inblandad i utredningar och kampanjer, samtidigt som hon firar sin dotters 1-årsdag. Harrys fru har förstått vem som är far till Ruths barn och har förbjudit Harry att ha kontakt med Ruth. På museet korsas deras vägar igen. Då flera människor dör och en av huvudpersonerna svävar i livsfara känns läsningen bekant och hemtrevlig.

Det är så här som Griffiths böcker ska vara! De bekanta människorna, de bekanta miljöerna. Man ser framför sig de karga saltängarna, känner atmosfären. Lite väl mycket av Ruths dåliga självförtroende återkommer i den här boken. Klagomål på vikten, utseendet och tvivel på moderskapet får onödigt stor plats. Själva historien, deckarintrigen är ändå ett snäpp bättre i den här boken. Jag kunde inte förutsäga hur det skulle gå då de båda historierna vävde sig in i varandra. Spänningen infinner sig mot slutet då händelserna avlöser varandra. Man trivs i karaktärernas sällskap och vill spendera mera tid tillsammans med dem. Hittills har jag sträckläst alla Elly Griffiths böcker. Jag hoppas att följande bok i serien är under arbete redan, väntan blir ändå lång.

Hinner. Inte. Blogga.

Dygnet har för få timmar. Jag har redan för en tid sedan läst slut två böcker som jag ännu inte skrivit något om här på bloggen. Jag skyller på de böcker jag håller på att läsa, Tom Perrottas Little Children, Johan Theorins Sankta Psyko och Stefan Tegenfalks Vredens tid. Alltså vrålbra böcker som pockar på min uppmärksamhet, måste bara läsa, läsa, läsa hela tiden. Återkommer med rapporter- om jag hinner...

Jerka igen

Man skriver ett blogginlägg och plötsligt är det veckoslut och jerkadags igen! Den här veckan vållar Annikas fråga inga större problem.

Om du hittar en bok du gillar går du då bananas för att få tag på samtliga böcker som denna författare har skrivit?

Om jag ramlar över någon bok som jag verkligen gillar så vill jag nog läsa allt den författaren skrivit. En bra bok är ju som balsam för själen. Man blir lyrisk då man upptäcker att det finns fler böcker av samma författare eller i samma serie.

Bildens citat är ganska beskrivande tycker jag.



 

Köpstopp? Hu hemska tanke!

Var precis och hämtade ut årets första Adlibris-paket från posten. Innehållet ser ni på bilden. Mörk jord har jag redan länge varit sugen på. Tom Perrotta var jag tvungen att prova på efter bokbabbels lovord, så det blev Little Children. De rättfärdiga är faktiskt mannens bok- orsaken till hela beställningen. Då jag ändå hade en beställning på gång klickade jag hem en Katie Fforde bok med det samma. Så hela beställningen var synnerligen välbefogad tycker jag. Problemet är att bokhögen med olästa böcker bara växer och växer och växer. Skulle behöva ha ledigt i ett år tror jag för att alls hinna minska på den högen. För första gången någonsin börjar ordet köpstopp ploppa upp i mitt huvud. Jag skjuter aktivt bort det, det ordet är som ljudet av naglar mot "svarta tavlan" eller som känslan då man vaknar av den värsta av mardrömmar. Så inget köpstopp utlyses, i stället tror jag att lästiden ska ökas på!

Bokbloggsjerka

Den här veckan funderar Annika på bokomslag.


Jag hör till de få (vad det verkar i alla fall) som inte kunde bry mig mindre om en boks omslag och jag har verkligen försökt förstå varför så många älskar omslag så mycket att de faktiskt köper en bok enbart för att den har ett omslag som de gillar. Hör du till dem? Vilket är i så fall ditt favoritomslag i dag? Dela  med dig av en bild och förklara vad det är som gör just detta omslag så speciellt.
Om du ställer dig på min sida: berätta varför du inte ägnar bokomslag någon större uppmärksamhet. 



Jag är ju då den som låter mig påverkas en hel del av fina omslag. Jag vill ändå inte medge att jag skulle köpa en bok endast för omslagets skull, baksidestexten måste nog också intressera mig. Samtidigt kan jag också köpa en bok med fult omslag, men då måste jag nog ha hört om boken någonstans för att den skulle fånga mitt intresse. För nog är det ju så att en bok med fint omslag fångar mitt intresse i en bokhandel med hyllorna dignande av böcker. Ofta ropar böckerna "ta mej, välj mej, jag vill komma hem till dej" då jag vandrar omkring i bokhandeln. Om jag inte har helt klart för mej vad jag söker så kan jag nog låta mej påverkas av omslaget på boken jag väljer att vända på och läsa texten på baksidan.

Då jag under helgen har funderat på det här inslaget har jag försökt plocka fram några fina omslag att visa er. Men det skulle bli alltför många. Har väl inte precis någon klar favorit, gillar olika slags omslag. Tex. Katie Ffordes böckers omslag gillar jag, men inte David Nicholls. Trots det läser jag En dag just nu! Så på Annikas fråga måste jag nog svara att jag gärna köper böcker med fina omslag men också sådana med mindre fina.

Läskoma på kommande

Känslan av att precis ha klickat hem en bok som man ännu inte visste hade utkommit men som man väntat på... Risken finns att det blir ostädat i det boktokiga hemmet den här helgen, Elly Griffiths A Room Full of Bones finns i Kindlen!