Tapaamisessa Emelie Schepp

Elokuun alussa kävin Gotlannissa, Crimetime Gotland dekkarifestivaaleilla. Siellä minulla oli ilo ja kunnia saada juttutuokio Emelie Scheppin kanssa, yksi Ruotsin johtavista dekkarikirjailijoista. Kirjoitin jutun tapaamisesta ja Emelie kysyi voisinko kääntää sen myös suomeksi. Siksi tässä kerrankin teksti suomeksi minun blogissani. Pyydän etukäteen anteeksi kielioppivirheitä. Teksti on vapaasti käännetty, ei ihan sana sanalta.

Emelie Sheppiltä on näinä päivinä Ruotsissa julkaistu neljäs kirja syyttäjä Jana Bertzeliuksesta. Suomeksi on julkaistu ensimmäinen kirja, Ikuisesti merkitty ja toinen, Valkoiset jäljet julkaistaan syyskuussa.

Olen jo muutaman kerran aikaisemmin tavannut Emelie Scheppin ja joka kerta hämmästyn siitä miten mukava ihminen hän on ja miten helppo hänen kanssa on jutella. Tuntuu vähän siltä että tunnen hänet. Juttelimme niitä näitä ennenkuin tulimme aiheeseen kirjoittaminen ja kirjat syyttäjä Jana Berzeliuksesta.

Emelie kustansi ensimmäisen julkaisunsa itse. Kirja Ikuisesti merkitty (Märkta för livet) tavoitti suuren suosion ja pian kustantamo nappasi Emelien. Tänään hän on suuren kansainvälisen kustantamon Harper Collinsin kirjailija. Emelie on kirjoittamisessaan turvallinen ja tietää mitä haluaa mutta toteaa että kustantamon tiimistä on suuri apu. Vaikka on hyvä olla nöyrä ehdotuksille on kirjailijalla kuitenkin viimeinen sana jotta kirjasta tulisi mahdollisimman hyvä. Kannattaa kuitenkin luottaa vaistoonsa.

Tällä hetkellä Emeliellä on sopimus kustantamon kanssa kuudesta kirjasta mutta ilokseni Emelie kertoi että hänellä on useampi tarina sisällään. Toivottavasti hän saa sopimuksen myös jatko-osille. Luulisin että se ei ole ongelma! Emeliellä on perustarina Janasta selvillä itsellään, mutta ei ole hahmotellut paperille mitä tulee tapahtumaan missäkin kirjassa, koska hän ei vielä tiedä kuinka monta kirjaa Janasta tulevaisuudessa tulee. Tämän takia tapahtumat kehittyvät sitä mukaan kuin uusia kirjoja ilmestyy. Emelie tietää mihin asti hän haluaa päästää Janan joka kirjassa mutta kirjassahan on ne muutkin tapahtumat kuten rikos ja sen tutkinta joten on tärkeä pitää punainen lanka koko kirjan läpi, varsinkin kun on kyse sarjasta. ”Kaikkia hahmojahan ei voi murhata ja sitten aloittaa alusta” Emelie naurahtaa. On tärkeää että hahmot kehittyvät ja saavat haasteita jotka ratkotaan koko sarjan aikana tai sitten vain yhdessä kirjassa. Haasteellista on saada kaikki palikat paikalleen.

Emelie kertoi että on vaikeaa päästää kirjasta irti kun se lähetetään painettavksi. Kun kirjailija on uppoutunut kirjoittamiseen hän elää hahmojen kanssa ja tuntuu tyhjältä luopua heistä. Hahmot seuraavat Emelien uniin. Hän on useita kertoja nähnyt unta siitä miten hän itse tappelee, ominaisuus joka on todella kaukana Emelien luonteesta.

Kun juttelemme vapaa-ajasta ja perhe-elämästä Emelie sanoo että hän kokee että häenllä on sopivasti aikaa perheelle vaikka kirjoittaakin uutta kirjaa. Emelie kirjoittaa kotona kellarissa joten hän on kotona kun lapset tulevat koulusta. Hän kirjoittaa strukturoidusti 8–17 mutta muokkausvaiheessa työpäivät saattavat venyä jopa 20-tuntisiksi. Tämä vaihe kestää kuitenkin vain rajoitetun ajan joten Emeilen mielestä tämä ei ole ongelma. Kun kirja julkaistaan on toinen intensiivinen työvaihe joka tarkoittaa paljon matkustamista. Emelie pyrkii matkustamaan miehensä Henrikin kanssa ja heillä on hyvä verkko jotka huolehtivat parin lapsista matkojen aikana. Nämä matkat ja muut työtehtävät kirjan parissa kestävät rajallisen ajan ja Emelie tietää että kohta on taas enemmän aikaa perheelle. Kunnes kaikki alkaa taas alusta seuraavan kirjan kanssa. (Mielestäni tämä saisi tapahtua mahdollisimman pian)

Kirjailijana oleminen ei tarkoita ainoastaan kirjoittamista tänä päivänä. Asiaan kuuluu paljon julkisuutta. Samalla kirjailijan on tärkeää priorisoida kirjoitusaikaa jotta kaikki aika ei kulu muihin tehtäviin. Henrik on Emelielle suuri apu koska hän hallitsee Emelien kalenteria ja tapaamisia. Tämä vapauttaa Emelielle enemmän aikaa kirjoittamiseen.

Emelien mieletä ei ole raskasta olla julkinen henkilö. Hän nauttii tapaamisista lukijoiden kanssa ja haluaa pitää matalan kynnyksen heihin (meihin). Hänhän on vaan tavallinen ihminen, tavallinen lukija. Arvostan sitä että Emelie haluaa olla lukijoiden käytettävissä jotta jopa minä uskallan jutella hänen kanssaan. Emelie haluaa tavata ja jutella lukijoiden kanssa, ei vaan tunnin verran kirjoittaa allekirjoituksia kirjamessuilla. Mieluummin hän seisoo koko päivän messuilla ja juttelee ohikulkijoiden kanssa.

Kannattaa käydä tapaamassa Emelie kun hän tulee Suomeen syyskuun loppupuolella. Hän on lämminhenkinen, avoin ja sydämmellinen ja hän on oikeasti iloinen siitä että me luemme hänen kirjojaan.

Olen iloinen ja kiitollinen hetkestä jonka sain viettää Emelien ja hänen miehensä Henrikin kanssa. Olen tässä blogissani 21.8 julkaissut arvosteluni sarjan neljännestä kirjasta, Pappas pojke. Ellet ole vielä lukenut Emelien kirjoja, olet onnekas. Sinulla on nimittäin erittäin hyvä kirjasarja lukematta. Tiedät varmasti tunteen kun melkein toivoo että ei olisi vielä lukenut sarjaa ja saisi uppoutua siihen. Se tunne.

Pappas pojke av Emelie Schepp

Jag har följt Emelie Schepps författarkarriär sedan hon på egenhand gav ut Märkta för livet. Jag har slukat alla böcker efter det, så även nu Pappas pojke. Jag fick ett förhandsexemplar från förlaget, ett exemplar som inte var slutgiltigt korrläst men jag lät inte de små skrivfelen störa mig. Boken kom i en fin låda med blommor som dekoration, en fin gest från förlaget.

Här kan du läsa vad boken handlar om. För varje bok som Emelie Schepp ger ut växer mina förväntningar och än har jag inte blivit besviken. Pappas pojke fångar mitt intresse från första sidan. Janas bakgrund har en avgörande roll i varje bok. Jag är glad över att det i den här boken inte går helt över styr med hennes inblandning och lagöverträdelserna blir inte alltför grova. Jana börjar också våga visa känslor, helt i rätt tid. Också kriminalinspektör Mia Bolander tar det lite mer lugnt i den här boken, trots att hon nog har sina eskapader och äventyr.

Emelie Schepp är en etablerad författare. Jag gläder mig över att hennes böcker håller måttet, att hon inte spårar ur och blir "kommersiell", vet ni vad jag menar? Att historien och intrigen är i huvudsak att personerna och deras liv och relationer inte tar över. Det är balans. Det är det som gör att böckerna är så bra. Det är uttänkt med eftertanke. Här tycker jag att Emelie Schepp är hästlängder före Camilla Läckberg och Sofie Sarenbrant till exempel. Jag riskerar väl få ilskna förläggare efter mig med detta uttalande, men det står jag för.

Det är sträckläsningsvarning över Pappas pojke. För mig blev det seriös sträckläsning där allt annat fick vänta. Historien är trovärdig och rapp, inget onödigt ältande. Bara sak och intrig från början till slut. Jag ser fram emot att se vilka utmaningar Jana Berzelius ställs inför i framtiden och vad vi ännu ska få veta om hennes bakgrund i kommande böcker. Må de bli många!

Tack till HarperCollins Nordic för läsexemplaret!

I samtal med Emelie Schepp

Under Crimetime Gotland hade jag förmånen att få ett samtal med Emelie Schepp. (Kolla in hemsidan, den är riktigt snygg) Varje gång jag träffar henne slås jag av hur trevlig hon är och hur lätt det är att prata med henne.  Vi har träffats några gånger nu så det känns som om jag känner Emelie lite grann. Vi pratade lite dittan och dattan innan vi kom in på hennes skrivande och böckerna om Jana.

Emelie var egenutgivare till först så där lades nog grunden för tryggheten i författarskapet. Hon känner sig trygg med Jana men tar också gärna hjälp i skrivandet, hjälp av förlaget, teamet bakom utgivningen för att boken ska bli så bra som möjligt. Men författaren har nog ändå alltid sista ordet och för Emelie är det magkänslan som styr hennes skrivande. Det gäller att våga lita på den.

Emelie har kontrakt på ytterligare två delar i serien om Jana Berzelius. Hon har ytterligare historier i huvudet så hon (och jag och många med mig) hoppas på att få kontrakt för ytterligare böcker. Det kommer nog inte att bli något problem! Emelie har grundhistorien om Jana klar för sig men har inte skissat upp precis vad som kommer att hända i vilken bok. I och med att hon inte vet hur många delar som kommer att ges ut så är inte planen helt klar. Därför utvecklas händelserna lite an efter. Emelie vet vart hon vill släppa Janas hand men så är det alla andra händelser i boken, brottet och utredningen, så det gäller att tänka efter och ha en röd tråd genom hela boken, speciellt när det gäller en serie. "Man kan ju inte ha död på alla karaktärer och sen börja om" säger Emelie och skrattar. Det är viktigt att karaktärerna utvecklas och vara med om utmaningar som man ska lösa genom hela seriens gång eller kanske bara bok för bok så det är en utmaning att få allt att stämma.

Emelie berättar att det är jobbigt att släppa boken då den ska skickas till tryck. Då man är inne i skrivprocessen lever man med karaktärerna och det känns tomt att vara tvungen att släppa dem. Karaktärerna finns med i Emelies drömmar, hon har upprepade gånger drömt att hon själv slåss när hon skriver böckerna. Vilket är helt olikt Emelie.

Då vi kommer in på ämnet fritid, familjetid, berättar Emelie att hon tycker att hon har tid för familjen också medan hon skriver. Hon jobbar hemma, strukturerat 8-17, så hon är hemma när barnen kommer från skolan. Men då man kommer in i redigeringsfasen kan det bli 20 timmar jobb om dagen. Den fasen är ändå bara en viss period, den håller inte på i all oändlighet. Det är samma sak med boksläpp, det är ungefär en månad intensivt jobb och mycket resor. Emelie försöker alltid resa tillsammans med sin man Henrik och de har ett bra nätverk som kan ta hand om barnen. De vet att det bara är en period, sedan är Emelie hemma igen, hemma på heltid. Tills allt börjar om igen med nästa bok. (Vilket jag gärna ser att sker så snabbt som möjligt)

Författarskapet är inte bara skrivande i dagens läge. Det är mycket offentlighet. Samtidigt måste man som författare var noga med att prioritera skrivtiden, att inte all tid går åt till att göra en massa annat. Emelie har stor hjälp av att Henrik sköter allting runt författarskapet med till exempel bokningar så då får Emelie mer tid till att skriva.

Emelie upplever det inte som jobbigt att vara en offentlig person. Hon tycker om att träffa sina läsare och vill ha en låg tröskel till läsarna. Hon är ju ändå bara en vanlig människa, en vanlig läsare i grund och botten. Jag uppskattar det att Emelie vill vara tillgänglig för läsarna, så att till och med jag vågar ha en pratstund med henne. Emelie vill träffa läsarna, vill stå hela dagen på mässgolvet och träffa läsare, inte bara stå en timme och signera vid ett bord.

Emelie hade ett ganska späckat schema under Crimetime Gotland men hon såg fram emot att lyssna och samtala med andra författare. Hon tipsade mig om programpunkten Brottsplatsundersöknig, det skulle hon och Henrik gå på. Henrik tipsade mig om att Emelie kommer att besöka Finland i slutet av september då Vita spår släpps på finska. Det lönar sig att gå och träffa henne då man har möjligheten, en varm, öppen och hjärtlig person som är genuint glad över att man vill läsa hennes böcker.

Jag är glad och tacksam över stunden jag fick samtala med Emelie och Henrik. Vi ses igen en annan gång! Den 21.8 släpps Pappas pojke. Titta in här på bloggen då så får du veta vad jag tyckte om den. Och har du mot förmodan inte läst Emelies böcker ännu så har du en jättebra serie att hugga tänderna i. Ni vet så där som att man nästan önskar att man hade serien oläst och bara få sträckläsa. Den känslan.

Förberedelserna fortsätter

Sällan har jag känt mig så förberedd inför ett bokligt evenemang. Jag brukar få en smula ångest när jag känner att jag borde läsa in mig på någon viss författare inför något evenemang. Jag som hatar allt som andas måste-läsning.

Nu inför Crimetime Gotland har jag ändå läst en hel del. Jag hade förmånen att få ett förhandsexemplar av Emelie Schepps nya bok, Pappas pojke, som kommer ut senare i augusti. Den fick gå före alla andra böcker. Recensionsdatum är 21.8, så jag håller mina tankar och åsikter för mig själv än så länge. Så har jag också läst Jane Harpers The Dry (Hetta), för hon är på Afternoon Tea med Elly Griffiths. Hennes senaste bok, The Chalk Pit, läste jag redan i vintras då den kom ut. Den tredje författarenågra två veckor kvar.
n som medverkar på testunden är Greg Hurwitz. Av honom har jag inte ännu läst någonting, men än är det

Annat som jag ännu håller på med är Spel av Anna Roos. Hon medverkar i en diskussion om antihjältar och -hjältinnor tillsammans med bl.a Emelie Schepp. Emma Donoghue skriver historiska historier (vilket inte är mitt område) men boken The Wonder fångade mitt intresse och den är riktigt bra. På svenska kommer boken ut i augusti på Louise Bäckelin förlag med titeln Miraklet. Kanske jag måste börja öppna mitt sinne för historiska böcker, detta är redan andra boken som jag gillar riktigt bra som utspelar sig på 1800-talet. Jane Harper och Emma Donoghue diskuterar The Crime Scene, hurudan miljö som passar för en "ond" historia.

Så jag börjar känna mig förberedd. Det känns kul att ha läst flera för mig nya författare, för att inte tala om alla författare som jag läst redan tidigare. Här hittar du en lista på alla medverkande författare.

Crimetime Gotland

Sitter här och knåpar ihop ett festivalprogram för mig själv. Botaniserar bland det digra programmet och plockar ut det jag vill se och höra. Konstaterar att man måste välja och välja bort. Mycket går på varandra, för mycket bra händer på samma gång. Höjdpunkten blir Afternoon Tea med Elly Griffiths. Och så ser jag fram emot att få träffa Emelie Schepp. Och mycket, mycket mer. Här hittar du hela programmet.

22 dagar kvar. Kommer du?

Bokprat med Emelie Schepp

2013 gav Emelie Schepp ut sin första bok, Märkta för livet, helt på egenhand. Boken gick åt som smör smälter i solen och hon sålde 40 000 exemplar på 6 månader. Nu, nästan fyra år senare kommer boken ut på finska. Ikuisesti merkitty har under de senaste dagarna lanserats i Finland med intervjuer och bokprat i bokhandlar. Jag tittade in i bokhandeln Nide efter jobbet idag och fick en härlig pratstund med Emelie och representanter för förlaget HarperCollins Nordic. 

Visst är den finska boken fin!?!

Det är något speciellt med Emelie Schepp. Jag har haft förmånen att läsa Märkta för livet i ett tidigt skede och jag gillade ju den direkt. De två följande böckerna har jag också läst så fort de kommit ut. Då jag var bloggambassadör 2014 ordnade vi ett spänningsmingel och Emelie var där och berättade om sin författarkarriär. Emelie satsar mycket på kontakten med läsaren, signeringar och bokprat och det är något jag som läsare uppskattar. Det är lätt att tycka om Emelie, hon är glad, öppen och hjärtlig och tar sig tid att prata med sina läsare. Och visst gör det mig extra sugen på att läsa det hon skriver. Dessutom vet jag vad nästa bok ska heta!

Tack Emelie för pratstunden! Ser fram emot att träffa dig igen på Crimetime Gotland!

Prio ett av Emelie Schepp

Bild från författarens hemsida

Jag har följt med och läst Emelie Schepps böcker sedan hon gav ut den första boken Märkta för livet på eget förlag. Hon kontaktade mig då och frågade om jag ville läsa hennes bok och jag gillade den verkligen. Då jag 2014 var en av bloggambassadörerna och var med och ordnade spänningsminglet var det en självklarhet att tillfråga Emelie om hon ville komma och berätta om sitt författarskap på minglet. Då hade hon precis "blivit med förlag" och den andra boken skulle komma ut ett litet halvår senare. Det minglet har stannat i mitt hjärta som det bästa minglet jag varit på. Så tack igen Emelie att du ville ställa upp och komma och prata med oss bokbloggare!

Nu var det ändå meningen att jag skulle skriva om Emelies tredje bok om åklagaren Jana Berzelius, Prio ett. Ambulanssjuksköterska Philip Engström är först på plats när en svårt skadad kvinna hittas. Någon dag senare uppdagas ännu ett brutalt mord och Philip börjar se ett otäckt mönster i dåden. Han kastas tillbaka till det förgångna och hela hans värld hotar rasa samman.

Jana Berzelius kopplas in på morden som förundersökningsledare. Ganska snart ser hon kopplingar mellan fallen och vad som hänt hennes egen mor då hon dog i det som påstods vara en hjärtattack. Samtidigt kontaktar en person ur Janas förflutna henne och hon tvingas igen gå utanför lagens gränser för att skydda sin identitet och sin heder.

Ja, vad kan jag annat säga än att det är strålande! Böckerna blir bättre och bättre trots att förväntningarna stiger för varje bok. Jag gillar att det är två, tre, fyra olika historier som är invävda i varandra utan att det blir råddigt eller för svårt att hålla reda på. Det är komplext och fängslande och jag blir överraskad då jag kommer underfund med vem den skyldiga är. Janas uppväxt och tidigare liv avslöjas sakta bit för bit och jag har på känn att det ännu finns mycket kvar att upptäcka. Fem stjärnor av fem blir det på Goodreads.

Det ända jag tycker att är tråkigt är att jag har de båda första böckerna i pappersformat men den här som e-bok. Dessa böcker vill man ha i sin hylla och tipsa om och låna ut till utvalda personer man kan lita på att de behandlar dem väl. Kanske den går att köpa någon dag på någon bokrea. Nu blir det en lång väntan på följande bok. Jag skriver visst så i varje inlägg nuförtiden. Men tänk vilken rikedom, att få vara med om sådana läsupplevelser som gör att man bara längtar efter mer! Trots mord och elände.

Tack Emelie för att du skriver böcker- sluta aldrig med det!

Tack till Wahlström & Widstrand för recensionsexemplaret!

Vita spår av Emelie Schepp

Vita spår är Emelie Schepps andra bok. Den första boken Märkta för livet gav hon ut på eget förlag innan Wahlström & Widstrand haffade tag i henne. Nu kommer Vita spår ut som fin inbunden bok. Emelie har jobbat hårt för att sälja sin första bok, hon är aktiv som föreläsare och är idag författare på heltid. Emelie Schepp var också en av författarna på spänningsminglet vi ambassadörer ordnade i samband med bokmässan förra hösten. Det är ett sant nöje att lyssna på Emelie berätta om sina böcker.


På X-2000 tåget på stationen i Norrköping har en ung kvinna hittats död. Kvinnans fingrar är blodiga och vitt skum rinner från hennes mun. Kvinnan hade inte rest ensam, men nu är hennes väninna spårlöst förvunnen. Jana Berzelius kopplas in som åklagare då man hittar drogkapslar i kvinnans mage. Ganska fort märker Jana att fallet har kopplingar till en person som hon inte vill kopplas ihop med och hon inser att hon måste hitta honom innan polisen gör det. Janas mörka förflutna hotas att avslöjas och det vill Jana förhindra till varje pris.

Jana Berzelius är huvudperson i Emelie Schepps böcker. Jana är inte den typiska huvudpersonen, hjälten, utan hon går sina egna vägar och hittar sina egna lösningar. Det är precis det som gör de här böckerna så bra. Det är fräscht, oväntat. Handlingen är också just det, oväntad. Just då jag tror att jag har klurat ut hur det ligger till slås mina teorier till spillror. Jag är tvungen att läsa vidare och sträckläser boken varje ledig stund. Omslaget är riktigt snyggt, Maria Sundberg har formgivit det. Stämmer bra överens med handlingen! Vita spår är den perfekta sommarboken, men läs Märkta för livet först så hänger du med från början.

För mig gäller en lång väntan på den tredje boken. Snälla Emelie, skriv! Skriv så tangentbodet glöder, så vi inte behöver vänta så länge på nästa bok!

Tack till Wahlström & Widstrand för recensionsexemplaret! Tack till Emelie för att du fixade boken åt mig!

20. En bok jag väntar på