Idag firar vi Lillajul här i Svenskfinland. Tomtarna kommer med små paket till barnen, vi äter lite lite julmat, tänder ljus och har det allmänt mysigt. Jag hade sparat de sista 15% av boken Snöfall, mirakel och frusna hjärtan till i kväll, så mysfaktorn blev komplett.
Asta har inte satt sin fot i hembyn på Irland på 16 år. Nu blir hon smått tvingad att återvända för att skriva en artikel och hon har med sig sin 16 år gamla dotter som aldrig har besökt sin mammas hemby. De möts av Astas excentriska familj och släkt. Då vädrets makter visar sig från sin sämsta sida och byn blir helt insnöad förlängs vistelsen över jul. Asta blir tvungen att ta itu med spökena från ungdomstiden samtidigt som hon med all kraft försöker motarbeta känslorna som den läckra Jake väcker i henne.
Boken har precis det en julbok ska ha. Den är rolig utan att vara för prutthurtig, har stämningen, romansen, dramat och snön som höjer julstämningen. Visst är historien ganska förutsägbar, men det stör inte alls. Och jag får läsa om början av sista kapitlet för att förstå hur det hänger ihop vilket var lite kul det också. Snöfall, mirakel och frusna hjärtan är feelgood med julstämning, kan det bli bättre?
Tack till Printz Publishing för recensionsexemplaret!
Den här är jag faktiskt lite sugen på, den låter lagom myspysig :)
SvaraRaderaLillajul låter som en trevlig tradition, kanske något man borde införa ;)
Framsidan känns som en såndär julig rom com som alla låtsas att de inte gillar men de är supermysiga.
SvaraRadera