Sjuka själar av Kristina Ohlsson

Allt jag har läst av Kristina Ohlsson har jag älskat. Jag har inte ännu läst barn/ungdomsböckerna men de finns i dotterns bokhylla, så jag ska nog läsa dem så småningom också. Förväntningarna på den nya boken Sjuka själar var således höga.

Kors och brinnande träd som varslade om försvinnanden och död plågade invånarna i Kristianstad för 10 år sedan. Lukas var den tredje som försvann och den enda som hittades efter tre veckors frånvaro. Lukas skador var omfattande och han minns inget från händelserna. Nu 10 år senare återvänder han för första gången till hemstaden. På andra sidan gatan bor Gunnar som aldrig kommit över att hans dotter Fanny aldrig hittades. Gunnar tror att Lukas vet vad som hänt, att han har svar på frågorna. I samma veva flyttar Anna och David in i prästgården längre ner på gatan. Anna känner sig obekväm och olustig i huset och då hon hittar ett järnkors i trädgården blir hon riktigt rädd. Har mördaren aktiverat sig igen?

Jag behöver kanske inte orda så mycket om vad jag tyckte om boken. Kristina Ohlsson är ett geni. Vad hon än ger sig in på så blir det bara så rätt och så bra. I början lunkar berättelsen på i sakta mak, man lär känna personerna. Plötsligt smäller det till och det blir en kapplöpning utan like. Jag kastas mellan att misstänka än den ena, än den andra. Ändå är det tvisten på slutet som gör det så lyckat. Känslan och stämningen i boken gör att det är omöjligt att lägga den ifrån sig. Miljöerna och det ständiga regnandet passar bra in i berättelsen och ger trovärdighet till historien.

Sjuka själar är en skräckroman skriven i deckarstil. Ett koncept som visar sig vara helt genialt. En full femma får boken av mig på Goodreads! Kristina Ohlsson - jag vill ha mer!

Tack till Piratförlaget för recensionsexemplaret!