Livet, motorcyklar och andra omöjliga projekt av Katarina Bivald

Jag gillade Läsarna i Broken Wheel rekommenderar, Katarina Bivalds debutroman. Naturligtvis blev jag nyfiken på hennes andra bok som uppgavs gå i samma anda. Behövde jag bli besviken? Nej, det här är också en bok som underhåller och sprider en inre värme. Det är alldeles vanliga icke-glamorösa människor som lever vanliga liv. Också vanliga människor kan hitta på till synes vansinniga projekt och komma ut ur projekten som en klokare eller kanske en lite mer vansinnig men lycklig individ. Vänskap, kärlek och relationer är ingredienser som gör ett liv helt.

Anette Grankvist är 38 år. Hennes dotter Emma är 19 och har precis flyttat hemifrån till en annan stad för att studera på universitetet. Hon jobbar på Mat-Extra och  hyresrätten känns tom och övergiven när Emma inte är där. Som 18-åring hade Anette en dröm om att en dag ta motorcykelkort och denna dröm gör sig påmind nu när det finns alldeles för mycket tid för grubblerier. I ett svagt ögonblick anmäler hon sig till körlektioner vid bilskolan och i samma veva dras hon in i planeringen av ett till synes omöjligt projekt. Då en ung man dessutom verkar ha fått upp ögonen för Anette visar det sig att livet inte alltid är så lätt. Frihet och äventyr kan vara svårt att kombinera med vännerna och det inrutade livet.

Visserligen saknar jag böckerna i den här boken, böckerna och läsningen som figurerade i Läsarna i Broken Wheel rekommenderar, men den här boken har samma värme och känsla som i den boken. Jag gillar "det vanliga", det att karaktärerna inte är trådsmala fotomodeller eller rika krösusar. Att Anette är i min ålder (nästan i varje fall, något år hite eller dit spelar väl ingen roll) kanske får mig att känna samhörighet med henne. Ändå känner jag mig nog yngre än vad hon gör och hur hon känner sig och är nöjd med mitt liv utan mc-kort. Livet, motorcyklar och andra omöjliga projekt är en varm bok om livet, kärlek, relationer och äventyr. En feelgood-bok som jag finner mig plocka upp igen trots att jag borde diska. En stillsam bok men samtidigt en varm bok. Och visst är omslaget fint!

Tack till Forum förlag för recensionsexemplaret!