Vissa böcker är bara så rätt från början till slut. Att jämt dras till boken, bara vilja läsa och lämna alla tråkiga sysslor åt sitt öde. One small act of kindness är en sådan bok.
Libby och Jason lämnar sina hektiska liv i London och flyttar ut till landsbygden för att ta över familjehotellet efter att Jasons far dött. Hotellet behöver renoveras och paret tar tag i det. Snart visar det sig att Jason hanterat finanserna minst sagt dåligt och hela projektet ser ut att gå i sank. Samtidigt råkar en kvinna ut för en olycka precis utanför hotellet. Då hon vaknar upp på sjukhuset minns hon inte vad hon heter eller varifrån hon kommer. Libby tar hand om henne och välkomnar henne till hotellet medan hon återhämtar sig från olyckan. Denna osjälviska goda handling leder till andra goda handlingar när allt ser mörkt ut.
Boken är som en romantisk film. Så där som You've got mail eller Love, actually. En sådan film som man nu och då gärna sjunker in i. Här finns en riktigt bra historia, underbar miljö, varierande karaktärer och så hundar så klart. Det lilla pittoreska hotellet på den lilla orten ramar in händelserna och trots att jag kan gissa hur det kommer att gå så lever jag in i boken på ett sätt som inte hänt på länge.
Kanske det bara är en period jag är inne i just nu, men boken får en full femma på Goodreads av mig. Jag är helt varm inombords och vill bara läsa mera eller se filmen.
söndag 26 juli 2015
söndag 19 juli 2015
One small act of kindness - En smakebit på söndag
Den norska bokbloggaren “Flukten fra virkeligheten”
har varje söndag en rolig liten utmaning där man ska skriva ner en
liten smakbit av boken man läser för tillfället. Ett kul sätt att få nya
lästips.
Det är igen nästan två månader sedan jag gav er ett smakprov, tiden bara rusar iväg. Idag började jag läsa Lucy Dillons One small act of kindness, och från första sidan kändes det bara så skönt. Känslan då man direkt känner sig hemma i en bok är skön och man vill ju bara läsa vidare. Jag har bara läst tre kapitel än så länge, men vet att jag kommer att småle igenom hela boken. Ibland behöver man sådana böcker, där man bara kan känna glädje och värme, utan större konflikter. Fast visst förväntar jag mig någon konflikt också i boken, men jag förväntar mig också ett lyckligt slut. Hoppas jag får rätt!
Smakbiten kommer från början av boken, från första sidan. Libby har tillsammans med sin man tagit över ett B&B och överraskas nu av gäster som säger sig ha bokat ett rum. Libby hittar i alla fall ingen bokning i dataprogrammet.
Jag läser vidare trots att jag borde packa inför vår lilla roadtrip vi åker på i morgon. Hoppeligen blir det någon lässtund i den vackra Åboländska skärgården. Jag ska i alla fall packa ner en bok eller två.
Uppdatering: Då jag publicerat ilägget märkte jag att Flukten fra virkeligheten inte har postat ett smakbitsinlägg idag. Så det här får bli en smakbit så där annars bara.
Det är igen nästan två månader sedan jag gav er ett smakprov, tiden bara rusar iväg. Idag började jag läsa Lucy Dillons One small act of kindness, och från första sidan kändes det bara så skönt. Känslan då man direkt känner sig hemma i en bok är skön och man vill ju bara läsa vidare. Jag har bara läst tre kapitel än så länge, men vet att jag kommer att småle igenom hela boken. Ibland behöver man sådana böcker, där man bara kan känna glädje och värme, utan större konflikter. Fast visst förväntar jag mig någon konflikt också i boken, men jag förväntar mig också ett lyckligt slut. Hoppas jag får rätt!
Smakbiten kommer från början av boken, från första sidan. Libby har tillsammans med sin man tagit över ett B&B och överraskas nu av gäster som säger sig ha bokat ett rum. Libby hittar i alla fall ingen bokning i dataprogrammet.
Strax efter detta sker en olycka på vägen utanför hotellet. En kvinna blir överkörd av en bil. Då kvinnan vaknar upp på sjukhuset minns hon inte vem hon är eller varför hon varit på väg till hotellet.
"I'm so sorry. Libby tore her gaze away from Arthur and increased the warmth of her smile - the smile she hoped was covering up her panic as the upstairs rooms flashed before her mind's eye. She'd launched Operation Deep Clean two hours ago specifically because the hotel was empty, and now not one of the rooms had a bed in the right place, let alone a spotlessly smoothed set of pillows."
Jag läser vidare trots att jag borde packa inför vår lilla roadtrip vi åker på i morgon. Hoppeligen blir det någon lässtund i den vackra Åboländska skärgården. Jag ska i alla fall packa ner en bok eller två.
Uppdatering: Då jag publicerat ilägget märkte jag att Flukten fra virkeligheten inte har postat ett smakbitsinlägg idag. Så det här får bli en smakbit så där annars bara.
måndag 13 juli 2015
Semestertider hej, hej!
Efter en intensiv vecka på King's College i London har också jag äntligen fått semester. Det känns som om sommaren inte ens börjat pga vädret, men ledigt är alltid ledigt, eller hur.
Veckan i London var både intensiv och givande. Jag ska gå ett Masters program i diabetesvård och förra veckan car det introduktion till programmet. Vi var en härlig grupp från olika delar av europa. Jättekul att lära känna kolleger från andra länder! Gruppen svetsades samman under veckan och jag saknar redan alla härliga vänner. Vad jag har gett mig in på är en annan historia. Att på engelska göra en magistersexamen om diabetes...
Idag började jag min fyra veckor långa semester. Semesterläsningen tryggade jag i London, det blev mest feelgood. Jag började ändå traditionellt med att läsa Sommarboken av Tove Jansson idag. Nu fortsätter jag med John Greens Paper Town. Vad läser du under din semester?
lördag 4 juli 2015
Behandlingen av Mo Hayder
En man och hans hustru hittas inspärrade i sitt eget hem på en stillsam
bostadsgata i södra London. De är gravt uttorkade, och de har blivit
fastbundna och brutalt misshandlade. Mannen är nära döden.
Men det ska bli ännu värre: Deras åttaårige son saknas. När kriminalinspektör Jack Caffery kallas in för att utreda visar det sig vara omöjligt för honom att förhålla sig kyligt och objektivt till brottet; likheterna med händelser ur hans eget förflutna är alltför stora. Och när han gräver djupare i fallet samtidigt som han försöker hålla ihop sin tillvaro trots de alltmer omskakande avslöjandena om hans eget liv så börjar den verkliga mardrömmen.
Så beskrivs boken på baksidan och på bokhandlarnas hemsidor. Jag kunde inte ha beskrivit boken bättre själv, så den här gången fick det bli rakt av. Och visst är Behandlingen ruskig. Det är alltid ruskigt när barn som far illa är inblandade. Mo Hayders sätt att smygande beskriva händelserna utan att avslöja för mycket triggar upp spänningen och förväntningarna. Jag blir inte heller besviken, det är riktigt bra. Att händelserna utspelar sig i närheten av Brixton i London är extra kul, för det var ett område jag rörde mig en hel del i när jag bodde i London för xx antal år sedan. Jag känner igen en del av gatunamnen och det ger läsningen en extra krydda. Jag anar mig till gärningsmannen i ett ganska tidigt skede, men glömmer för en stund bort det och blir lite överraskad i slutet. En tråd blev på hälft, få se om den tas upp i nästa bok.
Mo Hayder är en författare som jag kommer att fortsätta läsa. Känner ändå att jag behöver en lite lättsammare bok efter den här.
Tack till Modernista för recensionsexemplaret!
Men det ska bli ännu värre: Deras åttaårige son saknas. När kriminalinspektör Jack Caffery kallas in för att utreda visar det sig vara omöjligt för honom att förhålla sig kyligt och objektivt till brottet; likheterna med händelser ur hans eget förflutna är alltför stora. Och när han gräver djupare i fallet samtidigt som han försöker hålla ihop sin tillvaro trots de alltmer omskakande avslöjandena om hans eget liv så börjar den verkliga mardrömmen.
Så beskrivs boken på baksidan och på bokhandlarnas hemsidor. Jag kunde inte ha beskrivit boken bättre själv, så den här gången fick det bli rakt av. Och visst är Behandlingen ruskig. Det är alltid ruskigt när barn som far illa är inblandade. Mo Hayders sätt att smygande beskriva händelserna utan att avslöja för mycket triggar upp spänningen och förväntningarna. Jag blir inte heller besviken, det är riktigt bra. Att händelserna utspelar sig i närheten av Brixton i London är extra kul, för det var ett område jag rörde mig en hel del i när jag bodde i London för xx antal år sedan. Jag känner igen en del av gatunamnen och det ger läsningen en extra krydda. Jag anar mig till gärningsmannen i ett ganska tidigt skede, men glömmer för en stund bort det och blir lite överraskad i slutet. En tråd blev på hälft, få se om den tas upp i nästa bok.
Mo Hayder är en författare som jag kommer att fortsätta läsa. Känner ändå att jag behöver en lite lättsammare bok efter den här.
Tack till Modernista för recensionsexemplaret!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)