Caroline är 25 år, jobbar i delidisken på Maxfood. Hon drömmer om att öppna en egen restaurang, Carolines Tapas, men det fattas en halv miljon i startkapital. Hon umgås med sin alkoholiserade pappa och träffar fel slags män på krogen. Hon blir bekant med den ensamstående mamman Bente vars son är autistisk. Samtidigt försöker hon närma sig sin egen mamma som fastnat i sorgen efter Carolines brors död. Sedan brodern omkom har Caroline burit på en skuldkänsla hon aldrig kunnat sätta ord på. En dag hittar hon en lapp på jobbet, en erbjudan om att delta i ett brott som skulle kunna förändra hennes liv och uppfylla hennes drömmar.
Konsten att vara Caroline är en lättsam, men samtidigt djupsinnig historia. En modern Robin Hood historia, om att ta från de rika och ge till de fattiga. Boken är lättläst och texten flyter på, en bra bok för hängmattan. Jag stör mig lite på att Carolines utseende påpekas såpass mycket som det gör, speciellt i början av boken. Det blir bättre mot slutet på den fronten. Alkoholen flödar fritt under hela boken, och det är inte riktigt i min smak. Det dricks kopiösa mängder och det känns inte riktigt äkta.
Att en man skriver en bok med en kvinna i huvudrollen gör mig lite misstänksam. Att boken handlar om djupa känslor och autism, homosexualitet och kriminalitet, allt i en enda salig röra, är ändå ett lyft för boken. Det är tidvis snudd på gränsen till snuskighet, men räddas upp av de rappa replikerna och själva historien som hela tiden driver framåt. Maten som Caroline lagar låter gudomligt god. så se till att du inte är hungrig då du lägger dig i hängmattan med Konsten att vara Caroline. Reservera ett par timmar, för boken är en perfekt lättsam sträckläsningsbok med ett djup.
Tack till Lind & CO för recensionsexemplaret!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar