Jag kan inte tro att det gått en dryg vecka sedan mitt förra inlägg. Dagarna bara rusar iväg och jag hinner inte med bloggen alls. Tack till alla er som ändå orkar titta in här då jag knåpat ihop ett inlägg. Snart är det påsk och en liten semester, så jag hoppas tiden då ska räcka till till bloggen också.
Hur ser din syn på deckargenren ut och hur ställer du dig till dåligt korrekturlästa böcker?
Så låter veckans fråga i bokbloggsjerkan. Frågan inspirerades av ett inlägg på bloggen Bokblomma. Läs mer om det i Annikas inlägg via länken ovan.
Jag är ju en inbiten deckarälskare. Jag är en enkel simpel sjukskötare med ingen som helst litterär utbildning. Jag läser för att jag älskar det och för att jag njuter av att läsa. Jag behöver inget mer än en fängslande historia, spänning och underhållning. Ibland varvar jag med lite romantik och feel-good. Jag läser det jag vill och känner för att läsa. Deckare är underhållande. Det händer ofta mycket och man dras in i en spännande värld. Jag är den som köper deckaren skriven av författaren det skrivits mycket om ifall jag känner att jag vill läsa boken. Jag är skäms inte över mina val av böcker och överlåter mer än gärna "finare" litteratur åt dem som förstår sig på och njuter av den.
Det att vissa böcker är dåligt korrekturlästa är också något som ofta går mig förbi. Förutom om intrigen utspelar sig i sjukhusmiljö. Då retar jag mig på riktiga fel och tycker att författaren kunde ha gjort sin research lite bättre. Egentligen händer det oftare i filmer än i böcker att sjukhusscener är felaktiga. Skrivfel kan jag ibland reta upp mig på, men tycker inte att det är värt att stanna upp vid dem utan läser gärna vidare i stället. Visst kan man diskutera frågan om böcker som ges ut på väldigt kort tid och som är dåligt korrekturlästa, men de är väl ändå i minoritet, eller hur?
Deckare/Kriminalromaner är en livslång kärlek för mig sen jag läste min första Kittybok som barn och första Christie i tidiga tonåren. Särskilt gillar jag när samhällskritik vävs in i berättelsen och ger den tidsfärg. Miljöerna brukar oxå tilltala mig, och karaktärerna som är med.
SvaraRaderaOavsett genre tycker jag att allt för mycket språkliga felaktigheter stör min läsning och gör att en annars bra intrig inte alls blir någon bra läsupplevelse. Jag har inte läst någon av "50 nyanser av...", men på en tjänsteresa tyckte en kollega att jag borde läsa dem och lånade ut sin bok så jag fick kolla lite i den. Mängden stavfel, syftningsfel, grammatiska fel, avstavningar, meningsbyggnadsfel och udda radbrytningar var så många bara på de sidorna att jag insåg att även om jag velat läsa boken hade jag aldrig stått ut..
Ja min kärlek till deckare grundar också sig i Kitty böckerna :)
RaderaOm det är så där mycket fel tror jag tom att jag skulle reagera. Jag har läst de första två böckerna på engelska och märkte inga grova fel.
Faktafel träffar jag inte på så ofta, det kan bero på att nästan ingen av de böcker jag läser handlar om något som jag vet något om :)
SvaraRadera:) Själv älskar jag ju sjukhusserier och böcker, och kan inte låta bli att reagera på faktafel.
RaderaInte ofta jag reagera på stavfel i böcker.. Kanske för att jag inte alltid är så duktig på att stava själv eller för att jag är helt uppslukad av boken! Vem vet..
SvaraRadera