Bokmässa ala Helsingfors

Nu i helgen pågår Helsingfors bokmässa. Igår föll den första snön över södra Finland, med ett totalt trafikkaos som följd. Ingen hade bytt till vinterringar, bilar stannade kors och tvärs i backar. Så ett tag såg det ut som om jag och mamma inte skulle kunna köra de 5 milen till Helsingfors och bokmässan som vi hade tänkt oss. Mamma hade vunnit två inträdesbiljetter i en tävling i Hufvudstadsbladets bokmässetävling, så det hade ju varit synd att lämna dem oanvända. Så mamma fick hjälp med att byta till vinterringar och så åkte vi iväg. Vi hann inte fram riktigt i tid till intervjun med Knausgård, så vi strosade runt och klappade på böcker i stället. En del fynd gjorde vi, julklappar.

Det måste sägas att man inte kan jämföra Helsingfors bokmässa med mässan i Göteborg. Det är som att jämföra storleken av Rom med storleken av Vatikanstaten. Kanske lite överdrivet, men den här mässan är inte vidare stor. Är man då finskspråkig så får man väl en dag att gå åt på mässan, men om man bara vill titta på det svenska utbudet, så gör man det ganska snabbt. Trots det så är det ju något speciellt med bokmässor. Att få strosa omkring och klappa på, känna på, bläddra i böcker utan att någon tittar konstigt på en är ju skönt och avslappnande. I en monter hittade jag små miniböcker, sådana man har till prydnad. Med riktiga pärmar och blad i. Damen som sålde i montern hade gjort örhängen av dem och kunde göra örhängen av valfria böcker medan man väntade. Det ville jag ju självklart ha! Damen tyckte att jag kunde strosa omkring och komma tillbaka om en stund och hämta de färdiga örhängena. Det lät bra, så vi gick vidare, mamma och jag. Det var just då vi började fynda böcker, julklappar. Nästa tanke jag ägnade åt mina örhängen var hemma. Jag hade totalt glömt bort att gå och hämta dem! Jag skämdes så...

Idag ringde jag en kompis som jag trodde att skulle gå på mässan för att kolla om hon kunde hämta mina örhängen. Hon skulle inte dit, men hennes mamma och pappa skulle gå på mässan. Senare idag fick jag ett samtal, mamman hade hittat och köpt örhängena! Det förgyllde min lördag! Ska lägga upp en bild då jag får dem.

Vi avslutade vårt mässbesök med att lyssna på när journalisten Philip Teir intervjuade Anna-Lena Lauren, författare och journalist, om situationen i Ryssland. Anna-Lena Lauren bor i Moskva där hon gör research för sin nästa bok. Hon är en utmärkt berättare, det är ett nöje att lyssna på henne. Det var första gången jag lyssnade på henne live, och trots att jag inte är särskilt intresserad av Ryssland och demonstrationerna som pågår där, så var det en riktigt underhållande halvtimme.