1. Om du är på middag eller fest slutar det alltid med att du diskuterat minst en bok under kvällen.
Senast igår på middagen efter körens julkonserter diskuterade jag läsande och böcker och läsplattor med mina bordsgrannar...
2. Om du har en timme ledigt, ensam hemma, slutar det ofelbart med att du läser.
Ja, vad skulle man annars göra???
3. Du säger om bio: "Ja, filmen var okej, men jag har läst boken också, och den var bättre".
Har ännu inte sett filmen som vunnit över boken.
4. Du vill inte erkänna det, men dömer ibland ut människor som säger att de aldrig läser.
Ett liv utan att läsa kan inte jag föreställa mej, men jag kan inte döma en människa för att han/ hon inte läser. Jag förstår inte, men dömer inte.
5. Du får panik när någon bok blir riktigt omtalad, och du har missat den.
Känslan är bekant... Med ett visst urval. Intresserar boken inte mej alls håller jag mej helt lugn, men om det väcks ett intresse, väcks också läslustan (läs: ha-begäret)
6. Om du har barn försöker du indoktrinera dem till att bli små bokmalar.
Erkänner: skyldig.
MAN KAN INTE SLÄNGA BÖCKER.
Summa summarum. 6/7 Ett visst beroende ser det nog ut som om jag har...
Vad skönt att man inte är ensam :) Och vad är punkt 7 egentligen? Finns det verkligen någon som SLÄNGER böcker?
SvaraRaderaOnekligen! ;-)
SvaraRadera